Ska jag söka skuldsanering?

[Ljuset]

Jag har idag lyckats få bort en hel del skulder. Men räkningarna hopar sig igen och förra månadens CSN-pengar gick åt till huslånet och elräkningen som jag legat efter med, så ingen annan har fått några pengar. Det resulterar i att alla avbetalningsplaner jag kommit överens om kommer nu att förfalla och jag hamnar i skiten igen. Ingen av borgenärerna har tålamod att skjuta planerna fram en månad och nu börjar brev från KFM att dimpa ner i postlådan igen.

Jag orkar helt enkelt inte att gå igenom allt ännu en gång, min hälsa börjar vackla faktiskt och jag känner(som så många andra) att jag ger upp helt och vill söka sanering på allt.

Men frågan är om det är någon mening?
Jag har läst att om man studerar så kan man glömma att få något beviljat, jag studerar alltså.

Jag ska kontakta kommunens rådgivare och tag reda på mer, men denna kommun är en arbetarkommun och att vara skyldig någon pengar är värsta synden.
Jag har nu levt under existensminimum i ett par år redan, så jag vet hur svårt det är. Får jag sanering så kommer jag garanterat få över mer i månaden känner jag. Idag har 15 öre på kontot och räkningarna blir bara fler och fler samtidigt som ingen vill komma överens om någon ny avbetalningsplan(en som jag kan hålla).

Jag har inget mer att sälja heller. Huset ägs till 50% av min far så frågan är om det hindrar något?
Har förra veckan sökt 8 arbeten som ligger i närheten, men troligen kommer jag inte få något. Känns som att jag måste fly till Norge och jobba där i några år för att kunna leva i Sverige, helt sjukt egentligen.

[kojak]

Du har kämpat bra.
Det är en bra idé att träffa kommunens rådgivare. Det kan ju antas att som student förväntar man sig att inkomsterna ska öka i framtiden och att det skulle vara skäl för att avslå. Å andra sidan om hälsan är på väg att klappa ihop så blir det bara pannkaka. I grund och botten existerar skuldsanering som en sammhällsvinst. Det är dyrare att skicka någon i fördärvet med arbetslöshet, sjukdom, missbruk än att puffa i rätt riktning så personen kommer tll arbete.
Väger skusan det mot varandra; vad man får om du går in i väggen och blir ett vrak, jobbar svart eller flyttar till Norge mot vad du blir om du studerar och får arbeta. Och ser man samhällsvinsten så är det ju ett stort plus på sista raden om man beviljar sanering. Att borgenärerna knorrar är klart. Skusan ska ju också se till deras intressen.
Men om du söker tycker jag absolut du ska trycka på att du har mycket kvar att ge i arbetslivet. Men att du nu står med bägge fötterna i kvicksand och risken finns att det här med arbetsliv blir noll och inget.
Framhäv hur mycket du slitit för att göra rätt för dig sista tiden.

Söka kan du alltid göra. Svårt att sia om utgången redan nu.

[Ljuset]

Tack kojak för de orden, jag blev genast lite gladare.

Jag antar, med stöd av dina ord, att man kan med skusan prata med vanliga ord? Alltså inget juridikspråk? För då kan jag nog motivera rätt bra om varför jag borde få skuldsanering. Det är som du skriver, samhället tjänar mycket mer på att jag blir skuldfri än om jag går ner mig helt.

Jag studerar nu enbart för två saker, det första är för att jag inte har någon annan inkomst och för det andra för att mina gamla betyg varit så dåliga. Men jag märker redan nu att även om jag får ett arbete om något år, så kommer det att tag många år innan jag kan bli kvitt skulderna. Dessutom är risken enormt stor att jag redan hunnit gå in i väggen, jag har inte sovit en hel natt på 10 månader och jag blir bara tröttare och tröttare. Mina skolkamrater märker att jag blir segare och segare att prata med.
Jag tänker hela tiden på min dåliga ekonomi att jag blir disträ i trafiken, såpass att jag häromdagen höll på att bli överkörd när jag helt plötsligt korsade en gata i stan. Då blev jag riktigt skraj, jag hade inte ens märkt att jag stod på gatan helt plötsligt. Jag skulle gå över gatan för att gå till affären, men istället för att gå över vid rödljuset hade jag bara vikit av mitt på gatan.

Hela livet har omgivningen, och även jag själv, ansett att jag har ett starkt psyke. När jag gjorde lumpen så kunde ingen skrämma mig när vi låg ute i skogen, jag har även arbetat som ensam väktare och träffat på en hel del konstigt folk utan att bli rädd. Men, när ekonomin ser ut såhär så blir även jag rädd. Hmm.. mer material för blog´en.

Jaja, jag antar att skusan vill se att jag verkligen har försökt att bli skuldfri och därmed vill ha kvitton mm allt jag gjort?

[kojak]

Skusan gör alltid en personlig bedömning så jag tycker att ju mer kött på benen man ger dem i sin ansökan (i ett personligt brev - där det står "beskriv hur din situation uppkommit") desto bättre utredning kan de göra och sedan i sin tur motivera en skuldsanering.
Min handläggare har gått att snacka med. Mycket trevlig och mitt intryck är odelat positivt och jag försöker dela med mig av allt jag lärt mig. Hustruns handläggare var kärv och svår i början men har visat sig human och verkligen gjort ett bra resultat.

Sedan ska ju såklart ekonomin visa på krasch. Det man gör bra är att man verkligen räknar som en själv gör. Dvs att skulden ökar med räntan. Sånt som inkasso och övriga hos kfm blundar för. Det tar man i beräkningen för om man kommer bli skuldfri i framtiden. Går man, som jag, back varje månad betyder det i förlängningen att om tio år går jag ännu mer back eftersom räntan byggt på skulden. Inkasso vill ta jävligt mycket betalt men vill påskina att om skulden är 120,000 och man kan betala 12,000 om året är man skuldfri om tio år. Sanningen kan ju vara att skulden istället växer med 10,000 per år. Som exempel.
Ja, du vet hur det är att kämpa i motvind mot dårarna på inkasso. Plötsligt en instans som kan räkna på hur det är i verkligheten!

Ang. stressen så var jag som du. Otroligt stresstålig. Men man mår väldigt dåligt av att vara ständigt jagad och under press under en längre tid oavsett hur cool man kunnat vara innan. Det går inte i längden.
Sen tycker jag inte man får vara rädd för att ta hjälp från vårdcentralen när man tappar fokus, ork och sömn. Stress sliter på kroppen.

[nattblomma]

Jag tycker du ska be kommunens budgetrådgivare om hjälp.De kommer ganska snart att se om det finns möjlighet för det till en skuldsanering.En bra kontakt med dom är underlättande.

Jag har precis börjat betala på min egen skuldsanering så jag kan bara säga till dej att tiden det tar att utreda och innan beslut kommer kan vara lång.I mitt fall började jag med möten med BR i juni förra året,och jag fick beslut av jurist i mars i år.Det var många långa månader med oerhörda toppar o större fall-känslomässigt.

När jag sökte hade jag ingen aning om att det vart så psykiskt krävande som det var,eller hur kroppen skulle reagera av stressen.Att inte veta något är jättejobbigt,men idag var det värt precis varenda tår.Och dom var många.
Söker du skuldsanering så måste du samla energi,och vara förberedd mentalt på en "bumpy ride".
Det ÄR jättejobbigt, krävande.Man måste läma ut hela sitt liv för det bygger på total ärlighet.
Så börja med ring en rådgivare och boka tid och tra det därifrån.
Men var väl införstådd med detta är inget lätt "jobb".
Det krävs precis allt man har.
Känslan  man får när en sanering går genom är oslagbar.Man vet då att man kan börja leva igen.
Jag själv har många sjukdomar att kämpa med,men bara på dessa veckorna har jag börjat må bättre.
Jag önskar dej lycka till,jag vet exakt hur du mår för jag har själv varit där nyligen.

[blindsorken]

Hoppas du får bättre tur än jag. Min utredare var ett hår av hin, och totalt oförstående om min situation. Hon,Lena Moberg, var en person jag hoppas du slipper, hon hade ingen läsförståelse och hittade på en egen historia om mig, bara lögner. Sedan kom avslaget, jag överklagade till Tingsrätten som såg igenom Lena Mobergs lögner och skickade ansökan tillbaka till KFM. På någon vecka fick jag inledande skuldsanering. Idag Har jag Per Nilsson som utredare och hoppas allt blir bra till slut. Tack vare Intrum Cleaner har jag orkat överklaga och fått stöd därifrån. Hoppas du har bättre tur och får en bra utredare, för de finns naturligtvis också. Jag har anmält Lena Moberg till JO och till Justitiekanslern, kommer också så ofta jag kan lämna ut hennes namn. Man ska varna för sådana som hon.

[nattblomma]

Tycker inte du ska bli avskräckt nu för de flesta handläggare på skusan är trevliga och empatiska.Blindsorken har haft otur  som tur var rättat upp sej,men som tyvärr krävtst mer energi.Jag hade en handläggare som var toppenbra.Inga namn nämda,men alla jag haft kontakt med i min sanering har varit bara tillmötesgående och som verkligen velat det bästa för mej.Och det är så dom ska jobba enligt min handläggare på BR.Känner man det INTE är så eller möts av otrevlighet har man rätt begära ny handläggare omedelbart.

[Ljuset]

Nädå jag blir inte avskräckt. 

Har läst på andra trådar hur blindsorken blivit behandlad, fattar inte vitsen med att den där Lena Moberg jävlas med sina medborgare när det är uppenbart att man kostar mer för samhället när man är skuldsatt och mår dåligt. Läste någonstans att 95% av de som fått skuldsanering har även klarat av den och har heller inte blivit skuldsatt igen. Det är väl ändå ett bra facit. 

Jag har fått kontaktuppgifter till en handläggare, ska bara samla ihop papper och siffror så att de ser att jag verkligen har gjort allt.

[nattblomma]

Nej det är verkligen en tråkig upplevelse för blindsorken.Jag hoppas det inte tillhör vanligheterna.Om du fått en BR handläggare så ta med allt du har i form av räkningar,skulder ja allt.De gör en uträkning och kollar.Mitt första möte tog..4 timmar!Vilket är rätt så vanligt.Sen även om du blir ombedd skriva ett personligt brev,så skriv från hjärtat,mitt eget blev en mindre roman men när min handläggare från skusan kontaktade mej fick jag höra det var välformulerat och informativt och sådant uppskattas.

Jag önskar dej ALL lycka till,så du med kan gå ett bättre och meningsfullare liv tillmötes utan ångest och panik.Hoppas du fortsätter skriva här på forumet så vi får veta hur det går för dej!

[Ljuset]

Oj, fyra timmar. Mm.. ok. Får se hur lång tid det tar för mig.

Jag kommer alltid finnas kvar på forumet, när mina problem är lösta kommer jag ägna tid åt att hjälpa alla andra. Så kampen tar nog aldrig slut. 

[Ljuset]

Har nu fått tid till rådgivaren angående skuldsanering. Första mötet blir det och jag skulle tag med en del uppgifter. Synd bara att jag måste till TR dagarna innan, hade hoppats få en tid hos rådgivaren innan TR.

Men nu har iaf. första steget tagits. 

[mrronny]

Visst kan man anmäla en statlig tjänsteman till Justitieombudsmannen, ex Lena Moberg? Ni som är drabbade, gör det! Många anmälningar resulterar till slut i omplacering där hon ej får ha några personliga kontakter ex arkivarbete osv,

[blindsorken]

Hej jag har anmält Lena Moberg till JO, de tyckte inte hon gjort något fel, hon får ljuga enl. JO, men jag har gått vidare och anmält henne hos justitiekanslern, har inget svar därifrån än. Lena Moberg är en person jag aldrig kommer sluta skriva om, har gjort det lite överallt. Lena Moberg är en skam. Om det är möjligt ska jag anmäla henne till EU-domstolen. Lena Moberg berättar jag om för alla jag känner och uppmanar dem att berätta vidare. Kanske Lena Moberg snart är en kändis. Har även människor i min närhet som bloggar om KFM och Lena Moberg.

[Ljuset]

Då har jag varit hos rådgivaren. Det var ett trevligt möte, tipsade även om detta forum.

Dock verkar det svårt för mig att få någon skuldsanering p.g.a. två saker, jag har ingen inkomst och jag är husägare(dock enbart 50%).

Vi diskuterade lite angående huset, rådgivaren menade på att KFM kan mäta ut den medans jag menade på att de inte kan göra det.
Mitt argument var att banken aldrig går med på det sålänge jag betalar huslånet, dessutom äger jag enbart halva huset. Banken står över KFM i detta fall eftersom de alltid måste få sina pengar(till pantbreven) före alla andra, annars kan hela banksystemet rasa. Dessutom så är kåken värderad till 850 000 kr idag och lånet är på 1 050 000 kr. Finns alltså ingen anledning för banken att gå med på en försäljning.

Men, så fort jag får en inkomst så skulle jag söka skuldsanering. Jag kan dock söka redan nu och söka igen om jag får avslag. Man får söka hur många gånger som helst, men rekommendationen var typ en gång om året. Kan säga att på ett år har det hänt mycket i mitt liv, så jag kommer nog söka så fort jag bara kan.

Men är det någon som har några tips?

[dumle]

Då har jag varit hos rådgivaren. Det var ett trevligt möte, tipsade även om detta forum.

Dock verkar det svårt för mig att få någon skuldsanering p.g.a. två saker, jag har ingen inkomst och jag är husägare(dock enbart 50%).

Vi diskuterade lite angående huset, rådgivaren menade på att KFM kan mäta ut den medans jag menade på att de inte kan göra det.
Mitt argument var att banken aldrig går med på det sålänge jag betalar huslånet, dessutom äger jag enbart halva huset. Banken står över KFM i detta fall eftersom de alltid måste få sina pengar(till pantbreven) före alla andra, annars kan hela banksystemet rasa. Dessutom så är kåken värderad till 850 000 kr idag och lånet är på 1 050 000 kr. Finns alltså ingen anledning för banken att gå med på en försäljning.

Men, så fort jag får en inkomst så skulle jag söka skuldsanering. Jag kan dock söka redan nu och söka igen om jag får avslag. Man får söka hur många gånger som helst, men rekommendationen var typ en gång om året. Kan säga att på ett år har det hänt mycket i mitt liv, så jag kommer nog söka så fort jag bara kan.

Men är det någon som har några tips?

Vad gäller huset så kan kf sälja ett hus man äger till 50 % , de tar över resterande del och säljer huset om det går och så får den andre utbetalt för sin del av huset om jag förstått det rätt, men om försäljningen inte täcker pantbreven så kan kf inte sälja så där har de rätt. Att du betalar huslånet har ingen som helst betydelse för kf, de kan sälja ändå. Vi hade en sån situation för ett par år sedan, vi har skött lånet men andra borgenärer vill ha del av värdet och kf hade exekutive auktion.