KLAGAN ÖVER DOMVILLA
Landskrona 2013-10-24
Högsta domstolen
Box 2066
103 12 Stockholm
Sökande:
aaa
bbb
Uppgifter om de domar som ansökan avser:
HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 1 Rotel14
Mål nr ÖÄ 0000-12 Med protokoll daterat 2012-00-00 (Beslut 2012-00-00)
Mål nr ÖÄ 0000-12 Med protokoll daterat 2012-00-00 (Beslut 2012-00-00)
Skäl för ansökan:
Kronofogdemyndighets beräkning av förbehållsbelopp grundas på familjs samlade förhållanden. Av den orsaken yrkas klagan över domvilla i Hovrättens båda beslut med protokoll daterade 2012-00-00 (Beslut 2012-00-00) utfärdade för aaa och bbb.
aaa har en del av sin pension utbetalad från Finsk pensionsmyndighet. Mellan EU-länderna Finland och Sverige finns ett skatteavtal om att hela summan utbetalas till den skattskyldige utan skatteavdrag. Vid deklarationen får den skattskyldige i sin deklaration redovisa den utbetalda summan som inkomst och sedan personligen ombesörja att skatt på intäkten erläggs. Detta är inte något problem då den skattskyldige förfogar över hela kapitalet och kan avsätta medel för skatteinbetalning då Skatteverket fastställt slutgiltig skatt för taxeringsåret.
Då Kronofogdemyndigheten upprättade förbehållsberäkning daterad 2012-08-14 för aaa beaktade de den Finska pensionen som en inkomst men de beaktade inte att det senare skulle betalas skatt på inkomsten, vilket innebär att skatten på beloppet måste avsättas från det ekonomiska utrymmet som utgör förbehållsbelopp. (Normalt ingår skatter på inkomst i det ekonomiska utrymmet som utgör utmätningsbelopp.) Representant för Kronofogdemyndigheten motiverade beslutet muntligt med att skatten för biinkomsten förföll till betalning i samband med att Skatteverket redovisade den slutgiltiga skatten för taxeringsåret. Skatten på inkomst från annat EU-land, i enlighet med avtal mellan två länder som är medlemmar i EU, skall då avsättas från de medel som utgör förbehållsbelopp. Detta innebär att myndighet inom stat som är medlem i EU ingått ett avtal med myndighet i annan stat som även den är medlem i EU och där avtalet medför en negativ särbehandling av medborgare i stat som är medlem i EU.
Kronofogdemyndighetens beslut rörande deras beräkningar av förbehållsbeloppen överklagades till Tingsrätt och vi förutsatte att Kronofogdemyndigheten redovisade samma underlag till Tingsrätten som de muntligt redovisat för oss. Senare har det framkommit att Kronofogdemyndigheten i sitt yttrande till Tingsrätten redovisade helt andra uppgifter än de uppgifter de tidigare redovisat för oss men vi informerades aldrig om innehållet i Kronofogdemyndighetens yttrande till Tingsrätten.
Tingsrätten beslutade att våra överklaganden skulle lämnas utan bifall och deras beslut överklagades av oss till Hovrätten, som inte medgav prövningstillstånd i ärendena.
Hovrättens beslut överklagades inte till högre instans eftersom vi på grundval av det underlag som redovisats till oss inte förstod de juridiska grunderna för domstolarnas beslut. Att vi inte insåg grunderna till besluten beror på att uppgifterna i Kronofogdemyndighetens yttrande inte redovisats för oss samt att Malmö Tingsrätt inte berett oss möjlighet att yttra oss rörande Kronofogdemyndighetens yttrande i ärenden.
Representant för Kronofogdemyndigheten uppgav även att vi själva kunde överföra medel till skattekontot, vilket Kronofogdemyndigheten bland annat skriftligt bekräftar i följande utdrag ur mail, med kopia till
kundservice@pensionsmyndigheten.se, skickat från dem den 18 december 2012 08:34:
”Det är inte kronofogden som avgör hur mycket pensionsmyndigheten ska dra av i skatt, utan för att undvika restskatt så bör du ta kontakt med pensionsmyndigheten och be dem göra en plusjämkning. För vidare diskussion kring ämnet så är du välkommen att boka tid hos en handläggare, för att du förhoppningsvis få svar på samtliga dina frågor.”
Enligt uppgifter från Pensionsmyndigheten och från Skatteverket är förfarandet inte förenligt med gällande regler, vilket framgår av mail sända av dem den 19 december 2012 10:09:54 och den 2 januari 2013 08:59 och som ingår i bifogad mailkonversation (Bilaga 1). Av mailkonversationen (Bilaga 1) framgår även en del av den skriftliga delen av våra ansträngningar att från representant för Kronofogdemyndigheten erhålla en juridisk motivering (som även vi förstod innebörden av) till Tingsrättens beslut.
Vi fick senare tips om att vi kunde kontakta JO för att om möjligt få hjälp med att få Kronofogdemyndigheten att skriftligt redovisa sina grunder för handläggningen (Bilaga 2). Då framkom det att Kronofogdemyndighetens yttrande i ärenden inte korresponderade med deras tidigare muntliga samt skriftligt redovisade informationer till oss, vilket framgår av bifogad mailkonversation (Bilaga 3).
Vårt yttrande rörande Kronofogdemyndighetens yttrande till Malmö Tingsrätt daterat 2012-00-00.
Utmätningsbeslutet i sin helhet är inte överklagat. I det fall Kronofogdemyndigheten i sitt yttrande till Tingsrätten redovisat samma uppgifter som de tidigare redovisat muntligt till oss hade det framgått att vi överklagat Kronofogdemyndighetens underlag för förbehållsbeloppsberäkningen. Kronofogdemyndigheten har på en inkomst av 9328 kronor beräknar skatteavdraget från utmätningsbeloppet till 1528 kronor, vilket innebär att resterande skatt måste erläggas från förbehållsbeloppet. Detta är inte möjligt om vi som inflyttade till Skåne ska kunna leva på en någotsånär acceptabel ekonomisk levnadsstandard.
Skatten på en biinkomst kan schablonberäknas till minst gällande skattesats som uppgår till mer än 30 skattekronor. I Kronofogdemyndighetens yttrande har det inte angivits några summor som underlag för redovisning av skatteberäkning, vilket är ett totalt negligerande av de fakta som utgjorde grund för överklagandet. Dessutom har Kronofogdemyndigheten till oss redovisat uppgifter som kraftigt avviker från de uppgifterna som redovisats i Kronofogdemyndighetens yttrande till Tingsrätten.
Citat från Kronofogdemyndighetens yttrande och vi vill speciellt framhålla att det enligt 7 kapitlet i 5 § utsökningsbalken inte anges att skatt på kända inkomster, som ingår i myndigheten beräkningar av förbehållsbeloppet, ska ingå i det normalbelopp som inte får tas i anspråk genom utmätning:
”Enligt 7 kapitlet 5 § utsökningsbalken bestäms den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) med ledning av normalbelopp som skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. Normalbeloppen fastställs varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Av Kronofogdemyndighetens allmänna råd, föreskrifter och information om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. framgår att till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov.”
?
Yrkande:
Vi yrkar att Kronofogdemyndigheten vid beräkning av förbehållsbelopp ska basera den schabloniserade och preliminära skatteberäkningen på de sammanlagda kända inkomsterna med skatteuttag i enlighet med av Skatteverket fastställda skattetabeller. Detta uppfyller 7 kapitlet i 5 § utsökningsbalken samt gällande EU-direktiv om att representant för stat inom EU inte får ingå bindande avtal med representant för annan stat inom EU i det fall avtalet negativt särbehandlar person med medborgarskap i stat som är medlem i EU.
aaa bbb
Bilagor:
1 Kopia av mailkonversation med myndigheter.
2 Kopia av anmälan till JO.
3 Kopia av den mailkonversation med Kronofogdemyndighet som utgjorde underlag till att de slutligen redovisade sitt underlag för myndighetens handläggning i ärenden.