Var ska jag börja?!

[Callemaja]

Jag har en son som är 26 år gammal. Med jämna mellanrum varnar jag honom för fruntimmer som du.
Vill han ha ett ekonomiskt helvete så visst varsågod, lägra en dylik tingest.

Jag är inte ute för att misskreditera personer som hamnat i ekonomiskt trångmål av fysiska eller psykiska orsaker.
Men, samhället tar inte hänsyn till närstående som ställer upp på den personen och hur vet ett ragg vilken situaton han sätter sig i genom att inleda ett förhållande med en slik person.

Man måste lära sig att respektera vissa fundamentala ordningar. Det går inte att ha egna system.

[Brida8]

Jag har en son som är 26 år gammal. Med jämna mellanrum varnar jag honom för fruntimmer som du.
Vill han ha ett ekonomiskt helvete så visst varsågod, lägra en dylik tingest.

Jag är inte ute för att misskreditera personer som hamnat i ekonomiskt trångmål av fysiska eller psykiska orsaker.
Men, samhället tar inte hänsyn till närstående som ställer upp på den personen och hur vet ett ragg vilken situaton han sätter sig i genom att inleda ett förhållande med en slik person.

Man måste lära sig att respektera vissa fundamentala ordningar. Det går inte att ha egna system.

Okej? Fruntimmer som jag? Får jag fråga hur du menar då?

Tycker att det var lite klantigt att skriva ett uttalande på det sättet när du inte överhuvudtaget känner mig eller min sambo för den delen. 

[Brida8]

Jag har en son som är 26 år gammal. Med jämna mellanrum varnar jag honom för fruntimmer som du.
Vill han ha ett ekonomiskt helvete så visst varsågod, lägra en dylik tingest.

Jag är inte ute för att misskreditera personer som hamnat i ekonomiskt trångmål av fysiska eller psykiska orsaker.
Men, samhället tar inte hänsyn till närstående som ställer upp på den personen och hur vet ett ragg vilken situaton han sätter sig i genom att inleda ett förhållande med en slik person.

Man måste lära sig att respektera vissa fundamentala ordningar. Det går inte att ha egna system.

Okej? Fruntimmer som jag? Får jag fråga hur du menar då?

Tycker att det var lite klantigt att skriva ett uttalande på det sättet när du inte överhuvudtaget känner mig eller min sambo för den delen. 

Förlåt, men jag tog faktiskt illa upp av ditt uttalande. Om en person som du, som själv är överskuldsatt och har ekonomiska bekymmer av diverse orsaker, dömer andra som sitter i samma båt. Hur ska vi då lyckats förändra synen på "oss" hos regering, politiker, kommuner, myndigheter?
Då är ju du lika illa som dem, som dömer folk i ditt eget lag. sålänge man inte förändrar sig själv kan man inte heller beägra förändring hos andra.

[Piapudel]

Många kramar till dig!!! Jag är själv bipolär, och förstår vilket helvete du har och har haft. Jag fick till slut igenom skuldsanering, skickade med läkarintyg som till viss del kan förklara min ekonomiska situation. Tack för att du så ärligt delat med dig av din historia. "Vi fruntimmer" kan visst bli älskade, och älskar. Vi är inga dåliga människor, men vi har en funktionshinder som ibland ställer till det. Med rätt medicinering kan vi leva ett fungerande liv.
Återigen, många kramar!
PS. Har levt med min man i 24 år. DS

[Brida8]

Många kramar till dig!!! Jag är själv bipolär, och förstår vilket helvete du har och har haft. Jag fick till slut igenom skuldsanering, skickade med läkarintyg som till viss del kan förklara min ekonomiska situation. Tack för att du så ärligt delat med dig av din historia. "Vi fruntimmer" kan visst bli älskade, och älskar. Vi är inga dåliga människor, men vi har en funktionshinder som ibland ställer till det. Med rätt medicinering kan vi leva ett fungerande liv.
Återigen, många kramar!
PS. Har levt med min man i 24 år. DS

Tack Piapudel! Jag kände att jag inte hade något att förlora på att vara ärlig. Visst består många av mina skulder av lyxkonsumering men det är på grund av mina maniska skov. Under dessa perioder känner jag att hela världen ligger för mina fötter och jag gör dumma investeringar i diverse saker och företag.
Min sambo har varit min räddning och jag är tacksam att han inte dömer mig som ett utsugande fruntimmer som lever på honom. Han betalar ju inte skulderna som jag hade redan när jag träffade honom, dem ligger fortfarande och tickar ränta
Dock så har han ju varit tvungen att ta lån på lån för att klara våra gemensamma utgifter och idag är vi i en helt ohållbar spiral. Min sambo har levt 20 år av sitt liv i missbruk och hemlöshet. Idag är han nykter sedan 8 år tillbaka, har bil, lägenhet och fast anställning. Han är för mig ett levande bevis på att allt kan gå käpprätt åt helvete men att man kan ta sig ur det genom att be om rätt hjälp och en envis kamp för sitt eget liv och värde

[kenny555]

Ja du ladyn du får nog räkna med att någon reagerar,även att jag kan förstår din bana har inte vart den enklaste.
I detta fall avviker jag från att skriva vad jag anser.Alla ska ha chanser i livet allafall oavsett vad man gjort.
Du har straffats för det du gjort läste jag,men lite poäng har ändå Callemaja om du tänker förnuftigt.
Det är inget påhopp utan ett talesätt med,du måste ändå ha detta i dina tankar för när du kommer in på ett forum som detta.Då
reagerar alla på olika sätt.Du är säkert en stark kvinna som överlevt alla motgångar.Motgångar föder framgång tro mig av erfarenhet så blir man starkare av motgångar.Personligen får jag ju säga att hela din soppa är absolut inte enkel att lösa jag ser nog den enda vägen ut för dig kommer att vara genom en skuldsanering om det är möjligt för dig att få.

[Brida8]

Tack för din åsikt!

Givetvis är jag beredd och respekterar alla olika åsikter och allas rätt till att reagera på olika sätt och vis.

Visst förstår jag vad Callemaja menar, i alla fall om det jag tror att personen ifråga försöker få fram, nämligen att anhöriga drabbas allt för hårt av skuldsattas situationer (oavsett hur skulderna ifråga uppkommit)
Det finns, precis som Callemaja säger, ingen förståelse för de anhöriga som tvingas att gå in och rädda ekonomiska situationer genom att ta lån och krediter i sitt namn.
Dessa skulder borde till viss del även tagas med i en eventuell utredning om skuldsanering eller liknande åtgärd då man måste ta hänsyn till att dessa skulder mest troligt inte uppstått om låntagaren inte delat livet med den skuldsatta...

[Brida8]

Tack för din åsikt!

Givetvis är jag beredd och respekterar alla olika åsikter och allas rätt till att reagera på olika sätt och vis.

Visst förstår jag vad Callemaja menar, i alla fall om det jag tror att personen ifråga försöker få fram, nämligen att anhöriga drabbas allt för hårt av skuldsattas situationer (oavsett hur skulderna ifråga uppkommit)
Det finns, precis som Callemaja säger, ingen förståelse för de anhöriga som tvingas att gå in och rädda ekonomiska situationer genom att ta lån och krediter i sitt namn.
Dessa skulder borde till viss del även tagas med i en eventuell utredning om skuldsanering eller liknande åtgärd då man måste ta hänsyn till att dessa skulder mest troligt inte uppstått om låntagaren inte delat livet med den skuldsatta...

Det jag ville få fram, men missade, är att Callemaja självklart har rätt att yttra sin åsikt men att man har valet att yttra denna på ett sätt som inte ska behövas tolkas som personangrepp.
Syftar främst på "fruntimmer som du" "lägra en dylik tingest" "slik person" och att påpekan om att jag inte respekterar fundamentala ordningar....

[Ulrika Ring]

Jag vet inte hur många personer med skulder jag har varit i kontakt med under årens lopp. Men många är det...

ALLA har sina randiga och rutiga till vad som hänt. Det finns de som har mängder med konsumtionsskulder. Det finns personer som har 1 600 betalningsanmärkningar och 7 900 000 i skulder efter ett hårt liv som missbrukare. Det finns personer som blivit blåsta. Det finns personer med begåvningshandikapp som blivit utnyttjade av människor i sin omgivning. Det finns personer som  som  som  som  som ... well you name it... Det täcker hela skalan från fullständigt oskyldiga och offer, till fullständigt egensinniga små påhitt i livet som i backspegeln ser direkt underliga ut.

Jag menar verkligen bokstavligen hundratals, för att inte säga tusentals, skuldsatta. Som alla kommer med sin egen historia och sina val och och och... Det enda som egentligen sammanbinder är regelverket för den som är skuldsatt.

Sedan finns det också olika strukturer. I dessa strukturer ser man klart och tydligt just diagnosstrukturen. Det är därför jag skrev "i gränslösa landet" för det är så jag uppfattar det för just "diagnosstrukturen". Det innebär att man lättar är "predestinerad" för en skuldsituation. Det innebär inte ATT det måste bli så, men det finns en ökad risk.

Det i sin tur innebär inte att man inte kan göra något åt det. Det handlar om att lära sig nya sätt att hantera situationer, att utveckla spärrar, att att att... Och man måste få hjälp med det. Hjälp av utbildade människor som, utan att skuldbelägga, visar på andra sätt och på andra verktyg att hantera sin situation. Hur man kan agera för att ha en medveten strategi för att hantera alla situationer som blir "fällor".

Det finns liknande strukturer bakom andra "problemområden". Exvis skilsmässor. Någon vill skiljas, man blir ovänner, i sinne flyttar man ifrån varandra utan att tänka på konsekvenserna. 10 år senare och 10 år av obestånd är det många som ångrar sig och önskar att man gjort andra val än "i sinne flyttat från varandra". Det här är endast några av de "strukturer" jag sett, eller slutsatser jag dragit.

Gemensamt för alla är regelverket. Det hindrar människor att växa till sin fulla potential. Jag har aktivt valt att inte dela in människor i "A-lag" eller "B-lag". jag anser att oavsett problemet ska alla tillbaka. ALLA. En del behöver mycket stöd i form av terapi för att lära in andra mönster, andra behöver terapi för att klara lägga bort "skuldoket", andra igen behöver bara någon som öppnar dörren, så flyger dom så bra själva.

Alla behövs i samhället. Alla är värda att "vinnas tillbaka". Sjuka måste få ekonomisk lugn och ro för att rehabiliteras. Arbetslösa måste få ekonomisk lugn och ro för att inte oroa-ihjäl-sig och för att orka söka nytt jobb. O.s.v. Jag har suttit med missbrukare som blivit drogfria men som haft det ekonomiska oket tungt på sina axlar. De har stirrat hopplöst in i väggen och på allvar funderat på om dom ska kasta in handduken för dom hittar inte vägen. Och jag förstod när jag läste din berättelse, Meggie, att det låg någon diagnos bakom. Strukturerna är så tydliga.

Jag tror Meggie att du är en fantastisk person som din sambo älskar. Får ni bort det ekonomiska hindret och du personligen får möjlighet att tillsammans med någon som kan sin sak lära dig hantera situationer utifrån din diagnos, så tror jag du kommer bli en ännu större tillgång för din sambo.

[Brida8]

Ulrika! Fantastiska människa!

Kunde inte skrivit det bättre själv ALLA måste vinnas tillbaka och vi måste kämpa vidare tillsammans!!! Det är dags att vi tillsammans tar denna kamp till en ännu högre nivå!!!
Jag är med i vått och torrt.

Alla har rätt till hjälp med sin problematik vad den än må vara....

Men HUR ska vi göra för att synas YTTERLIGARE!?

Uppdrag Granskning? Har dem gjort ngt reportage i frågan?

[Callemaja]

Kul att man får svar på tal........

Det jag har märkt när det gäller skulder och gäldenärer så tar inte den "nyskuldsatte" sin situation på allvar.
Det är lite "häftigt" att ha fogden och inkassobolag efter sig. Man tar inte problemet på fullt allvar. Men frågar du majoriteten av medlemmarna på detta forum som ändå har suttit i decennier i ett hopplöst ekonomiskt tillstånd så möts du av uppgivenhet blandat med juridiska kunskaper, allt för att komma ur helvetet så fort som möjligt, om det är möjligt.

Det som Meggie beskriver är ju ett helt kaos, ett tillstånd hon själv förvållat och själv får stå för. Någon annan väg finns inte. Som så många gånger förr så dyker det upp folk som vill trolla bort skulderna. Så funkar det inte. Det ställer inte jag upp på. Man måste aktivt delta i skuldsaneringen.
I andra länder där du kan få skuldsanering så är utgången av beslutet för sanering beroende av att du deltar aktivt.

Att sambon inte drabbas av skulderna just nu. Ok, men han kommer att göra det när det blir utmätning av prylar eller utmätning av lön. Då blir han delaktig. Därav mina hårda ord om att undvika kaosbruttan. När hon via detta forum lärt sig lite juridik och att vara streetsmart så kan man få ett förhållande att funka utan problem för sambo/äkta hälft.

Jag önskar Meggie lycka till, men vet vilket helvete som väntar. Det finns ingen penicillin som fixar problemet på tio dagar.

[Ulrika Ring]

Det jag har märkt när det gäller skulder och gäldenärer så tar inte den "nyskuldsatte" sin situation på alvar.
Det är lite "häftigt" att ha fogden och inkassobolag efter sig. Man tar inte problemet på fullt alvar. Men frågar du majoriteten av medlemmarna på detta forum som ändå har suttit i decennier i ett hopplöst ekonomiskt tillstånd så möts du av uppgivenhet blandat med juridiska kunskaper, allt för att komma ur helvetet så fort som möjligt, om det är möjligt.

Det som Meggie beskriver är ju ett helt kaos, ett tillstånd hon själv förvållat och själv får stå för. Någon annan väg finns inte. Som så många gånger förr så dyker det upp folk som vill trolla bort skulderna. Så funkar det inte. Det ställer inte jag upp på. Man måste aktivt delta i skuldsaneringen.
I andra länder där du kan få skuldsanering så är utgången av beslutet för sanering beroende av att du deltar aktivt.

Att sambon inte drabbas av skulderna just nu. Ok, men han kommer att göra det när det blir utmätning av prylar eller utmätning av lön. Då blir han delaktig. Därav mina hårda ord om att undvika kaosbruttan. När hon via detta forum lärt sig lite juridik och att vara streetsmart så kan man få ett förhållande att funka utan problem för sambo/äkta hälft.

Jag önskar meggie lycka till, men vet vilket helvete som väntar. Det finns ingen pencillin som fixar problemet på tio dagar.

Jag kanske tolkar situationen fel men jag uppfattar inte att Maggie tycker att det är speciellt ballt med den situation hon befinner sig i? Jag tycker tvärtom att det finns en insikt och framförallt en insikt om att problemet dels behöver bemötas med rent hårt arbete i att lära sig nya förhållningssätt till tillvaron. Pga diagnosen bl.a.

Jag tror aldrig att jag under mina 5 år i föreningen stött på en enda (kan vara någon enstaka men ingen jag kan komma på) som tyckt det varit kul, eller ballt, eller lite skoj sådär att ha fogden efter sig. Men det är möjligt att vi har olika erfarenheter.

Jag tycker "kaosbruttan" som du väljer att kalla Meggie, tvärtom säger att hon HAR ett ansvar. Samt att hon är villig att TA det också. För sin skull men också för sambons skull. Men vi behöver inte tycka likadant du och jag. Huvudsaken är att Meggie känner att hon får styrka nog för att lösa sin skuldsituation. Det tänker jag är det viktigaste?

[Mats A]

Callemaja har en poäng i sitt inlägg fast han eller hon   ibland kan vara lite vresig  

Hursomhellst är du hjärtligt välkommen i "gänget".

Är själv f.d missbrukare & f.d kriminell. Satt ett otal gånger i fängelse på 90-talet. Bara för småbrott med det är endå allvarligt och totalt bortkastade år. Det vet de flesta om här på forumet. Men än så länge har de bara visat mig respekt. En och annan kanske tänker "snett" om mig, men man kan inte tycka om alla här på jordklotet.

Sa han som tituleras "LillGahndi"  

[Brida8]

Callemaja:
Jag förstår precis vad du menar.
Och precis som Ulrika Ring skriver så NEJ jag tycker inte att det är, som du skriver "lite "häftigt" att ha fogden och inkassobolag efter sig" eller att jag inte tar problemet på fullt allvar.
Mitt problem är i högsta grad allvar och definitivt inget som jag trivs med. Självklart är det så att det är mitt eget beteende som tagit mig dit jag är idag. Det kan jag aldrig beskylla någon annan för.
Kanske hade det varit lättare att hindra uppkomsten av mina nuvarande skulder om jag för 6 år sedan vetat att mitt beteende styrs av sjuk del i min hjärna? Kanske inte.
Jag vill inte heller att någon trollar bort skulderna från mig och trots min korta tid i skuldträsket har jag verkligen fått uppleva baksidan av mitt handlande. Jag har även stor förståelse för hur de personer som suttit i skiten i bra många fler år än jag måste ha det och jag önskar att jag kunde göra något för alla dem. Men det kan jag inte. Jag kan bara ta ansvar och som du säger "aktivt deltaga" i arbetet med att få bort skulderna. Och så kan jag även stå upp för min åsikt, dela med mig av MINA erfarenheter och faktiskt bidra till att det, förhoppningsvis, blir en förändring för skuldsatta i Sverige.

Anledningen till att jag sökte mig till FR´s forum var att jag ville ha bekräftat att DET GÅR ATT LEVA med skulder. ATT DET GÅR ATT LÖSA (dock inte utan kamp och stark vilja). Jag ville känna mig samhörig med en grupp som vet hur det känns, som vet vad man kan göra och inte. Att få stöd och råd men även själv vara detsamma för andra.
Du har rätt till din åsikt. Jag har rätt till min.

Johnny Rocker; poängen är klar och tydlig! men kan även framföras på ett sätt som av andra inte uppfattas som beskt, vresigt eller för den delen kränkande.
Tack för att du välkomnade mig i gänget. och tack alla för att ni tar er tid och energi att diskutera detta med mig,

[elwing]

Lilla vännen! Som jag ser det så måste du rycka i nödbromsen omedelbums!
Du skulle kanske se till att få en god man,som kan hjälpa dig med vardagsekonomin,(när du får en sådan)Starta företag,ta billån och liknande äventyr skulle jag rekomendera dig till att avstå!

Chansen att du skulle få skuldsanering,med så färska skulder,och att du inte har jobb,skulle jag säga vara obefintlig,
Se till att skaffa dig en fungerande vardag,och när det trillar in pengar HYRAN BETALAS FÖRST.dina skulder hos fogden kan du på ren svenska skita i tillsvidare,ingen kan lugga en flintskallig,inte ens fogden.
Du måste gå den långa vägen,lära dig att betala hyran,ha pengar till mat osv,det finns inga genvägar.
Ta tag i dina problem ett och ett,och ett i taget,focusera på lösningen inte problemet,och för allt i värden ta inte flera lån innan du är mogen att klara av din vardag.
Tänk även på din numera nyktra sambo,hur mycket problem tror du att han klarar innan han tar till sin bästa metod för att fly eländet? Nykterhet är en färskvara och den är inte stadigare än grunden den vilar på!

Önskar jag kunde tala om för dig att ,ring detta nummret så är dina problem lösta,men tyvär denna soppan får du nog äta på länge är jag rädd.
Önskar dig  lycka till ,män är rädd att några bättre råd än så här kommer du inte att få här,stöd och uppmuntran däremot kommer du inte att lida brist på,som jag ser det så finns inga bra lösningar på ditt problem,du kan bara se till att det inte blir värre,och så småningom med mer mognad och sjukdomsinsikt så kan du nog börja bena upp det.
som jag sa innan få vardagen att fungera och börja därifrån  många kramar/E