|
alvedon
|
 |
« skrivet: Januari 15, 2010, 05:46:11 » |
|
Efter vad som känns som en flerårig bergsbestigning har jag, som jag ju nyligen skrivit om här, äntligen lyckats ta mig ur skuldträsket.
Jag hade visualiserat skuldfriheten så många gånger och föreställde mig nog fyrverkerier och bubblande lycka, en slags omedelbar katharsis till en "samhällsvärdig" och "riktig" människa. Jag skulle bli en av DEM, de som spontanshoppar snittblommor på vägen hem från jobbet och inte kan rabbla inkassobolag i alfabetisk ordning. Men jag känner det redan nu - så blev det inte, så är det inte. Fri är jag visserligen, men istället är jag nog mer bitter och förbannad än någonsin på hur överskuldsatta behandlas och betraktas. På att jag vet precis hur de har det, de som går med huvudet nedböjt och fortfarande är fängslade.
Jag känner mig brännmärkt på ett vis också, det tar nog lång tid innan det slutar vara förknippat med obehag att höra posten dimpa ner i brevlådan eller få telefonsamtal från dolt nummer.
Mina närmaste säger till mig att försöka glömma och läka, men ändå loggar jag fortfarande in här och läser varje dag - läser om er kamp och era alltför bekanta sorger. Trots att jag egentligen ska tillhöra en annan värld nu, ha en så kallad bekymmersfri tillvaro. Jag förstod inte varför riktigt förrän idag: jag vill inte glömma, jag kommer aldrig att bli en av DEM och tänker inte eftersträva någon slags osynlig acceptans från ett samhälle som alltid ger den största kanelbullen till den mättaste ungen.
Till alla er som någon gång hoppas på att hamna i den här delen av forumet, och i synnerhet till er som snart gör det: Grattis, det är klart att livet blir mycket enklare nu. Men var beredd på att behöva bearbeta de hjärnspöken som alla års skuldbeläggning har gett en, de har varit hela ens tillvaro och försvinner inte med ett knapptryck. Glöm inte bort var ni har varit, använd den erfarenheten och hjälp till en smula här och där med att förändra samhällets inställning istället. Det ska jag göra.
Jag är faktiskt inte stolt över att jag har god ekonomi nu, jag är stolt över att jag vet hur lätt det kan bli tvärtom.
|
