Förbehållsbelopp

[Stefan1000]

Kronofogden har på en biinkomst på 9328 kronor per månad bedömt att ett skatteuttag på 1328 kronor ska täcka ett skatt i enlighet med skattetabell för en kommunalskatt på 32 kronor. I realiteten innebär det att cirka 1500 kronor per månad måste avsättas för den restskatt som kommer att uppstå då skatteuttaget inte täcker den reella skatten.

Detta är mycket förvånande då förbehållsbeloppet enligt definition är det belopp som erfordras per månad för att uppnå skälig levnadsnivå och beräknas normalt på nettoinkomst efter skatteuttag. Kronofogdemyndighetens beslut är överklagat och sedan fastställt av Malmö Tingsrätt samt Hovrätten över Skåne och Blekinge med motiveringen att det överensstämmer med riktlinjer som gäller för sådan beräkning.

Hoppas att någon är insatt i och kan ge skriftligt svar på frågan: Är det i enlighet med lagstiftarens intentioner eller är det lokala riktlinjer som utgör saklig grund till att en person som är inflyttad till Landskrona och inte är svensk medborgare ska ha en skälig lägsta inkomstnivå som med cirka 1500 kronor per månad understiger den lägsta skäliga levnadsnivån som beräknas för en person som är uppvuxen lokalt samt är svensk medborgare? Beräkningen är baserad på belopp efter det att full skatt betalats på de inkomster som ingår i förbehållsbeloppsberäkningen.

Skriftligt svar har begärts och Pernilla Behrens vid Kronofogdemyndigheten i Helsingborg svarar via mail: ”Din överklagan avseende löneutmätningsbeslutet har prövats utan bifall av Tingsrätten och Hovrätten har meddelat att prövningstillstånd ej lämnas, båda domarna har även vunnit laga kraft. Har du ytterligare frågor är du välkommen att ta kontakt via telefon eller på plats i vår kundtjänst här i Helsingborg.”

[intrumcleaner]

Är det i enlighet med lagstiftarens intentioner eller är det lokala riktlinjer som utgör saklig grund till att en person som är inflyttad till Landskrona och inte är svensk medborgare ska ha en skälig lägsta inkomstnivå som med cirka 1500 kronor per månad understiger den lägsta skäliga levnadsnivån som beräknas för en person som är uppvuxen lokalt samt är svensk medborgare? Beräkningen är baserad på belopp efter det att full skatt betalats på de inkomster som ingår i förbehållsbeloppsberäkningen.

Förbehållsbeloppet består av ett "Normalbelopp" som skall täcka boendekostnader, levnadskostnader - och man kan även få tillägg för arbetsresor, specialkost, glasögon, barnomsorg och annat.

Där Förbehållsbeloppet ändras årligen och i år 2013 gäller följande belopp,

4 683 kronor för en ensamstående vuxen
7 736 kronor för sammanlevande makar eller sambos
2 485 kronor för barn till och med 6 år
2 860 kronor för barn 7 år eller äldre

(NOTERA! ovanstående är riktlinjer för minsta Förbehållsbelopp - där det kan skilja sig från kommun till kommun)

I din skrift hänvisar du till att personen det rör sig om är inflyttad till Landskrona och är inte Svensk medborgare - där detta inte borde ha någon inverkan på ärendet överhuvudtaget. Om du anser att saker och ting inte står rätt till så ta kontakt med Pernilla Behrens vid KFM och lägg fram de bevis du har på att saker och ting inte är som de ska, och sedan så får hon ge sin version till varför hon anser att allt är ok.

Om du inte blir nöjd med svaret från Kronofogden så anmäl det hela till Justitieombudsmannen och skicka dom det underlag du har på att saker och ting inte är som de ska.


Länk till - Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2013

http://www.kronofogden.se/download/18.33cd600b13abbc8411c800023298/Foreskrifter_+forbehehallsbelopp_2013.pdf

[Stefan1000]

Det är det som är förvånande att domstolar bedömer att vi från förbehållsbelopp enligt normal norm ska avsätta 1500 kronor per månad så att kommande restskatt kan betalas. Vid gratis rådgivning från Advokat kände han inte till liknande fall och då vår ekonomiska status är katastrofal kunde han inte åtaga sig uppdraget att hjälpa oss juridiskt.

Finns det fler som befinner sig i en liknande situation?

[intrumcleaner]

Jag råder dig att läsa noga Handboken om utmätning som du finner i denna länk,

http://www.kronofogden.se/download/18.3d26852213302b621f780008792/Handbok_Utmatning.pdf

Där du finner exempelvis följande om sidoinkomst i avsnitt 5.4


En gäldenär kan ha flera inkomster. Han kan t.ex. arbeta extra
på helgerna eller ha viss pension. Den lägre inkomsten kallas
då sidoinkomst vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Om
gäldenären har en sidoinkomst är det normalt huvudinkomsten
som löneutmätningsbeslutet läggs i. Förbehållsbeloppet ska
minskas med en eventuell regelbunden sidoinkomst efter avdrag för preliminär skatt.

Som sidoinkomst kan räknas:

- ersättning som får tas i anspråk genom löneutmätning enligt
7 kap. 1 § UB
- arbetsersättning som gäldenären får utan att vara arbetstagare.

Och i avsnitt 5.5 i samma handbok hittar du mer information om Förbehållsbelopp

[Stefan1000]

Tack för svaret och de uppgifterna är helt klara och det framgår helt vilka kriterier det är som är gällande. Frågan som är ställs är varför delar av skatten på sidoinkomsten dras av från inkomsten före förbehållsbeloppsberäkningen och resterande del av skattebeloppet ska avsättas från det av Kronofogdemyndighet enligt norm framräknade förbehållsbeloppet.

Det är grunderna till den  uppdelningen jag söker svaret på och som jag hoppas att jag kan få hjälp med. Det är den uppdelningen och grunderna till uppdelningen som Advokaten inte kunde ge upplysningar om.

[intrumcleaner]

Tack för svaret och de uppgifterna är helt klara och det framgår helt vilka kriterier det är som är gällande. Frågan som är ställs är varför delar av skatten på sidoinkomsten dras av från inkomsten före förbehållsbeloppsberäkningen och resterande del av skattebeloppet ska avsättas från det av Kronofogdemyndighet enligt norm framräknade förbehållsbeloppet.

Det är grunderna till den  uppdelningen jag söker svaret på och som jag hoppas att jag kan få hjälp med. Det är den uppdelningen och grunderna till uppdelningen som Advokaten inte kunde ge upplysningar om.

Var vänlig att efter du fått svar av Pernilla Behrens på Kronofogdemyndigheten på dina ställda frågor (de som du söker svar på) att publicera hennes svar här i tråden. Vidare vore det toppen om du kunde lägga upp Tingsrättens beslut här i tråden, så man får en uppfattning om vad deras skäl till sitt beslut är.

[Stefan1000]

xxx har överklagat beslutet och får anses ha yrkat att av skattemyndighet fastställda skattetabeller ska användas vid beräkningen av förbehållsbelopp.

Till stöd för sin talan bar hon i huvudsak anfört följande. Kronofogdemyndigheten har i förbehållsbeloppsberäkningen, med hänvisning till KFM M 2010:1, baserat skatteavdragen på schablon och inte på av skattemyndighet fastställda skattetabeller. Baseras skatteavdragen på schablon och inte på gällande skattetabeller uppstår avsevärda efterskatter för taxeringsåret 2012. Dessa skatter drabbar allvarligt hennes och hennes makes gemensamma ekonomi, eftersom de inte kommer ha möjlighet att betala.


Skäl for beslutet

Kronofogdemyndighetens beräkning av xxx förbehållsbelopp överensstämmer med de riktlinjer som gäller för en sådan beräkning. Vad xxx anfört utgör inte tillräckliga skäl för ändring av det överklagade beslutet.
Överklagandet lämnas därför utan bifall.


Text ovan är utdrag ur Tingsrättens dom och frågan i forumet grundas på att vi vill veta om någon annan känner till förfarandet samt få svar på om det är lokala regler eller lagstiftarens intentioner som utgör bas för handläggningen. Att handläggningen är helt i överensstämmelse med lokala riktlinjer är jag helt införstådd med. Grunden till vår ekonomiska situation är att handläggare vid Landskrona Kommun lämnade helt felaktiga upplysningar till oss i ett ärende och sedan handlades ärendet på de felaktiga grunderna. Det ärendet blev sedermera åtgärdat, men för sent eftersom vi då redan inställt våra betalningar till bank då beslutet kom. Ärendet var helt avgörande för vår ekonomiska situation.

Härutöver har samma skatterättsliga underlag vid parallella ärenden i olika domstolar bedömts olika. En verksamhet har av en domstol bedömts att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla. Då beslutet vunnit laga kraft har annan domstol på samma skatterättsliga grunder, utan hänvisning till bokföringsmässiga regler, bedömt att verksamheten ingår i eller utgör förvärvskälla. Enligt vår bedömning ska verksamheten inte utgöra eller ingå i förvärvskälla och hanteras skattemässigt enligt regler för den typen av verksamhet (hobbyverksamhet). Handläggningen medförda att jag tillhörde samhället enbart som skattebetalare utan anställning.

Min erfarenhet är att försöka få ett vettigt svar från myndigheter är enbart att svaret blir svammel och hänvisning till att domstol fastställt beslutet. Enligt min uppfattning ingår JK i den karusell där jag hamnar jag i ett läge där jag är helt rättslös, mitt emellan alla regler som i ett demokratiskt och rättssäkert samhälle är till gagn för den enskilda individen. Jag funderar på hur jag ska ta nästa steg och förslag mottas gärna till hur en enskild person i Sverige ska kunna få ett svar som repellerar till lagstiftarens så ofta offentligt redovisade intentioner för demokratiskt och rättssäkerhet samhälle.

[Mondeo]

Hej

Ta upp detta med skatteverket för dom ser på ur deras synvinkel vilket ibland går mot KFM saker. Låt dom slås med varandra ordentligt.

Lycka till

[Stefan1000]

Det fungerar inte så i verkligheten. Enligt min uppfattning kan jag som privatperson inte få redovisning av den lagstiftning som utgör grund för lokal myndighets beslut. Vid tidigare försök har jag inte fått skriftlig information med hänvisning till gällande lagstiftning. Svaret har varit att det är myndigheten gjort bedömningen utan att de redovisat den lagstiftning som utgjort underlag för bedömningen. Den kompletterande information jag fick var muntlig och de vägrade att skriftligt bekräfta den muntliga informationen. Den enda skriftliga informationen jag fick var ett sakligt och vettigt brev som var grundat på gällande lagstiftning. Problemet var att den informationen inte hade med ärendet att göra och i övrigt fick jag hänvisningar till att domstol utfärdat dom i ärende. Den delen av hela ärendet är i stort sett helt överspelad idag och det som kvarstår är att av domstol redovisade grunder för beslut i dom som vunnit laga kraft inte behöver beaktas av annan domstol i ett parallellt ärende som är grundat på samma skatterättslig regler.

Lagstiftande församling överlåter helt till domstolar att beakta rättssäkerheten för enskild individ. Därefter predikar de nationellt och internationellt om demokrati, rättssäkerhet samt allas lika värde inför lagen.

[Mondeo]

Vid begäran så ska denna myndighet kunna redovisa detta, även. Dom ska kunna refera till lagtext samt paragrafer och stycke. Kolla upp detta med domstol för dom ska kunna refera denna dom på ett grundligt sätt. Sedan har jag ett tips till nämligen gå in på uppdrag gransknings hemsida. Där finns en person som ger praktiska råd i form av video. Denna person är dock avliden men råden är mycket välformulerade även hur man ska gå tillväga.

Det ser ut som råd på samma råd men dom brukar refera olika beroende om dom är insatta eller inte. Sök på "lagen nu" därifrån in i rätt väg "skatteförandelag" tror jag kapitlet heter.

[Stefan1000]

Tack till alla som skriver tips om hur man ska kunna agera. Tipset kanske inte är direkt anpassat men kan leda till att man kan se saken på annat sätt.

Lite nya uppgifter har framkommit och näste steg i ärendena beskrivs här. Svaret inkluderar även Rättssäkerhet i domstolar http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6969.0.

Sidorna på forumet skrevs ut som PDF-dokument som tillsammans med kopior av originaldokumenten lämnades in som anmälan till JO för att om möjligt få sakliga och relevanta svar på frågorna i anmälan. Därefter sändes mail till Kronofogdemyndigheten och till Skattemyndigheten med kopior av anmälan samt kopior av dokumenten för att om möjligt få svar innan JO behandlat ärendet.


Anmälan mot

Kronofogdemyndigheten Lokalkontor i Helsingborg Skattemyndigheten Lokalkontor i Landskrona

Ev. dokumentref

Se bifogade handlingar

Kort beskrivning av händelsen

Jag är inte juridiskt utbildad men jag har i stort sett från det att jag friställdes från fast anställning försökt ta reda på vilka regler och lagar det är som gäller lokalt. Efter friställningen på grund av arbetsbrist, inte på grund av kompetensbrist, försökte jag med egna initiativ bygga upp en tillvaro i en kommun dit vi flyttat på grund av att mina arbetsuppgifter överförts hit. Nu är det två ärenden som kvarstår och jag lade upp dem på fattiga-riddare.se/forum/ för att om möjligt få hjälp med information om hur jag ska agera för att om möjligt få svar på mina frågor. Advokater har tittat på underlaget och sagt att det är konstiga beslut med då den totala handläggningen kraftigt skadat våra ekonomiska förutsättningar har de inte åtagit sig uppdraget att hjälpa oss juridiskt. Ärendena har inte kunnat överklagas till högsta instans eftersom det inte går att bemöta information om underlaget för beslutet inte redovisats detaljerat och är skriftlig. Den information vi erhöll från fattiga-riddare.se/forum/ var att det ålåg myndigheter att detaljerat och skriftligt redovisa underlaget för beslut och att Justitieombudsmannen kunde hjälpa till med att påpeka att beslutsunderlaget inte redovisats i enighet med gällande föreskrifter.

Jag anser att myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt genom att:

Förbehållsbelopp: Enligt beslut ska vi från förbehållsbeloppet avsätta cirka 1500 kronor per månad för att täcka tillkommande skatter för inkomster som ingår i underlaget för beräkningen av förbehållsbeloppet. Av handlingar framgår att domstol avslagit överklagandet med motiveringen att Kronofogdemyndighetens beräkning av förbehållsbeloppet överensstämmer med de riktlinjer som gäller en sådan beräkning. Vid en direkt förfrågan har Pernilla Behrens vi Kronofogdemyndighetens kontor i Helsingborg via mail meddelat att jag ska ta kontakt med henne via telefon eller besöka kontoret i Helsingborg för att eventuell få ytterligare muntlig information. Muntlig information duger inte som underlag för begäran om resning rörande beslut som vunnit laga kraft. Beslutet har inte överklagats på grund av att grunderna för beslutet inte redovisats på tillfredsställande sätt. Vad vi primärt vill veta: Enligt beslut får vår familj leva på cirka 1550 kronor per månad mindre än förbehållsbeloppet, vilket definieras som lägsta godtagbara ekonomiska levnadsstandard. Enligt EU-lagstiftning får inte person från annat EU-land särbehandlas. Har EU-lagstiftningen inte implementerats eller betraktas det inte som negativ särbehandling av person från annat EU-land då personen flyttat till Landskrona och Skåne och personen har kvar sitt finska medborgarskap. Är det förenligt med gällande EU-lagstiftning att familjen där personen ingår får betydligt reducerat ekonomiskt utrymme eller finns det andra grunder som väger tyngre vid den lokala Kronofogdemyndighetens handläggning av ärenden? Rättssäkerhet i domstolar: Vad vi primärt vill veta: Hur kan det komma sig att en renoveringsverksamhet bedriven enligt byggnadslov med mer än 1000 arbetstimmar per år på samma bokföringsmässiga underlag samt på samma skatterättsliga premisser bedömts av en domstol att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla? Då beslutet vunnit laga kraft har annan domstol bedömt att verksamheten utgör eller ingår i förvärvskälla. Har vissa väsentliga fakta i ärendet modifierats och/eller utelämnats eller behöver den lokala skattemyndigheten inte beakta av svensk domstol redovisade grunder för beslut då beslutet rör personer som är inflyttade till orten och beslutet har utfärdats av domstol utanför den lokala skattemyndighetens kontroll? Bodil Thyresson vid det lokala skattekontoret har avgett ett skriftligt svar men svaret innehåller inte någon form av information rörande den primära frågan som ställts med anledning av kammarrättens redovisade grunder för beslut.

Övrig information


Filer som bifogats anmälan och skickats till JO (borttagna från denna kopia av anmälan):
Handlingar.pdf

[Stefan1000]

Efter mer än 2 dygn har Skattemyndigheten inte hört av sig. Enligt min bedömning har skattemyndigheten helt bortsett från att fastigheten renoverats för cirka 9000 kronor per kvadratmeter och då förstår jag kammarrättens domskäl samt att Skattemyndigheten ändrade fastighetens värdeår till värdeår 1929 som underlag till den schablonmässiga fastighetsvärderingen vid den exekutiva försäljningen av fastigheten. Helt absurt men det är den enda förklaring jag kan se till handläggningen i ärende.


Kronofogdemyndigheten har uppenbarligen inte insett vad frågorna gäller. Vilket medfört följande tillägg.


Hej

Det här gäller de besluten som inte kunde överklagas på grund av att ni inte detaljerat och skriftligt kunde informera om vilka juridiska grunder som utgjorde underlag för besluten. Oberoende av allt annat så kommer ytterligare efterskatt att uppstå för taxeringsåret 2014. Jag tycker frågorna är ganska enkla eftersom det primära är om ni beaktat att det är ett EU-avtal som ligger till grund för att skatt på finsk pension beskattas i Sverige. Enligt EU-lagstiftning får EU-medborgare inte särbehandlas i annat EU-land och frågan gäller om det finns andra kriterier som väger tyngre vid er handläggning av ärenden? Rent generellt är det ur demokrati och rättssäkerhetssynpunkt viktigt att känna till vilka regler som är gällande om vi bor i en demokrati. För formens skull framhålls att Europadomstolen uppenbart ser allvarligt på att ärenden av olika orsaker inte kan överklagas och jag kommunicerar helst skriftligt i den här typen av ärenden. 

Hälsningar
Stefan


Hej
 Saken har inte blivit klarare då det idag inte finns något pågående löneutmätningsbeslut varken för dig xxxxx eller för din hustru xxxxx.
När du pratar om skatten och varifrån vi får dessa siffror så är det först och främst skatteregistret som vi använder oss av. Ifall skattesatsen har blivit fel så är det något som måste tas med Skatteverket.


Hej

Det här handlar inte om löneutmätning utan det handlar om de beslut som handlagts av Hovrätten över Skåne och Blekinge där de har meddelat att de inte medgett prövningstillstånd rörande dom där Tingsrätten motiverat sitt beslut med: ”Kronofogdemyndighetens beräkning av xxx förbehållsbelopp överensstämmer med de riktlinjer som gäller för en sådan beräkning. Vad xxx anfört utgör inte tillräckliga skäl för ändring av det överklagade beslutet. Överklagandet lämnas därför utan bifall”.

Besluten är mycket förvånande med hänsyn till att enskilda länders representanter inom EU inte får ingå avtal med andra länders representanter inom EU och där avtalet innebär negativ särbehandling av enskild medborgare inom EU.

Ärendena har inte kunnat överklagas av oss på grund av att ni inte klart och tydligt samt skriftligt redovisat den lagstiftning som ligger till grund för er handläggning, vilken fastställdes av Tingsrätt samt Hovrätt. Interna anvisningar kan aldrig ta över lagstiftning och vad vi vill veta är hur handläggningen korresponderar till gällande lagstiftning inom EU. EU-lagstiftning väger tyngre än Svensk lagstiftning, även om EU-lagstiftningen ännu inte är implementerad i den svenska lagstiftningen. I det här fallet hänvisar ni enbart till interna handlingar och att handläggningen överensstämmer med de lokala riktlinjer som gäller för en sådan handläggning råder det väl inget tvivel om.

xxxxxx har kvar sitt finska medborgarskap och när ni redovisat era grunder för handläggningen får vi försöka att få resning i målen. Detta med hänvisning till att Ni inte tidigare redovisat de juridiska grunderna för er handläggning samt att vi på grund av missförstånd missleddes att tro att vi kunde begära frivillig överföring av kapital från annat lönekonto så att skattekontot för taxeringsåret 2013 kunde täcka de reella skatterna för inkomståret 2012, vilket hade inneburit att EU-lagstiftningen inte behövde åberopas i fallet.

Grunden för det hela är ett avtal mellan Svensk myndighet och Finsk myndighet rörande handläggning av skatteinbetalningar och det handlar inte om skattesatser. Gällande skattesatser framgår av gällande skattetabeller och det påverkar inte den grundläggande frågeställningen. I det fall ni anser att ni inte behöver beakta gällande avtal som utgör bas för er handläggning, nationellt och/eller internationellt, är det väl bara att bekräfta det skriftligt så vi får underlag för vidare handläggning i ärenden.

Otvetydigt är det väl kraftig negativ särbehandling om en familj ska avsätta avsevärda belopp från förbehållsbeloppet för att täcka tillkommande skatter på inkomster som ingår i underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen. I det fall samtliga domstolar fastställer att er tolkning av reglerna, som innebär att grunderna för nationella och/eller internationella beslut inte behöver beaktas vid er handläggning, får vi väl väcka frågan hur representanter för svensk myndighet kan ingå avtal med annat lands myndighet då avtalet så uppenbart är gravt särbehandlade, på ett synnerligt negativt sätt, av stigmatiserade grupper som har kvar sitt ursprungliga medborgarskap och inte ansökt om Svenskt medborgarskap

Det kan definitivt inte vara på demokratiska och rättssäkra grunder som en myndighet i Sverige utfärdar beslut som inte korresponderar med gällande lagstiftning och därför inte i efterhand kan motiveras på ett relevant sätt.

Med vänlig hälsning
Stefan

[Stefan1000]

Hej
 
Utmätning av lön är vårt mest använda tvångsmedel.
Löneutmätning innebär att KFM beslutar att arbetsgivaren ska
innehålla och redovisa en del av gäldenärens lön till myndigheten
och inte till gäldenären. Löneutmätning kan ske i de flesta
periodiska utbetalningar såsom lön, pension osv.

Löneutmätningen får bara gälla den del av inkomsten som
gäldenären inte behöver för sitt och familjens underhåll (7 kap.
4 § UB). Löneutmätning måste också vara försvarlig i förhållande
till det belopp som kan beräknas flyta in (7 kap. 3 §
andra stycket UB).

 Vid löneutmätning beslutar KFM hur mycket gäldenären ska få
behålla för att betala sina egna levnadskostnader (förbehållsbeloppet)
och hur mycket som ska utmätas (utmätningsbeloppet).
Förbehållsbeloppet räknas fram utifrån ett normalbelopp vars
storlek regleras i 7 kap. 5 § UB. KFM meddelar varje år föreskrifter
och allmänna råd, samt informerar (genom meddelanden)
om hur förbehållsbeloppet ska räknas fram vid löneutmätning.
Dokumenten publiceras på KFM:s webbplats. De två sistnämnda dokumenten
innehåller omfattande ställningstaganden som kompletterar författningstexten

Bestämmelser om i vilka ersättningar löneutmätning kan ske finns i 7 kap. 1 § UB.
Vid löneutmätning ska KFM, enligt 7 kap. 8 § UB, bestämma
dels hur mycket som får utmätas vid varje utbetalningstillfälle
(utmätningsbeloppet), dels hur mycket av lönen som inte får
tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet).

Utsökningsbalken (UB) är inte en lokal förordning utan gällande lag för hela Sverige.
Besök gärna vår webbplats www.kronofogden.se för mer information om hur verkställighet går till.

Med vänlig hälsning
Greger Erixon



http://hd.se/familj/2007/12/31/han-gillar-jobba-med/



Hej Handläggare Greger Erixon

Tack för ett kvalificerat svar på en fråga som aldrig är ställd. Av ditt svar framgår att vid löneutmätning beslutar KFM hur mycket gäldenären ska få behålla för att betala sina egna levnadskostnader (förbehållsbeloppet) och hur mycket som ska utmätas (utmätningsbeloppet).

I normalfallet beräknas underlaget för förbehållsbeloppet på nettoinkomster efter skatteavdrag men i det här fallet ska vår familj från förbehållsbeloppet avsätta cirka 1500 kronor per månad för att täcka skattekostnader på en inkomst som ingår i underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen. Du definierar förbehållsbeloppet som egna levnadskostnader och ibland definieras det även som lägsta godtagbara ekonomiska levnadsstandard. Eftersom den summa som i det här fallet ska avsättas för skatteinbetalning ingår i utmätningsbeloppet innebär det enligt domar att vår familj ska leva på cirka 18000 kronor per år mindre än den summa som definieras som lägsta godtagbara levnadsstandard. Underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen på redovisade svenska inkomster beräknas på nettobelopp efter skattavdrag.

Orsaken till att beloppet på den finska inkomsten utbetalas utan skatteavdrag är ett avtal mellan EU-länderna Sverige och Finland. Enligt gällande grundläggande EU-regler får inte enskilda länder ingå avtal som särbehandlar EU-medborgare som flyttat till annat EU-land. Frågan gäller om ni i underlagt för domstolars handläggning av ärenden beaktat gällande lagstiftning eller om ni vid handläggningen av ärenden bedömt att andra kriterier haft högre prioritet?

I det fall ni beaktat gällande svensk lagstiftning förutsätter vi att ni redovisar på vilka grunder ni inte bedömt det som allvarlig negativ särbehandling då familj, där person från annat EU-land ingår, ska avsätta betydande summor från förbehållsbeloppet för att täcka tillkommande skatt på inkomst som ingår i underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen. Då inkomst händläggs i enlighet med normala regler för handläggning av svensk inkomst behandlas förbehållsbeloppsberäkningen på nettoinkomst efter skattereduktion.

Fastställs det slutgiltigt att er handläggning av ärenden är förenlig med gällande lagstiftning är det avtalet mellan EU-länderna som ingåtts i strid med gällande förordningar. Att en familj, där en person som inte är svensk medborgare ingår, ska leva på 18000 kronor mindre per år än lägsta acceptabla ekonomiska standard är väl otvetydigt en allvarlig negativ särbehandling av enskilda personer.

Trots att vi inte är juridiskt utbildade anser vi att lagstiftning inte bara ska utgöra grund för beslut då det passar den lokalpolitiska agendan. Kraven på svensk myndighet innefattar även att de detaljerat ska redovisa sina grunder för beslut och där räcker det inte med att hänvisa till interna anvisningar samt ge detaljerade svar på frågor som inte berör den primära frågeställningen. Så länge vi inte fått svar på den primära frågeställingen kan vi inte agera vidare i frågan.

Med vänlig hälsning
Stefan

[nillsson]

Jag ser att det är flera länder inblandade, kunskapen om vad som gäller inom EU
EÖS Efta är inte så stor bland tjänstemännen.Ord översätts eller tolkas fel,jag arbetspendlade till Norge som har EÖS avtal med EU där trodde dom att ordet recidens
är samma som uppehåll.Sedan krakket 2009 så resulterade de i dom E/12 Efta Court
och i dagarna kom det rättelse till mig att jag har rätt till dagpengar från Norge
för arbetsledighet sommaren 2010.ca 4 år har det tagit och jag ser fram emot utbetalning
före Jul.

Föreligger det som du tycker felaktigheter inom EU så skall saken drivas vidare rättsligt,så det rättas till.

[Stefan1000]

Det grundläggande kriteriet för demokrati och rättssäkerhet måste vara att myndigheter beaktar gällande lagstiftning vid sin handläggning av ärende. Om jag är av en annan uppfattning måste jag kunna ställa en rak fråga och få ett rakt svar då det måste vara personal inom myndigheten som är specialister på det juridiska kriterierna inom sitt område. Så är inte fallet vilket med all tydlighet visas av bland annat Högsta Domstolens dom rörande dubbel bestraffning av skattebrottslingar som kom nyligen. Detta trots att Sverige varit medlem i EU under många år.

Ibland medger lagstiftningen tolkning av vissa frågor men det ät total katastrof om domstol måste bedöma om myndighet beaktat lagstiftning vid sin handläggning av ärende.

Det enda sättet att försöka få en förändring är offentlighet så att gemenen man ser verkligheten och rättstillämpningen förhoppningsvis kan anpassas till den bild som svenska politiker försöker visa om hur det fungerar i Sverige. Det är snart val och varför ska man rösta då personal inom rättsväsendet inte är valbara?