Med väsentlig förbättring åsyftas en förbättring av extraordinär karaktär, t.ex. en betydande inkomstökning, en större tipsvinst eller ett större arv. Normala lönepåslag kan däremot aldrig anses ha en sådan karaktär. Trots skuldsaneringsinstitutets definitiva och rehabiliterande karaktär skulle det i de fall där en väsentlig förbättring skett kunna anses stötande om skuldsaneringen inte kunde omprövas. I kommentaren till 2006 års skuldsaneringslag framgår emellertid att nämnda förarbetsuttalanden inte fått full genomslag i rättstillämpningen och att ändring i underrättspraxis har skett till nackdel för gäldenären med stöd av denna punkt utan att det varit frågan om extraordinära förbättringar av gäldenärens ekonomi (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 60; se även prop. 1993/94:123 Skuldsaneringslag s. 172 och Skuldsaneringslagen, En kommentar till 2006 års lag, Hellners, Trygve/Mellqvist, Mikael, s. 242-243).
Sedan Kronofogdemyndigheten fick ansvar för hanteringen av omprövningsärenden i januari 2007, beslutades inom skuldsaneringsprocessen att en förbättring av gäldenärens betalningsförmåga om 2 000 kronor skulle anses som en väsentlig ekonomisk förbättring. Det har därefter blivit tydligt att detta inte anses motsvara lagstiftarens intentioner om vad en väsentligt ekonomisk förbättring är. Lagstiftaren poängterar att en förändring till det bättre ska betraktas som väsentlig om gäldenären erhållit en betydande inkomstökning eller att han fått en större tipsvinst eller ett större arv. Vid prövningen hos myndigheten har det visat sig att det inte behövs några större förändringar för att nå upp till det satta beloppet om 2 000 kronor. Det kan räcka med en förändring i form av ett politiskt beslut såsom exempelvis sänkta inkomstskatteregler. Det kan också röra sig om förändringar i bidragssystemen eller så kan det vara en kombination av dessa. Vid prövningarna har det ofta funnits en oförutsedd händelse, som i sig inte givit en ökning som motsvarar en väsentlig ekonomisk förbättring. Denna oförutsedda händelse tillsammans med några års normala löneökningar har emellertid medfört att man kommit upp till beloppet om 2 000 kronor.
Vid rättstillämpningen har uttrycket "väsentlig förbättring" ansetts innebära att de ekonomiska förbättringarna är bestående.
Kronofogdemyndigheten kan konstatera att en ökning av betalningsutrymmet som motsvarar omkring 5 000 kronor och mer har av överinstanserna ansetts vara en väsentlig ekonomisk förbättring och medfört en ändring av beslutet (NJA 2005 s. 303, Hovrätten för Västra Sverige, målnr ÖÄ 2976-07 och målnr ÖÄ 4783-04). Däremot har olika tingsrätter under 2008 inte ansett att väsentlighetskravet är uppfyllt när ökningarna av betalningsförmågan legat i spannet 3 500-3 800 kr per månad. När omprövning skett till följd av väsentligt förbättring har det inte heller gjorts någon skillnad mellan skuldsaneringsbeslut med betalningsplan och 0-beslut utan domstolarna har tittat på den faktiska förbättringen.
Med hänsyn till ovanstående kan konstateras att den tidigare nivån om 2 000 kronor per månad som Kronofogdemyndigheten tillämpat som väsentlig ekonomisk förbättring får anses vara för lågt satt. Därtill har underinstansernas avgöranden visat på en generösare tillämpning av väsentlighetskriteriet än vad som kan utläsas av förarbetena. Det här förhållandet har också framförts i doktrinen. Kommentarer kring detta finns även i insolvensutredningens delbetänkande SOU 2008:82, Vägen tillbaka för överskuldsatta, s. 141. Där nämner man bl.a att det finns tecken i rättstillämpningen som tyder på att även objektivt sett måttliga förbättringar i en gäldenärs ekonomiska förhållanden ibland leder till omprövning. En väsentlig förbättring torde därför i princip kräva en ökning av betalningsutrymmet om minst 4 000-5 000 kronor per månad. Detta stämmer bättre överens med vad lagstiftaren har åsyftat med väsentlig ekonomisk förbättring. Omprövningsinstitutet har en extraordinär karaktär. Skuldsaneringsbeslutet ska var en definitiv lösning som inte ska ändras annat än i undantagsfall.
Vanliga exempel på "väsentlig förbättring" är
högre lön i samband med ny anställning
deltid som övergått i heltid
lön med permanent jourtillägg och bonustillägg
regelbunden övertid
3.4 Omprövning av skuldsaneringsbeslut efter ansökan från gäldenär (25 § SkusanL) — ändrade ekonomiska förhållanden — synnerliga skäl
Paragrafen reglerar gäldenärens möjlighet att ansöka om omprövning av sitt skuldsaneringsbeslut, om gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen förändrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet, eller om det finns synnerliga skäl. Rättsföljden är, förutom att ansökan kan avvisas eller ogillas, endast att Kronofogdemyndigheten kan ändra beslutet. Vid ändring av skuldsaneringsbeslutet kan Kronofogdemyndigheten förlänga skuldsaneringsplanens löptid med stöd av 26 § skuldsaneringslagen.
Av förarbetena (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 84) framgår att 25 § SkusanL möjliggör en ändring av beslutet inte bara i händelse av att gäldenären har fått det ekonomiskt sämre utan också när gäldenären fått det ekonomiskt bättre. Genom att i tid ansöka om ändring på grund av ändrad ekonomi kan gäldenären undvika risken för att betalningstiden förlängs. Detta kan annars ske när en borgenär i ett senare skede får kännedom om den förbättrade ekonomiska situationen och begär omprövning.
Ändring av skuldsaneringsbeslut enligt 1994 års skuldsaneringslag utgick bara ifrån de fall gäldenärens ekonomiska situation på grund av nya, oförutsedda omständigheter försämrats så mycket att det inte är realistiskt att kräva att gäldenären fullföljer den ursprungliga betalningsplanen. De oförutsedda omständigheterna bör vara av "inte obetydligt slag". Det bör vara omständigheter som på ett avgörande sätt påverkar gäldenärens förmåga att på längre sikt fullfölja sina åligganden enligt skuldsaneringsbeslutet.
Vid rättstillämpningen har uttrycket "väsentlig förändring" ansetts innebära att de ekonomiska förändringarna är bestående.
Omständigheter som enligt praxis har ansetts vara "ej förutsebara":
skilsmässa
uppsägning och påföljande arbetslöshet med A-kasseersättning eller försörjningsstöd som följd.
heltid som övergått i deltid på grund av arbetsbrist.
markant hyreshöjning
sjukdom med sjukskrivning som följd förändrade sjukdomsförhållanden. Sjukpenning som övergått till sjukersättning tidigare än väntat.
sjukdom som lett till avsevärt högre sjuk- och tandvårdskostnader.
oförutsedda utgifter för sjukvård och rehabilitering med arbetslöshet som följd.
gäldenärens make drabbats av allvarlig sjukdom med ökade kostnader som följd.
maka/make avlidit
prognos — lägre pensionsinkomster blivit sammanboende med person utan inkomster
utbetalning från försäkringar upphört
förändringar i hushållsgemenskapen, då gäldenärens make på grund av sjukdom flyttat till äldreboende.
Paragrafen är tillämplig inte bara vid oförutsedda omständigheter utan också om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses omständigheter av extraordinärt slag. Det framgår inte av förarbetena vad som avses. Det är inte vanligt att domstolarna hänvisar till denna grund för omprövning. I de få fall där frågan prövats har synnerliga skäl ansetts föreligga då gäldenären på grund av dotterns handikapp och sjukdom gått ner i arbetstid för att kunna vara ett stöd för dottern i hennes utveckling. Synnerliga skäl har även ansetts föreligga då gäldenären tvingats flytta till ett dyrare boende av medicinska skäl och då Försäkringskassan fastställt ett lägre bostadstillägg än det som angetts i skuldsaneringsbeslutet. Därtill finns ett rättsfall från hovrätten där synnerliga skäl använts för att rätta till ett fel där Kronofogdemyndigheten underlåtit att ta hänsyn till att en gäldenär blev ålderspensionär under femårsperioden och ej beaktat de ekonomiska försämringar som måste ha varit förutsägbara för myndigheten. Det var även uppenbart att gäldenären med hänsyn till sin nya ekonomi ej skulle kunna betala enligt den felaktiga betalningsplanen.
Det går inte att ange direkta gränser för vad som beloppsmässigt anses som försämrade ekonomiska förhållanden, för att sänkning av gäldenärens betalningsutrymme ska vara möjlig. I ett flertal beslut har ansökan om omprövning beviljats när betalningsutrymmet försämrats med minst 500 kronor per månad. I några fall har det krävts en större försämring för att betalningsplanen ska ha ändrats genom omprövning.
När det gäller väsentlig förbättring är en ökning av betalningsutrymmet om 2 000 kronor per månad, av samma skäl som redogjorts för under 3.3, för lågt satt. Utifrån vad som framförts där torde en väsentlig förbättring i princip kräva en ökning av betalningsutrymmet med minst 4 000 — 5 000 kronor per månad även om det är gäldenären som ansöker om omprövning.
3.5 Förlängning av skuldsaneringsperioden enligt 26 § SkusanL
Med stöd av 26§ SkusanL kan Kronofogdemyndigheten förlänga betalningsperiodens löptid till som längst sju år. Tanken är emellertid inte att betalningstiden slentrianmässigt ska förlängas med det antal månader som gäldenären har betalat ett "för lågt" belopp. När man prövar om en förlängning ska ske bör betalnings-planen utformas så att merparten av den ekonomiska förbättringen slutligen kommer borgenärerna till del. Det finns dock en yttersta gräns för längden på betalningsplanen och därmed möjligheterna att förlänga denna. Betalningsplanen får sammantaget aldrig överstiga sju år. Det skulle inte vara förenligt med lagens rehabiliterande syfte och skuldsaneringsinstitutets definitiva karaktär (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 60).
4 Kronofogdemyndighetens bedömning
Skuldsaneringsbeslut är av extraordinär karaktär, dvs. det ska vara en slutgiltig lösning av gäldenärens betalningsproblem och rehabiliterande för gäldenären. Trots skuldsaneringsinstitutets definitiva och rehabiliterande karaktär skulle det emellertid kunna anses stötande om skuldsaneringen inte kunde omprövas i vissa fall.
Med hänsyn till lagens omprövningsregler, förarbeten och praxis ska omprövningarna i större omfattning än tidigare leda till ändring av skuldsaneringsbesluten i stället för upphävanden. Dessutom finns det möjlighet till förlängning av betalningsperiodens löptid, men den möjligheten ska även i fortsättningen användas med viss återhållsamhet.
Om Kronofogdemyndigheten vid en bedömning av ärendet kommer fram till att gäldenären gjort sig skyldig till illojalt förfarande ska skuldsaneringsbeslutet upphävas. Omprövning på dessa grunder hör till undantagen.
En betalningsförsummelse som pågått minst fyra månader ska i normalfallet inte anses som ringa. Omprövningen måste dock innefatta en helhetsbedömning av ärendet avseende utformningen av betalningsplanen och framför allt orsaken till gäldenärens betalningsförsummelse. Exempelvis kan betalningsförsummelsen vara ursäktlig om gäldenären på grund av sjukdom inte har fullföljt betalningsplanen. Den omständigheten att gäldenären har betalat ikapp kan ha betydelse för om ansökan om omprövning ska bifallas eller inte.
Som huvudregel bör ansökan om omprövning beviljas och justering av betalningsbeloppet ske om gäldenärens ändrade ekonomiska förhållanden har medfört en förbättring av betalningsutrymmet med minst 4 000 - 5 000 kronor per månad. Kronofogdemyndigheten ser inte skäl att göra någon skillnad i detta avseende mellan beslut med betalplan och beslut utan betalplan.
Efter ansökan från gäldenär bör en försämring av betalningsförmågan med minst 500 kronor per månad, vara en sådan ekonomisk försämring att ansökan om omprövning normalt bör bifallas och betalningsutrymmet justeras.
Med stöd av förarbetena anser Kronofogdemyndigheten att möjligheten till förlängning inte ska utnyttjas slentrianmässigt. Utgångspunkten vid prövning om förlängning av betalningsplanen ska ske är att merparten av den ekonomiska förbättringen kommer borgenärerna till godo. Det finns även en annan situation då förlängning av betalningsplanen kan ske och det är när gäldenären inte följt betalningsplanen. Förutom upphävande av skuldsaneringsbeslutet, kan en ändring ske i form höjning av det månatliga beloppet, men även förlängning av betalningsperiodens löptid.
http://www.kronofogden.se/rattsinformation/rikskronofogdensochprocessagarnasstallningstagande/309skusan.4.58a1634211f85df4dce800010668.html