Tack för ditt svar. Jag glömde berätta att mina funderingar kommer sig av att jag läste en jurists avhandling (eller uppsats) om hur KFM fattar beslut om skuldsanering. Hon har granskat en massa domar bl.a. och beskriver hur man t.ex tycker det är hindrande för den sökande att t.ex arbeta deltid för att få mer tid med sina barn (man har rätt att arbeta deltid när man har barn under 8 år) eller att ta arbete som man är underkvalificerad för ifall man skulle kunnat få ett arbete som är bättre betalt. Man menar att man då inte gett/ger allt för att komma tillrätta med sina skulder. Därav mina frågor.
Länkar till avhandlingen om någon är intresserad men av någon anledning så verkar den inte funka, just nu iaf.
http://www.jus.umu.se/digitalAssets/79/79982_maria-tirn-birberg.pdfJag har tyvärr inte kunnat göra så mycket åt mina skulder eftersom jag knappt arbetat sedan min ekonomi kollapsade och anledningen till att jag sitter i skiten är väl delvis pga överkonsumtion. Jag mådde så dåligt att jag inte kunde se varthän det barkade. Det har inte varit någon lyx och resor utan mer att jag ville ge barnen samma standard som innan jag skilde mej. När pengarna tog slut så lånade jag eller ökade på någon kredit. När det inte fanns pengar till julklappar så tog jag ett sms-lån. När jag sedan blev sjukskriven pga utmattningsdepression så rasade allt som ett korthus. Om jag mot förmodan någonsin blir skuldfri så kommer jag ALDRIG mer att låna pengar, ALDRIG! Jag är definitivt botad.
