Högsta domstolen och praxis

[hmm]

jag har lite funderingar om gamla skulder som kan ha blivit preskriberade någon gång mellan 1990-2007. Enligt praxis NJA 1998 s. 750 s så ställs det höga krav på borgenärens bevis på att kravbreven har kommit och det räckte inte  den gången för preskriptionsavbrott .Med domen NJA 2007 s. 157  kom en ny praxis och det var tydligen tillräckligt att borgenären visade att brev hade sänts för att ett preskriptionsavbrott skett.

Till min fråga... borde det inte va rimligt att anta att om nu de är så att man har gjort en preskriptionsinvändning 2012 för skulder som uppkommit mellan 1990-2007 där de finns chans att dessa redan är preskriberade kan då borgenären hänvisa till praxis från 2007 när det rådde en annan praxis 1997-2007. Skall inte KFM och tingsrätten osv  ta hänsyn till  den rådande praxis/ regler som gällde på den tiden istället för att bara luta sig på den praxis som råder nu?

[Ollle]

Det där är en fråga som jag också skulle vilja ha svar på. 

Att viss lagstiftning kan gälla retroaktivt det vet vi ju.
Men att även praxis kan gälla retroaktivt... ja, hur är det med det? 
 

[intrumcleaner]

Det har varit mycket kritik mot Högsta Domstolens sedan NJA 2007 s. 157 som gjorde att inkassobolagen i Sverige fick sådana fördelar att gäldenärers chans till rättvisa i det närmaste sopades bort totalt. Och där det nu räcker att de fuskande inkassobolagen "trollar fram" lite fina gamla hederliga historiklistor som säger att kravbrev skickats ut - så går de vinnande ur rättsalen utan minsta besvär.

HD lever i en värld som är så långt från verkligheten som möjligt, och det har tydligt bevisats att de aldrig ens tycks sett ett §26 PuL-utdrag eller har kunskap om hur många brev som försvinner årligen eller kommer till fel adress. Vidare framgår det klart och tydligt att man fortsätter att sätta sin största tillit till inkassobolagens "bevis" på att kravbrev skickats ut trots att det enda bevis de flesta inkassobolag har är historiklistor som vi alla vet hur det klipps och klistras konstant i för att trolla fram eller trolla bort sådant som EJ passar ...

Och från i år 2012 är NJA 2012 s. 172 (Mål nr: Ö 1570-11) inkassobolagens nya favorit och även Datainspektionens Håkan Meurling som vi har bandinspelad påpekar att denna dom är det han utgår ifrån i sina beslut ... trots att det är bevisat att kravbreven inte ens skickats till rätt adress - så anser denna tjänsteman att allt är korrekt (för de som orkar lyssna på denna blindgalna tjänsteman har ni bandinspelningen här).

http://youtu.be/WRHBnRPffco

Med andra ord skuldsattas chans till rättvisa är i det närmaste 0 % tack vare Högsta Domstolen och tjänstemän som Håkan Meurling på Datainspektionen som skapat ren anarki.

På frågan om praxis skall gälla retroaktivt så brukar det vara som så att man utgår ifrån den sista vägledande domen som finns ...

[Patrik1]

Jag tycker vi kan klipp & klistra ihop lite avslutsbrev och lägga på ett datum som finns i deras datalista. Hur ska inkasso kunna bevisa motsatsen när dom inte kan visa kopior på påstådda brev