Fattiga Riddares forum

Kronofogden har på en biinkomst på 9328 kronor per månad bedömt att ett skatteuttag på 1328 kronor ska täcka ett skatt i enlighet med skattetabell för en kommunalskatt på 32 kronor. I realiteten innebär det att cirka 1500 kronor per månad måste avsättas för den restskatt som kommer att uppstå då skatteuttaget inte täcker den reella skatten.

Detta är mycket förvånande då förbehållsbeloppet enligt definition är det belopp som erfordras per månad för att uppnå skälig levnadsnivå och beräknas normalt på nettoinkomst efter skatteuttag. Kronofogdemyndighetens beslut är överklagat och sedan fastställt av Malmö Tingsrätt samt Hovrätten över Skåne och Blekinge med motiveringen att det överensstämmer med riktlinjer som gäller för sådan beräkning.

Hoppas att någon är insatt i och kan ge skriftligt svar på frågan: Är det i enlighet med lagstiftarens intentioner eller är det lokala riktlinjer som utgör saklig grund till att en person som är inflyttad till Landskrona och inte är svensk medborgare ska ha en skälig lägsta inkomstnivå som med cirka 1500 kronor per månad understiger den lägsta skäliga levnadsnivån som beräknas för en person som är uppvuxen lokalt samt är svensk medborgare? Beräkningen är baserad på belopp efter det att full skatt betalats på de inkomster som ingår i förbehållsbeloppsberäkningen.

Skriftligt svar har begärts och Pernilla Behrens vid Kronofogdemyndigheten i Helsingborg svarar via mail: ”Din överklagan avseende löneutmätningsbeslutet har prövats utan bifall av Tingsrätten och Hovrätten har meddelat att prövningstillstånd ej lämnas, båda domarna har även vunnit laga kraft. Har du ytterligare frågor är du välkommen att ta kontakt via telefon eller på plats i vår kundtjänst här i Helsingborg.”

Förbehållsbeloppet består av ett "Normalbelopp" som skall täcka boendekostnader, levnadskostnader - och man kan även få tillägg för arbetsresor, specialkost, glasögon, barnomsorg och annat.

Där Förbehållsbeloppet ändras årligen och i år 2013 gäller följande belopp,

4 683 kronor för en ensamstående vuxen
7 736 kronor för sammanlevande makar eller sambos
2 485 kronor för barn till och med 6 år
2 860 kronor för barn 7 år eller äldre

(NOTERA! ovanstående är riktlinjer för minsta Förbehållsbelopp - där det kan skilja sig från kommun till kommun)

I din skrift hänvisar du till att personen det rör sig om är inflyttad till Landskrona och är inte Svensk medborgare - där detta inte borde ha någon inverkan på ärendet överhuvudtaget. Om du anser att saker och ting inte står rätt till så ta kontakt med Pernilla Behrens vid KFM och lägg fram de bevis du har på att saker och ting inte är som de ska, och sedan så får hon ge sin version till varför hon anser att allt är ok.

Om du inte blir nöjd med svaret från Kronofogden så anmäl det hela till Justitieombudsmannen och skicka dom det underlag du har på att saker och ting inte är som de ska.

---

Länk till - Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2013

http://www.kronofogden.se/download/18.33cd600b13abbc8411c800023298/Foreskrifter_+forbehehallsbelopp_2013.pdf

Det är det som är förvånande att domstolar bedömer att vi från förbehållsbelopp enligt normal norm ska avsätta 1500 kronor per månad så att kommande restskatt kan betalas. Vid gratis rådgivning från Advokat kände han inte till liknande fall och då vår ekonomiska status är katastrofal kunde han inte åtaga sig uppdraget att hjälpa oss juridiskt.

Finns det fler som befinner sig i en liknande situation?

Jag råder dig att läsa noga Handboken om utmätning som du finner i denna länk,

http://www.kronofogden.se/download/18.3d26852213302b621f780008792/Handbok_Utmatning.pdf

Där du finner exempelvis följande om sidoinkomst i avsnitt 5.4

---

En gäldenär kan ha flera inkomster. Han kan t.ex. arbeta extra
på helgerna eller ha viss pension. Den lägre inkomsten kallas
då sidoinkomst vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Om
gäldenären har en sidoinkomst är det normalt huvudinkomsten
som löneutmätningsbeslutet läggs i. Förbehållsbeloppet ska
minskas med en eventuell regelbunden sidoinkomst efter avdrag för preliminär skatt.

Som sidoinkomst kan räknas:

- ersättning som får tas i anspråk genom löneutmätning enligt
7 kap. 1 § UB
- arbetsersättning som gäldenären får utan att vara arbetstagare.

---

Och i avsnitt 5.5 i samma handbok hittar du mer information om Förbehållsbelopp

Tack för svaret och de uppgifterna är helt klara och det framgår helt vilka kriterier det är som är gällande. Frågan som är ställs är varför delar av skatten på sidoinkomsten dras av från inkomsten före förbehållsbeloppsberäkningen och resterande del av skattebeloppet ska avsättas från det av Kronofogdemyndighet enligt norm framräknade förbehållsbeloppet.

Det är grunderna till den  uppdelningen jag söker svaret på och som jag hoppas att jag kan få hjälp med. Det är den uppdelningen och grunderna till uppdelningen som Advokaten inte kunde ge upplysningar om.

Var vänlig att efter du fått svar av Pernilla Behrens på Kronofogdemyndigheten på dina ställda frågor (de som du söker svar på) att publicera hennes svar här i tråden. Vidare vore det toppen om du kunde lägga upp Tingsrättens beslut här i tråden, så man får en uppfattning om vad deras skäl till sitt beslut är.

xxx har överklagat beslutet och får anses ha yrkat att av skattemyndighet fastställda skattetabeller ska användas vid beräkningen av förbehållsbelopp.

Till stöd för sin talan bar hon i huvudsak anfört följande. Kronofogdemyndigheten har i förbehållsbeloppsberäkningen, med hänvisning till KFM M 2010:1, baserat skatteavdragen på schablon och inte på av skattemyndighet fastställda skattetabeller. Baseras skatteavdragen på schablon och inte på gällande skattetabeller uppstår avsevärda efterskatter för taxeringsåret 2012. Dessa skatter drabbar allvarligt hennes och hennes makes gemensamma ekonomi, eftersom de inte kommer ha möjlighet att betala.


Skäl for beslutet

Kronofogdemyndighetens beräkning av xxx förbehållsbelopp överensstämmer med de riktlinjer som gäller för en sådan beräkning. Vad xxx anfört utgör inte tillräckliga skäl för ändring av det överklagade beslutet.
Överklagandet lämnas därför utan bifall.


Text ovan är utdrag ur Tingsrättens dom och frågan i forumet grundas på att vi vill veta om någon annan känner till förfarandet samt få svar på om det är lokala regler eller lagstiftarens intentioner som utgör bas för handläggningen. Att handläggningen är helt i överensstämmelse med lokala riktlinjer är jag helt införstådd med. Grunden till vår ekonomiska situation är att handläggare vid Landskrona Kommun lämnade helt felaktiga upplysningar till oss i ett ärende och sedan handlades ärendet på de felaktiga grunderna. Det ärendet blev sedermera åtgärdat, men för sent eftersom vi då redan inställt våra betalningar till bank då beslutet kom. Ärendet var helt avgörande för vår ekonomiska situation.

Härutöver har samma skatterättsliga underlag vid parallella ärenden i olika domstolar bedömts olika. En verksamhet har av en domstol bedömts att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla. Då beslutet vunnit laga kraft har annan domstol på samma skatterättsliga grunder, utan hänvisning till bokföringsmässiga regler, bedömt att verksamheten ingår i eller utgör förvärvskälla. Enligt vår bedömning ska verksamheten inte utgöra eller ingå i förvärvskälla och hanteras skattemässigt enligt regler för den typen av verksamhet (hobbyverksamhet). Handläggningen medförda att jag tillhörde samhället enbart som skattebetalare utan anställning.

Min erfarenhet är att försöka få ett vettigt svar från myndigheter är enbart att svaret blir svammel och hänvisning till att domstol fastställt beslutet. Enligt min uppfattning ingår JK i den karusell där jag hamnar jag i ett läge där jag är helt rättslös, mitt emellan alla regler som i ett demokratiskt och rättssäkert samhälle är till gagn för den enskilda individen. Jag funderar på hur jag ska ta nästa steg och förslag mottas gärna till hur en enskild person i Sverige ska kunna få ett svar som repellerar till lagstiftarens så ofta offentligt redovisade intentioner för demokratiskt och rättssäkerhet samhälle.

Hej

Ta upp detta med skatteverket för dom ser på ur deras synvinkel vilket ibland går mot KFM saker. Låt dom slås med varandra ordentligt.

Lycka till

Det fungerar inte så i verkligheten. Enligt min uppfattning kan jag som privatperson inte få redovisning av den lagstiftning som utgör grund för lokal myndighets beslut. Vid tidigare försök har jag inte fått skriftlig information med hänvisning till gällande lagstiftning. Svaret har varit att det är myndigheten gjort bedömningen utan att de redovisat den lagstiftning som utgjort underlag för bedömningen. Den kompletterande information jag fick var muntlig och de vägrade att skriftligt bekräfta den muntliga informationen. Den enda skriftliga informationen jag fick var ett sakligt och vettigt brev som var grundat på gällande lagstiftning. Problemet var att den informationen inte hade med ärendet att göra och i övrigt fick jag hänvisningar till att domstol utfärdat dom i ärende. Den delen av hela ärendet är i stort sett helt överspelad idag och det som kvarstår är att av domstol redovisade grunder för beslut i dom som vunnit laga kraft inte behöver beaktas av annan domstol i ett parallellt ärende som är grundat på samma skatterättslig regler.

Lagstiftande församling överlåter helt till domstolar att beakta rättssäkerheten för enskild individ. Därefter predikar de nationellt och internationellt om demokrati, rättssäkerhet samt allas lika värde inför lagen.

Vid begäran så ska denna myndighet kunna redovisa detta, även. Dom ska kunna refera till lagtext samt paragrafer och stycke. Kolla upp detta med domstol för dom ska kunna refera denna dom på ett grundligt sätt. Sedan har jag ett tips till nämligen gå in på uppdrag gransknings hemsida. Där finns en person som ger praktiska råd i form av video. Denna person är dock avliden men råden är mycket välformulerade även hur man ska gå tillväga.

Det ser ut som råd på samma råd men dom brukar refera olika beroende om dom är insatta eller inte. Sök på "lagen nu" därifrån in i rätt väg "skatteförandelag" tror jag kapitlet heter.

Tack till alla som skriver tips om hur man ska kunna agera. Tipset kanske inte är direkt anpassat men kan leda till att man kan se saken på annat sätt.

Lite nya uppgifter har framkommit och näste steg i ärendena beskrivs här. Svaret inkluderar även Rättssäkerhet i domstolar http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6969.0.

Sidorna på forumet skrevs ut som PDF-dokument som tillsammans med kopior av originaldokumenten lämnades in som anmälan till JO för att om möjligt få sakliga och relevanta svar på frågorna i anmälan. Därefter sändes mail till Kronofogdemyndigheten och till Skattemyndigheten med kopior av anmälan samt kopior av dokumenten för att om möjligt få svar innan JO behandlat ärendet.


Anmälan mot

Kronofogdemyndigheten Lokalkontor i Helsingborg Skattemyndigheten Lokalkontor i Landskrona

Ev. dokumentref

Se bifogade handlingar

Kort beskrivning av händelsen

Jag är inte juridiskt utbildad men jag har i stort sett från det att jag friställdes från fast anställning försökt ta reda på vilka regler och lagar det är som gäller lokalt. Efter friställningen på grund av arbetsbrist, inte på grund av kompetensbrist, försökte jag med egna initiativ bygga upp en tillvaro i en kommun dit vi flyttat på grund av att mina arbetsuppgifter överförts hit. Nu är det två ärenden som kvarstår och jag lade upp dem på fattiga-riddare.se/forum/ för att om möjligt få hjälp med information om hur jag ska agera för att om möjligt få svar på mina frågor. Advokater har tittat på underlaget och sagt att det är konstiga beslut med då den totala handläggningen kraftigt skadat våra ekonomiska förutsättningar har de inte åtagit sig uppdraget att hjälpa oss juridiskt. Ärendena har inte kunnat överklagas till högsta instans eftersom det inte går att bemöta information om underlaget för beslutet inte redovisats detaljerat och är skriftlig. Den information vi erhöll från fattiga-riddare.se/forum/ var att det ålåg myndigheter att detaljerat och skriftligt redovisa underlaget för beslut och att Justitieombudsmannen kunde hjälpa till med att påpeka att beslutsunderlaget inte redovisats i enighet med gällande föreskrifter.

Jag anser att myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt genom att:

Förbehållsbelopp: Enligt beslut ska vi från förbehållsbeloppet avsätta cirka 1500 kronor per månad för att täcka tillkommande skatter för inkomster som ingår i underlaget för beräkningen av förbehållsbeloppet. Av handlingar framgår att domstol avslagit överklagandet med motiveringen att Kronofogdemyndighetens beräkning av förbehållsbeloppet överensstämmer med de riktlinjer som gäller en sådan beräkning. Vid en direkt förfrågan har Pernilla Behrens vi Kronofogdemyndighetens kontor i Helsingborg via mail meddelat att jag ska ta kontakt med henne via telefon eller besöka kontoret i Helsingborg för att eventuell få ytterligare muntlig information. Muntlig information duger inte som underlag för begäran om resning rörande beslut som vunnit laga kraft. Beslutet har inte överklagats på grund av att grunderna för beslutet inte redovisats på tillfredsställande sätt. Vad vi primärt vill veta: Enligt beslut får vår familj leva på cirka 1550 kronor per månad mindre än förbehållsbeloppet, vilket definieras som lägsta godtagbara ekonomiska levnadsstandard. Enligt EU-lagstiftning får inte person från annat EU-land särbehandlas. Har EU-lagstiftningen inte implementerats eller betraktas det inte som negativ särbehandling av person från annat EU-land då personen flyttat till Landskrona och Skåne och personen har kvar sitt finska medborgarskap. Är det förenligt med gällande EU-lagstiftning att familjen där personen ingår får betydligt reducerat ekonomiskt utrymme eller finns det andra grunder som väger tyngre vid den lokala Kronofogdemyndighetens handläggning av ärenden? Rättssäkerhet i domstolar: Vad vi primärt vill veta: Hur kan det komma sig att en renoveringsverksamhet bedriven enligt byggnadslov med mer än 1000 arbetstimmar per år på samma bokföringsmässiga underlag samt på samma skatterättsliga premisser bedömts av en domstol att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla? Då beslutet vunnit laga kraft har annan domstol bedömt att verksamheten utgör eller ingår i förvärvskälla. Har vissa väsentliga fakta i ärendet modifierats och/eller utelämnats eller behöver den lokala skattemyndigheten inte beakta av svensk domstol redovisade grunder för beslut då beslutet rör personer som är inflyttade till orten och beslutet har utfärdats av domstol utanför den lokala skattemyndighetens kontroll? Bodil Thyresson vid det lokala skattekontoret har avgett ett skriftligt svar men svaret innehåller inte någon form av information rörande den primära frågan som ställts med anledning av kammarrättens redovisade grunder för beslut.

Övrig information


Filer som bifogats anmälan och skickats till JO (borttagna från denna kopia av anmälan):
Handlingar.pdf

Efter mer än 2 dygn har Skattemyndigheten inte hört av sig. Enligt min bedömning har skattemyndigheten helt bortsett från att fastigheten renoverats för cirka 9000 kronor per kvadratmeter och då förstår jag kammarrättens domskäl samt att Skattemyndigheten ändrade fastighetens värdeår till värdeår 1929 som underlag till den schablonmässiga fastighetsvärderingen vid den exekutiva försäljningen av fastigheten. Helt absurt men det är den enda förklaring jag kan se till handläggningen i ärende.


Kronofogdemyndigheten har uppenbarligen inte insett vad frågorna gäller. Vilket medfört följande tillägg.


Hej

Det här gäller de besluten som inte kunde överklagas på grund av att ni inte detaljerat och skriftligt kunde informera om vilka juridiska grunder som utgjorde underlag för besluten. Oberoende av allt annat så kommer ytterligare efterskatt att uppstå för taxeringsåret 2014. Jag tycker frågorna är ganska enkla eftersom det primära är om ni beaktat att det är ett EU-avtal som ligger till grund för att skatt på finsk pension beskattas i Sverige. Enligt EU-lagstiftning får EU-medborgare inte särbehandlas i annat EU-land och frågan gäller om det finns andra kriterier som väger tyngre vid er handläggning av ärenden? Rent generellt är det ur demokrati och rättssäkerhetssynpunkt viktigt att känna till vilka regler som är gällande om vi bor i en demokrati. För formens skull framhålls att Europadomstolen uppenbart ser allvarligt på att ärenden av olika orsaker inte kan överklagas och jag kommunicerar helst skriftligt i den här typen av ärenden. 

Hälsningar
Stefan


Hej
 Saken har inte blivit klarare då det idag inte finns något pågående löneutmätningsbeslut varken för dig xxxxx eller för din hustru xxxxx.
När du pratar om skatten och varifrån vi får dessa siffror så är det först och främst skatteregistret som vi använder oss av. Ifall skattesatsen har blivit fel så är det något som måste tas med Skatteverket.


Hej

Det här handlar inte om löneutmätning utan det handlar om de beslut som handlagts av Hovrätten över Skåne och Blekinge där de har meddelat att de inte medgett prövningstillstånd rörande dom där Tingsrätten motiverat sitt beslut med: ”Kronofogdemyndighetens beräkning av xxx förbehållsbelopp överensstämmer med de riktlinjer som gäller för en sådan beräkning. Vad xxx anfört utgör inte tillräckliga skäl för ändring av det överklagade beslutet. Överklagandet lämnas därför utan bifall”.

Besluten är mycket förvånande med hänsyn till att enskilda länders representanter inom EU inte får ingå avtal med andra länders representanter inom EU och där avtalet innebär negativ särbehandling av enskild medborgare inom EU.

Ärendena har inte kunnat överklagas av oss på grund av att ni inte klart och tydligt samt skriftligt redovisat den lagstiftning som ligger till grund för er handläggning, vilken fastställdes av Tingsrätt samt Hovrätt. Interna anvisningar kan aldrig ta över lagstiftning och vad vi vill veta är hur handläggningen korresponderar till gällande lagstiftning inom EU. EU-lagstiftning väger tyngre än Svensk lagstiftning, även om EU-lagstiftningen ännu inte är implementerad i den svenska lagstiftningen. I det här fallet hänvisar ni enbart till interna handlingar och att handläggningen överensstämmer med de lokala riktlinjer som gäller för en sådan handläggning råder det väl inget tvivel om.

xxxxxx har kvar sitt finska medborgarskap och när ni redovisat era grunder för handläggningen får vi försöka att få resning i målen. Detta med hänvisning till att Ni inte tidigare redovisat de juridiska grunderna för er handläggning samt att vi på grund av missförstånd missleddes att tro att vi kunde begära frivillig överföring av kapital från annat lönekonto så att skattekontot för taxeringsåret 2013 kunde täcka de reella skatterna för inkomståret 2012, vilket hade inneburit att EU-lagstiftningen inte behövde åberopas i fallet.

Grunden för det hela är ett avtal mellan Svensk myndighet och Finsk myndighet rörande handläggning av skatteinbetalningar och det handlar inte om skattesatser. Gällande skattesatser framgår av gällande skattetabeller och det påverkar inte den grundläggande frågeställningen. I det fall ni anser att ni inte behöver beakta gällande avtal som utgör bas för er handläggning, nationellt och/eller internationellt, är det väl bara att bekräfta det skriftligt så vi får underlag för vidare handläggning i ärenden.

Otvetydigt är det väl kraftig negativ särbehandling om en familj ska avsätta avsevärda belopp från förbehållsbeloppet för att täcka tillkommande skatter på inkomster som ingår i underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen. I det fall samtliga domstolar fastställer att er tolkning av reglerna, som innebär att grunderna för nationella och/eller internationella beslut inte behöver beaktas vid er handläggning, får vi väl väcka frågan hur representanter för svensk myndighet kan ingå avtal med annat lands myndighet då avtalet så uppenbart är gravt särbehandlade, på ett synnerligt negativt sätt, av stigmatiserade grupper som har kvar sitt ursprungliga medborgarskap och inte ansökt om Svenskt medborgarskap

Det kan definitivt inte vara på demokratiska och rättssäkra grunder som en myndighet i Sverige utfärdar beslut som inte korresponderar med gällande lagstiftning och därför inte i efterhand kan motiveras på ett relevant sätt.

Med vänlig hälsning
Stefan

Hej
 
Utmätning av lön är vårt mest använda tvångsmedel.
Löneutmätning innebär att KFM beslutar att arbetsgivaren ska
innehålla och redovisa en del av gäldenärens lön till myndigheten
och inte till gäldenären. Löneutmätning kan ske i de flesta
periodiska utbetalningar såsom lön, pension osv.

Löneutmätningen får bara gälla den del av inkomsten som
gäldenären inte behöver för sitt och familjens underhåll (7 kap.
4 § UB). Löneutmätning måste också vara försvarlig i förhållande
till det belopp som kan beräknas flyta in (7 kap. 3 §
andra stycket UB).

 Vid löneutmätning beslutar KFM hur mycket gäldenären ska få
behålla för att betala sina egna levnadskostnader (förbehållsbeloppet)
och hur mycket som ska utmätas (utmätningsbeloppet).
Förbehållsbeloppet räknas fram utifrån ett normalbelopp vars
storlek regleras i 7 kap. 5 § UB. KFM meddelar varje år föreskrifter
och allmänna råd, samt informerar (genom meddelanden)
om hur förbehållsbeloppet ska räknas fram vid löneutmätning.
Dokumenten publiceras på KFM:s webbplats. De två sistnämnda dokumenten
innehåller omfattande ställningstaganden som kompletterar författningstexten

Bestämmelser om i vilka ersättningar löneutmätning kan ske finns i 7 kap. 1 § UB.
Vid löneutmätning ska KFM, enligt 7 kap. 8 § UB, bestämma
dels hur mycket som får utmätas vid varje utbetalningstillfälle
(utmätningsbeloppet), dels hur mycket av lönen som inte får
tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet).

Utsökningsbalken (UB) är inte en lokal förordning utan gällande lag för hela Sverige.
Besök gärna vår webbplats www.kronofogden.se för mer information om hur verkställighet går till.

Med vänlig hälsning
Greger Erixon



http://hd.se/familj/2007/12/31/han-gillar-jobba-med/



Hej Handläggare Greger Erixon

Tack för ett kvalificerat svar på en fråga som aldrig är ställd. Av ditt svar framgår att vid löneutmätning beslutar KFM hur mycket gäldenären ska få behålla för att betala sina egna levnadskostnader (förbehållsbeloppet) och hur mycket som ska utmätas (utmätningsbeloppet).

I normalfallet beräknas underlaget för förbehållsbeloppet på nettoinkomster efter skatteavdrag men i det här fallet ska vår familj från förbehållsbeloppet avsätta cirka 1500 kronor per månad för att täcka skattekostnader på en inkomst som ingår i underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen. Du definierar förbehållsbeloppet som egna levnadskostnader och ibland definieras det även som lägsta godtagbara ekonomiska levnadsstandard. Eftersom den summa som i det här fallet ska avsättas för skatteinbetalning ingår i utmätningsbeloppet innebär det enligt domar att vår familj ska leva på cirka 18000 kronor per år mindre än den summa som definieras som lägsta godtagbara levnadsstandard. Underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen på redovisade svenska inkomster beräknas på nettobelopp efter skattavdrag.

Orsaken till att beloppet på den finska inkomsten utbetalas utan skatteavdrag är ett avtal mellan EU-länderna Sverige och Finland. Enligt gällande grundläggande EU-regler får inte enskilda länder ingå avtal som särbehandlar EU-medborgare som flyttat till annat EU-land. Frågan gäller om ni i underlagt för domstolars handläggning av ärenden beaktat gällande lagstiftning eller om ni vid handläggningen av ärenden bedömt att andra kriterier haft högre prioritet?

I det fall ni beaktat gällande svensk lagstiftning förutsätter vi att ni redovisar på vilka grunder ni inte bedömt det som allvarlig negativ särbehandling då familj, där person från annat EU-land ingår, ska avsätta betydande summor från förbehållsbeloppet för att täcka tillkommande skatt på inkomst som ingår i underlaget för förbehållsbeloppsberäkningen. Då inkomst händläggs i enlighet med normala regler för handläggning av svensk inkomst behandlas förbehållsbeloppsberäkningen på nettoinkomst efter skattereduktion.

Fastställs det slutgiltigt att er handläggning av ärenden är förenlig med gällande lagstiftning är det avtalet mellan EU-länderna som ingåtts i strid med gällande förordningar. Att en familj, där en person som inte är svensk medborgare ingår, ska leva på 18000 kronor mindre per år än lägsta acceptabla ekonomiska standard är väl otvetydigt en allvarlig negativ särbehandling av enskilda personer.

Trots att vi inte är juridiskt utbildade anser vi att lagstiftning inte bara ska utgöra grund för beslut då det passar den lokalpolitiska agendan. Kraven på svensk myndighet innefattar även att de detaljerat ska redovisa sina grunder för beslut och där räcker det inte med att hänvisa till interna anvisningar samt ge detaljerade svar på frågor som inte berör den primära frågeställningen. Så länge vi inte fått svar på den primära frågeställingen kan vi inte agera vidare i frågan.

Med vänlig hälsning
Stefan

Jag ser att det är flera länder inblandade, kunskapen om vad som gäller inom EU
EÖS Efta är inte så stor bland tjänstemännen.Ord översätts eller tolkas fel,jag arbetspendlade till Norge som har EÖS avtal med EU där trodde dom att ordet recidens
är samma som uppehåll.Sedan krakket 2009 så resulterade de i dom E/12 Efta Court
och i dagarna kom det rättelse till mig att jag har rätt till dagpengar från Norge
för arbetsledighet sommaren 2010.ca 4 år har det tagit och jag ser fram emot utbetalning
före Jul.

Föreligger det som du tycker felaktigheter inom EU så skall saken drivas vidare rättsligt,så det rättas till.

Det grundläggande kriteriet för demokrati och rättssäkerhet måste vara att myndigheter beaktar gällande lagstiftning vid sin handläggning av ärende. Om jag är av en annan uppfattning måste jag kunna ställa en rak fråga och få ett rakt svar då det måste vara personal inom myndigheten som är specialister på det juridiska kriterierna inom sitt område. Så är inte fallet vilket med all tydlighet visas av bland annat Högsta Domstolens dom rörande dubbel bestraffning av skattebrottslingar som kom nyligen. Detta trots att Sverige varit medlem i EU under många år.

Ibland medger lagstiftningen tolkning av vissa frågor men det ät total katastrof om domstol måste bedöma om myndighet beaktat lagstiftning vid sin handläggning av ärende.

Det enda sättet att försöka få en förändring är offentlighet så att gemenen man ser verkligheten och rättstillämpningen förhoppningsvis kan anpassas till den bild som svenska politiker försöker visa om hur det fungerar i Sverige. Det är snart val och varför ska man rösta då personal inom rättsväsendet inte är valbara?

Det är så rätt så men så fungerar det inte nu i denna globala tid.

Det går inte att bara acceptera att man som enskild person är helt rättslös och att en utrikesminister far runt i utriket och fördömer länder som inte respekterar mänskliga rättigheter och rättssäkerhet för enskilda individer men handläggning i enlighet med den svenska lokalpolitiska agendan nämns aldrig i negativa sammanhang.

I Sverige gäller att lokala myndigheter handlägger ärenden på grundval av den lokalpolitiska agendan och utelämnar för ärendet väsentliga delar då information sänds som yttrande till domstol. Domstolen sänder aldrig det inkompletta underlaget för yttrande utan fattar beslut på underlaget som utfärdats i enlighet med den lokalpolitiska agendan. Det innebär att då ärendet sedan överklagas avslås överklagandet eftersom det vid överklagandet inte går att bemöta fakta som är inte är kända och den primära domstolen har fattat rätt beslut på av dem "kända" fakta. Som enskild person med fel bakgrund är jag därmed helt rättslös eftersom domstolen kommenterar inte ärendet i efterhand och utfärdande myndighet hänvisar till att domstol fastställt att av dem redovisade grunder för beslut är förenliga med gällande svensk lagstiftning.

Hej,
 
"Ärendena har inte kunnat överklagas av oss på grund av att ni inte klart och tydligt samt skriftligt redovisat den lagstiftning som ligger till grund för er handläggning, vilken fastställdes av Tingsrätt samt Hovrätt."

Min avsikt var alltså att visa vilka delar av lagstiftningen som ligger till grund för vår handläggning.

Hovrättens dom i ärendet (ÖÄ 3006-12) har vunnit laga kraft och kan inte överklagas.

Löneutmätningsbeslutet (L-30387-09) hos oss upphävdes den 16 april och kan inte heller överklagas.

Jag ser att du har fått inledande skuldsanering. Om de har fastställt ett belopp att betala varje månad i skuldsaneringen som du inte anser vara rätt så ska du skriva till skuldsaneringsteamet i Malmö. I och med att skuldsaneringen är inledd så vidtar vi inte ytterligare åtgärder i ärenden som omfattas av skuldsaneringen såvida inte denna återkallas.

Med vänlig hälsning
Greger Erixon
Teamchef V2, Kronofogdemyndigheten



Hej Handläggare Greger Erixon
 
Så du anser att det inte är så viktigt med lagstiftning då myndighets handläggningen inte kan motiveras av representanter för svensk myndighet? Uppsåt och lokalpolitiska premisser väger tydligen tyngre än lagstiftning och lägre domstolar instämmer i ert resonemang. Överklagande till högst instans kunde inte göras på grund av att ni med hänvisning till gällande lagstiftning inte redovisat era grunder för beslut. Är det er syn på demokrati och rättssäkerhet för enskild individ så ange det i klartext?
 
Vi nödgas begära resning i Högsta Domstolen på grund av att ni misslett oss samt att ni inte ansett lagstiftning vara så högprioriterad att det av underlaget för lägre domstolars handläggning framgick vilket juridiskt underlag som utgjorde grunder för ert beslut. De delar av er handläggningen som ni redovisar saknar totalt betydelse för den primära frågeställningen och det vore bättra att ni svarade på frågor som är ställda i stället för att svara på frågor som inte är ställda.
 
Med vänlig hälsning
Stefan




Hej
 
bifogar kronofogdens yttrande till tingsrätten med hänvisningar till  Utsökningsbalkens 7 kapitel som jag tidigare nämnt.

"YTTRANDE 2012-09-11

Malmö tingsrätt
Box 265
201 22 Malmö

Klagande, tillika gäldenär
xxx
xxx
xxxx
Motpart
yyyyy
Överklagat beslut
Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning av lön, beslut nr L-30387-09
Kronofogdemyndigheten beslutade den 25 februari 2009 om utmätning av xxx lön. Efter ett flertal ändringsbeslut har Kronofogdemyndigheten fastställt det nu aktuella utmätningsbeloppet till aa kr och förbehållsbeloppet aa kr. xxxx har dock även sidoinkomster om sammanlagt aa kr per månad före skatt.
xxxx har nu överklagat utmätningsbeslutet, se överklagandeskriften.
Överklagandet har kommit in i rätt tid.
Enligt 7 kapitlet 5 § utsökningsbalken bestäms den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) med ledning av normalbelopp som skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. Normalbeloppen fastställs varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Av Kronofogdemyndighetens allmänna råd, föreskrifter och information om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. framgår att till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov.
Kronofogdemyndigheten har vid beräkningen den 14 augusti 2012 av förbehållsbeloppet för xxx utgått från det normalbelopp som fastställts för år 2012 gällande makar eller sambor (7 708 kr). Förbehållsbeloppsberäkningen har grundats på att han har en huvudinkomst om aaa kr före skatt samt en sidoinkomst om aaa kr före skatt. Beräkningen har vidare grundats på att hans sambo/make har en huvudinkomst om aa kr före skatt samt fyra sidoinkomster om sammanlagt aaa kr före skatt, varav aaa kr är finsk pension. Den finska pensionen är i realiteten aaa och följer således valutakursförändringarna. Därefter har en fördelning gjorts på sätt att respektive maka/sambo svarar för en del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande parets sammanlagda inkomster (proportionering). Beräkningen har vidare utgått från att paret har en månatlig faktisk bostadskostnad om aaa kr samt att de har en kostnad om 275 kr för sjukdom i familjen motsvarande högkostnadsskyddet för läkare och medicin fördelat jämt över årets månader.
Enligt 7 kap 15 § utsökningsbalken har avdrag för preliminär skatt företräde framför utmätning av lön.
Kronofogdemyndigheten har inte möjlighet att i varje enskilt fall göra en exakt beräkning av en gäldenärs slutliga skatt. Beräkningen blir därmed schabloniserad och preliminär. Kronofogdemyndigheten har således inte funnit skäl att ändra det aktuella löneutmätningsbeslutet på grundval av överklagandet.
Kronofogdemyndigheten kommer i avvaktan på tingsrättens beslut inte att utbetala några medel."

 
Med vänlig hälsning
Greger Erixon



 



Hej Greger Erixon

Tack för informationen och det är den informationen jag hela tiden sökt och förstår nu grunderna för Tingsrättens och Hovrättens beslut och kan konstatera att ärendet är handlagt helt i enlighet med den lokalpolitiska agendan.

Lokalpolitiska agendan innebär att lokala myndigheter handlägger ärenden grundat på att de vid handläggning uppsåtligt utelämnar och/eller förändrar för ärendet väsentliga fakta då information sänds som yttrande till domstol. Domstolen sänder aldrig det inkompletta underlaget till oss för yttrande utan fattar sedan beslut på underlaget som utfärdats i enlighet med den lokalpolitiska agendan och ger därmed sken av fullständig legalitet till den totala handläggningen. Det innebär att då ärendet sedan överklagas avslås överklagandet eftersom det vid överklagandet inte går att bemöta fakta som är inte är kända och den primära domstolen har fattat rätt beslut på av dem "kända" fakta. Som enskilda personer med fel bakgrund är vi därmed helt rättslösa. Domstolen kommenterar inte ärendet i efterhand och den utfärdande myndigheten hänvisar till att domstol fastställt att av dem redovisade grunder för beslut är förenliga med gällande svensk lagstiftning. I det här fallet framgår det inte heller av Tingsrättens beslutsmotivering någon som helst indikation om de rättsliga grunderna för beslutet.

Förbehållsbeloppet beräknas på familjens omständigheter och därför är båda personernas ärenden överklagade.

I det här fallet gäller följande enligt utdrag från ert yttrande:
   xxx har nu överklagat utmätningsbeslutet, se överklagandeskriften.
   Enligt 7 kap 15 § utsökningsbalken har avdrag för preliminär skatt företräde framför utmätning av lön.
   Kronofogdemyndigheten har inte möjlighet att i varje enskilt fall göra en exakt beräkning av en gäldenärs slutliga skatt. Beräkningen blir därmed schabloniserad och preliminär.

Utdrag ur underlaget för Förbehållsbeloppsberäkningen:
Sidoinkomst/annan inkomst                   9328
Skatt sidoinkomst/annan inkomst        1528

Utmätningsbeslutet i sin helhet är inte överklagat. Det som är överklagat är ert underlag för förbehållsbeloppsberäkning där ni på en inkomst av 9328 kronor beräknar skatteavdraget från utmätningsbeloppet till 1528 kronor vilket innebär att resterande skatt måste erläggas från förbehållsbeloppet. Detta är inte möjligt om vi som inflyttade till Skåne ska kunna leva på en någotsånär acceptabel ekonomisk levnadsstandard. Skatten på en biinkomst kan schablonberäknas till minst gällande skattesats som uppgår till mer än 30 skattekronor och därför anser vi att av Skattemyndighet fastställd skattetabell bör utgöra grund för den preliminära skatteberäkningen. I ert yttrande har ni inte angivit några summor som underlag för redovisning av skatteberäkning vilket är ett totalt negligerande av de fakta som utgjorde grund för överklagandet. Dessutom har ni till oss redovisat uppgifter som kraftigt avviker från de uppgifterna som redovisats i ert yttrande till Tingsrätten.

Vi har nu fått information om er handläggning av ärenden och är nu insatta i underlaget och vi sänder därför information till Justitieombudsmannen för kännedom. Vi avvaktar deras handläggning av ärende innan vi vidtar ytterligare åtgärder genom att begära resning i ärende då ni kraftigt misslett oss vid er handläggning (Domvilla). Jag tror att det åligger tingsrätt att till oss översända ert yttrande så vi kan ta del av det och skriva vårt yttrande i ärende. Eftersom detta inte skett kompletterar vi ärendet även med en anmälan mot Tingsrätten

Jag ber inte om ursäkt för de hårda ord som jag tidigare använt i ärende men ibland kan de hårda orden till viss del bli riktade mot fel mål.

Med vänlig hälsning
Stefan

Hej

Vi har inte fått något diarienummer på den anmälan som 2013-08-05 inlämnades mot Kronofogdemyndigheten Lokalkontor i Helsingborg Skattemyndigheten Lokalkontor i Landskrona och vi hoppas att vi kan lämna en komplettering till ärendet på det här sättet.

Anmälan gällde hjälp med att få lokala myndigheter att redovisa sina juridiska grunder för deras handläggning i ärenden och därför informerades Skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten om att anmälan lämnats till er för handläggning.

Kronofogdemyndigheten har svarat på ett sätt som redovisar deras handläggning samt även utgör motivering till Tingsrättens beslut i ärenden. Det visade sig att Kronofogdemyndigheten handlagt ärendet i enlighet med den lokalpolitiska agendan. Kopia av mailkonversation som rör ärendet bifogas.

Jag vet inte vilka regler som gäller för Tingsrätts hanterande av underlag som ska lämnas för yttrande och därför önskas att anmälan eventuellt även ska innefatta en anmälan mot Malmö Tingsrätt Avdelning 3.

Skattemyndigheten har inte svarat men enligt vår uppfattning har även de anpassat sitt handläggande till den lokalpolitiska agendan. Av förklaring till agendan framgår grunderna till att vi inte tidigare kunnat agera i ärende. Vi vill återigen tacka de som gör inlägg i forumet fattiga-riddare.se till att de kunde lämna tips på hur en enskild individ kan agera för att åtminstone få personal vid en lokal myndighet att uppfylla sina åtagande i enlighet med i Sverige gällande lagstiftning.

Med vänlig hälsning
Stefan Pettersson

Bilaga: Mailkonversation i PDF-format med Kronofogdemyndigheten.

Hej

Se till att detta kommer till pressens kännedom även om dom har premurnation på detta, men det skadar inte att vidtaga detta. Skicka till alla tidningar i området samt Radion lokal samt riksradion även UG. Nu kommer jag inte på mera, hoppas nån nappar på det.

Alltså.

Enligt 7 kap 15 § utsökningsbalken har avdrag för preliminär skatt företräde framför utmätning av lön.

Det fungerar (ska fungera) så att arbetsgivaren eller motsvarande alltid ser till så att det är det eventuella belopp som blir kvar efter skatteavdrag och avdrag för förbehållsbelopp redovisas till KFM.

Här kan det ju knappast bli några problem, eller?

Om jag begriper rätt så har ni delvis inkomster där ni själva betalar in egenavgifter och prel skatt, är det rätt uppfattat?

Är det istället så att alla sidoinkomsterna är sådana där arbetsgivare eller motsvarande drar skatt så kan jag inte förstå hur problemet kan uppstå då skatt dras innan allt annat.

Problem kan ju uppstå om man har flera olika "arbetsgivare" där intäkterna från varje enskild AG är jämbördiga, då måste man dela upp införseln på flera AG och även dela förbehållsbeloppet på samma sätt så att det i slutänden blir så rätt som möjligt.

Finns det en uttalad huvudarbetsgivare kan låta införseln ske enbart därifrån under förutsättning att övriga intäkter inte är tillfälliga.

Som arbetsgivare har jag lärt mig att det ska fungera så här på ett ungefär, det bör ju också finnas en marginal om man har väldigt många intäktskällor ifall en helt plötsligt försvinner.

Detta är t.ex något man brukar ta höjd för i ett skuldsaneringsbeslut, en s.k buffert och i ett komplicerat införselärende borde man göra detsamma.

Mellan EU-länderna Sverige och Finland finns ett avtal om att Finsk pension utbetalas till peson som bor i Sverige utan något skatteavdrag. Finska pensionsmyndigheten lämnar därefter på normalt vis information om utbetald pension till Svensk skattemyndighet. Personen som det gäller får deklarera inkomsten på normalt vis och betala skatt på hela inkomsten och då skatteavdrag inte gjorts så blir det naturligtvis en efterskatt som måste betalas. Då man är medveten om det och från inkomsten kan avsätta medel för skatt är det inga problem. Ingår inkomsten däremot i utmätningsbeloppet finns det inte resurser som kan avsättas för skatt eftersom de redan är utmätta.

Kronofogdemyndigheten uppgav till oss att de kunde agera på det sättet eftersom skatten ännu inte förfallit till betalning. Jämför kronofogdemyndighetens handläggning av avbetalningar som rör de nationella avtalen med betalning till CSN. (På de grunder som de handläggs på måste myndigheter anse att det är olämpligt att studera för personer som inte har stora ekonomiska resurser.) Eftersom skatteavtalet är ett avtal mellan EU-länder ställde jag frågorna på det sätt som det framgår av ovanstående.

Av Kronofogdemyndighetens yttrande till Tingsrätten framgår att de uppsåtligt helt misslett oss och deras redovisning visar hur den lokala politiska agendan fungerar. Vi kommer på något sätt även att gå vidare med ärendet där den lokala skattemyndigheten inte anser att de behöver beakta domstols motivering till beslut då skattemyndigheten inte har inflytande över domstolens handläggning.

I skuldsaneringsbeslutet har inkomsterna räknats samman och sedan har skatten helt baserats på skattetabeller så där är det inga frågor. Vissa månader har dock utmätningsbeloppet baserats på Kronofogdemyndighetens yttrande till Tingsrätten och det handlar även om frågan om rättssäkerhet för enskild individ och det går inte att bara säga: Hoppsan här blev det lite fel. Det leder oftast till katastrofala konsekvenser för den enskilda individen. 

Ja Finland lämnar uppgifter,men Norge gör inte det och Danmark har ingen
löneutmätning av E-mål.Eter att ha varit verksam i tiotals år i dessa länder
så vet man att allt är annorlunda då det är olika suveräna länder.Nu när mitt
problemet med den Norska regeringen är löst (se Efta court 3/12).samtidigt
som att det inte kan ges både skattetillägg och fängelse i samma sak är klart.
så är det dags att se vad EU tycker om KFM verksamhet,där en instution
utanför rättsväsenden kan ge utslag baserat på osanna krav om inte tidsfrister hålls
samt sk. omvänd bevisföring.
Eftasaken tog 4 år för mig.

Det enda sättet att få någon ändring är att på så många sätt som möjligt visa allmänheten hur det fungerar. Så länge det inte är allmänt känt finns det varken politiker eller tjänstemän, inklusive tjänstemän inom rättsväsendet, som är intresserade av någon förändring.

Varför ska man rösta då tjänstemännen inte är valbara och friställning på grund av inkompetens inte är gångbart? (Och sedan var allt som det var förut.)

Kompletterande redovisning för att ge en komplett bild:

Skuldsättning

Skulderna uppgår, efter avslutade bevakning, till aaaa kr. Dessa består av en förlustförsäljning av fastighet. Skulderna har tillkommit runt 1994. xxx uppger att deras ekonomiska problem startade i samband med finanskrisen i början av 1990-talet.

Makarna hade några år tidigare flyttat ner till Skåne från bbb då xxx arbetsuppgifter överförts från bbb till Landskrona. När konjunkturnedgången kom i början av 1990-talet blev xxx arbetslös.

Makarna påbörjade då en renovering av en fastighet med målsättningen att fastigheten på sikt skulle inhysa deras näringsverksamhet men att fastigheten i ett initialt skede skulle fungera som hyresfastighet. Efter avslutad renovering fick makarna till en början problem med att det statliga räntebidraget. Detta uppgick inte till de summorna som de initialt fått besked om vilket påverkade deras topplån och räntekostnader.

Något år senare beslutade makarna att det var dags att bygga om bottenvåningen av fastigheten och använda denna som kontors- och utställningslokal i egen verksamhet. De ansökte om omtaxering av fastigheten hos Skatteverket vilket nekades. Skatteverket beslutade dessutom att inte fastställa något underskott för näringsverksamheten under åren 1995-1997 och därmed inte medge avdragen för ingående mervärdesskatt vilket ledde till skatteskulder. Fastigheten såldes sedermera exekutivt.


Den här delen av det totala ärendet har handlagts på grundval av gällande regler så den delen behöver inte överklagas.

Efter renoveringen kontaktades kommuns handläggare för att få det underlaget för statligt räntebidrag handlagt. Kommunens handläggare lämnade felaktig information och länsbostadsnämnden handlade ärendet på det felaktiga underlaget. Efter diverse överklaganden av länsbostadsnämndens beslut handlade Boverket ärendet på grundval av gällande regler och framförde då kraftig kritik mot tidigare handläggning i ärende. Då Boverket meddelade sitt beslut hade vi konstaterat att det inte gick att ta egna initiativ på gällande premisser och därför ställt in betalningarna till banken med redovisade ekonomiska omständigheter som följd.

Från: Stefan
Skickat: 2013-08-07 01:50:02

Ämne: Sv: Skriftlig redovisning av er handläggning.


xxxx
xxxx
Inkomsttaxeringar 1993 och 1994 i Landskrona Kammarrätten i Göteborg (Domar bifogas)

Justitieombudsmannen har tillskrivits med anledning av att ni ännu inte, trots att lång tid förflutit, inte skriftligt förklarat hur det kan komma sig att samma verksamhet på samma skatterättsliga regler av en domstol bedömts att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla och annan domstol bedömt att verksamheten utgör eller ingår i förvärvskälla? Finns det andra grunder för er handläggning förutsätter vi att det redovisas skriftligt? Vår förhoppning är att ni före Justitieombudsmannens handläggning kan svara på de markerade frågorna i den bifogade PDF-filen, utan att nya frågeställningar framkommer.

För formens skull vill vi framhålla att det inte är vår sak att ange rubriceringen för underlaget där samma verksamhet behandlas på så motstridigt sätt.

Konsekvenserna av beslutet påverkar, och har påverkat, kraftigt vår ekonomi i vardagen och därför är det ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att frågorna besvaras på ett relevant sätt, för eventuell vidare handläggning av ärenden.

Med förhoppning om ett snabbt svar.

Med vänlig hälsning
Stefan





Från: malmo@skatteverket.se [mailto:malmo@skatteverket.se]
Skickat: den 23 augusti 2013 13:57

Ämne: Sv: Skriftlig redovisning av er handläggning.

Din och din hustrus inkomsttaxeringar 1993 och 1994 har fastställts i dom från Kammarrätten i Göteborg. Det ankommer inte på Skatteverket att uttala sig om den rättsliga bedömning som ligger till grund för Länsrättens i Blekinge län dom rörande kontant arbetsmarknadsstöd.


Med vänlig hälsning
xxxxx
Skatteverket
Telefon:







Från: Stefan
Datum: den 24 augusti 2013 11:42:00

Hej xxxx

Tack för ditt svar men av svaret framgår inte vad som ligger till grund för besluten utfärdade av Kammarrätten i Göteborg. Det har framkommit att det förekommer att domstolar inte sänder utfärdande myndighets yttrande vidare till oss så vi blir informerade om underlaget för domstolens handläggning, vilket innebär att även vi kan yttra oss i ärende. I det här fallet har Kammarrätten i Göteborg inte redovisat ert yttrande till oss och av den anledningen önskar vi att ni sänder en kopia av ert yttrandet till oss för information.

Vi är väl medvetna om att det inte ingår i era åtaganden att bedöma de rättsliga grunderna för Länsrättens i Blekinge läns dom rörande kontant arbetsmarknadsstöd. Det ingår dock i era åtaganden att bedöma de skatterättsliga samt bokföringsmässiga reglerna rörande den verksamhet med fastighetsrenovering som bedrevs under berörda taxeringsår och Länsrätten i Blekinge har i dom redovisat i sina domskäl att de grundat sitt beslut på att det arbete som utfördes i verksamheten inte utgör eller ingår i förvärvskälla.

Länsrättens dom vann laga kraft före handläggningen av ärenden vid Kammarrätten och ni har handlagt samt varit väl informerade om att verksamhet med fastighetsrenovering pågick under berörda taxeringsår. Trots det har ni i allmän fastighetstaxering och omräkningsbesked för taxeringsåret 2000, inför den exekutiva försäljningen av fastigheten, anpassat underlaget för fastighetsvärderingen till ett för oss ogynnsamt fastighetsvärde genom att ni på för oss okända grunder ändrade fastighetens värdeår till värdeår 1929 istället för som tidigare värdeår 1993, vilket indikerar på att ni helt bortsett från verksamheten med fastighetsrenovering vid den senare delen av er handläggning.

Oss veterligt finns det inga bokföringsmässiga regler för en oredovisad uppdelning av en verksamhet där en del av verksamheten ska bokföras att inte ingå i eller att utgöra förvärvskälla och att resten av verksamheten ska bokföras i eller att utgöra förvärvskälla. Er handläggare Bodil Thyresson skriver enbart följande i minnesanteckning som förklaring till att samma verksamhet av olika domstolar bedömts på olika grundläggande bokföringsmässiga regler då det gäller skattemässig redovisning av verksamheten: ”Som framgår av domarna skall fastigheten redovisas under inkomst av näringsverksamhet.” Detta utan att detaljerat redovisa de bokföringsmässiga grunderna som utgör den primära basen för er handläggning i ärende.

Tack på förhand för kopia av ert yttrande i ärende. Härutöver har ni nu även möjlighet att kommentera övrig information i detta mail.
Med vänlig hälsning
Stefan

Från: malmo@skatteverket.se [mailto:malmo@skatteverket.se]
Skickat: den 4 september 2013 11:43


Enligt våra gallringsföreskrifter ska överklagandeakter för ärenden i Kammarrätt förstöras efter 10 år. Skatteverket har därför inte någon akt bevarad, och kan således inte skicka över några handlingar från ärendet.


Med vänlig hälsning
 

xxxxx






Hej

Tack för svaret och på grundval av det underlag som kan redovisas får vi försöka att gå vidare i ärendet som uppenbart handlagts helt i enlighet med den lokalpolitiska agendan. Handläggningen av detta ärende, samt det klargörande ärendet som handlades av Boverket med beslut dddd, medförde att våra ekonomiska förutsättningar helt raserades och de reella följdverkningarna innebar att vi kom på ekonomiskt obestånd, som Kronofogdemyndigheten kontinuerligt driver vidare och som vi fortvarande lever under. Dessutom medförde handläggningen att jag fick psykiska problem, som fortfarande är bestående. Jag var sjukskriven i perioder från och med dddd och erhöll sedan förtidspension för de kvarstående ej rehabiliteringsbara psykiska problemen som förorsakades av lokala myndigheters oförnuftiga handläggning av våra ärenden. Vi vill återigen framföra ett tack till de som gör inlägg på bland annat http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6969.msg57564#new samt http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6940.msg57696#new för att ärendet på något sätt kunnat drivas vidare.

Ärendet kommer att drivas vidare på grundval av nedanstående:
Skattemyndighetens handläggare Bodil Thyresson har på en direkt förfrågan i minnesanteckning daterad ddddd enbart hänvisat och redovisat följande: ”Jag meddelade att jag inte kunde lämna andra upplysningar än de som tidigare lämnats till honom och att skattemyndighetens inställning framgått av de yttranden som myndigheten avgivit i samband med hans överklaganden av åsatta taxeringar.” Eftersom Skattemyndighetens handläggare inte bifogade kopior av de redovisade yttrandena till minnesanteckning daterad dddd och Kammarrätten inte hade översänt Skattemyndighetens yttranden till oss för yttrande innebar detta att vi sålunda blev helt rättslösa då vi i praktiken uppsåtligen förvägrades att bemöta samt överklaga det skatterättsliga underlaget som utgjorde bas för Kammarrätten I Göteborgs domar daterade ddd. Vi har gjort ytterligare försök men har inte lyckades att erhålla den kompletterande informationen som vi sökte.

På grund av myndigheters brist på öppen redovisning av det skatterättsliga underlaget för sin handläggning är följande således obesvarat i dagsläget:
Vi är väl medvetna om att det inte ingår Skattemyndighetens åtaganden att bedöma de rättsliga grunderna för Länsrättens i Blekinge läns dom ddd rörande kontant arbetsmarknadsstöd. Det ingår dock i Skattemyndighetens åtaganden att bedöma de skatterättsliga samt bokföringsmässiga reglerna rörande den verksamhet med fastighetsrenovering som bedrevs under berörda taxeringsår och Länsrätten i Blekinge har i dom daterad ddd redovisat i sina domskäl att de grundat sitt beslut på att det arbete som utfördes i verksamheten inte utgör eller ingår i förvärvskälla. Länsrättens dom vann laga kraft före handläggningen av ärenden vid Kammarrätten och Skattemyndigheten har handlagt samt varit väl informerade om att verksamhet med fastighetsrenovering pågick under berörda taxeringsår. Trots det har Skattemyndigheten även i allmän fastighetstaxering och omräkningsbesked för taxeringsåret dddd, inför den exekutiva försäljningen av fastigheten, anpassat underlaget för fastighetsvärderingen till ett för oss ogynnsamt, och för den enligt den lokalpolitiska agendan godkända presumtiva fastighetsspekulanten gynnsamt, fastighetsvärde genom att Skattemyndigheten på för oss okända grunder ändrade fastighetens värdeår till värdeår 1929 istället för som tidigare värdeår 1993, vilket indikerar att Skattemyndigheten helt bortsett från verksamheten med fastighetsrenovering vid den senare delen av Skattemyndighetens handläggning av relevanta ärenden.

Med vänlig hälsning
Stefan

Justitieombudsmannen
Lars Lindström
Anmälan till JO

BESLUT
Datum
2013-10-18
Dnr xxx

xxxxx har anmält Kronofogdemyndigheten, Malmö tingsrätt och Skatteverket.

Jag har tagit del av Kronofogdemyndighetens beslut om löneutmätning daterat den 14 augusti 2012 samt dagboksblad i Malmö tingsrätts mål Ä8877-12.
Det som kommit fram ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Svensk rättssäkerhet är tydligen uppbyggd på att en myndighet muntligt kan redovisa en grund för sina beslut och skriftligt redovisa en annan grund för besluten. Då besluten överklagas redovisar myndigheten en tredje grund för sina beslut till domstol. Domstolen redovisar sedan inte myndighetens yttrande till kärande i målen utan domstolen fattar sina beslut på de av myndigheten till dem redovisade grunderna för besluten. Domstolens dom kan sedan inte överklagas på reella grunder eftersom vi inte har uppgifter om vad domstolen haft för underlag till sina beslut.

JO hänvisar till Tingsrättens dagboksblad i mål Ä8877-12, vilka tydligen är hemliga eftersom de inte redovisats för oss. Har Tingsrätten uppgivit att de redovisat Kronofogdemyndighetens yttrande till oss för kännedom är det uppenbarligen så att Svenska Postväsendet lyckats med att missa leverans av två parallella brev till samma adress men med två adressater. Om vi fått något brev och sedan inte agerat får var och en ha sin egna uppfattning om  men innehållet i Kronofogdemyndighetens yttrande avviker mycket kraftigt från reella omständigheter enligt vår uppfattning.

Tacksam om någon har konkret något förslag på hur personer som inte är juridiskt utbildade ska agera?

KLAGAN ÖVER DOMVILLA
Landskrona 2013-10-24

Högsta domstolen
Box 2066
103 12 Stockholm

Sökande:
aaa   
bbb
Uppgifter om de domar som ansökan avser:
HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE   Avdelning 1 Rotel14
Mål nr ÖÄ 0000-12   Med protokoll daterat 2012-00-00 (Beslut 2012-00-00)
Mål nr ÖÄ 0000-12   Med protokoll daterat 2012-00-00 (Beslut 2012-00-00)


Skäl för ansökan:

Kronofogdemyndighets beräkning av förbehållsbelopp grundas på familjs samlade förhållanden. Av den orsaken yrkas klagan över domvilla i Hovrättens båda beslut med protokoll daterade 2012-00-00 (Beslut 2012-00-00) utfärdade för aaa och bbb.

aaa har en del av sin pension utbetalad från Finsk pensionsmyndighet. Mellan EU-länderna Finland och Sverige finns ett skatteavtal om att hela summan utbetalas till den skattskyldige utan skatteavdrag. Vid deklarationen får den skattskyldige i sin deklaration redovisa den utbetalda summan som inkomst och sedan personligen ombesörja att skatt på intäkten erläggs. Detta är inte något problem då den skattskyldige förfogar över hela kapitalet och kan avsätta medel för skatteinbetalning då Skatteverket fastställt slutgiltig skatt för taxeringsåret.

Då Kronofogdemyndigheten upprättade förbehållsberäkning daterad 2012-08-14 för aaa beaktade de den Finska pensionen som en inkomst men de beaktade inte att det senare skulle betalas skatt på inkomsten, vilket innebär att skatten på beloppet måste avsättas från det ekonomiska utrymmet som utgör förbehållsbelopp. (Normalt ingår skatter på inkomst i det ekonomiska utrymmet som utgör utmätningsbelopp.) Representant för Kronofogdemyndigheten motiverade beslutet muntligt med att skatten för biinkomsten förföll till betalning i samband med att Skatteverket redovisade den slutgiltiga skatten för taxeringsåret. Skatten på inkomst från annat EU-land, i enlighet med avtal mellan två länder som är medlemmar i EU, skall då avsättas från de medel som utgör förbehållsbelopp. Detta innebär att myndighet inom stat som är medlem i EU ingått ett avtal med myndighet i annan stat som även den är medlem i EU och där avtalet medför en negativ särbehandling av medborgare i stat som är medlem i EU.

Kronofogdemyndighetens beslut rörande deras beräkningar av förbehållsbeloppen överklagades till Tingsrätt och vi förutsatte att Kronofogdemyndigheten redovisade samma underlag till Tingsrätten som de muntligt redovisat för oss. Senare har det framkommit att Kronofogdemyndigheten i sitt yttrande till Tingsrätten redovisade helt andra uppgifter än de uppgifter de tidigare redovisat för oss men vi informerades aldrig om innehållet i Kronofogdemyndighetens yttrande till Tingsrätten.

Tingsrätten beslutade att våra överklaganden skulle lämnas utan bifall och deras beslut överklagades av oss till Hovrätten, som inte medgav prövningstillstånd i ärendena.

Hovrättens beslut överklagades inte till högre instans eftersom vi på grundval av det underlag som redovisats till oss inte förstod de juridiska grunderna för domstolarnas beslut. Att vi inte insåg grunderna till besluten beror på att uppgifterna i Kronofogdemyndighetens yttrande inte redovisats för oss samt att Malmö Tingsrätt inte berett oss möjlighet att yttra oss rörande Kronofogdemyndighetens yttrande i ärenden.

Representant för Kronofogdemyndigheten uppgav även att vi själva kunde överföra medel till skattekontot, vilket Kronofogdemyndigheten bland annat skriftligt bekräftar i följande utdrag ur mail, med kopia till kundservice@pensionsmyndigheten.se, skickat från dem den 18 december 2012 08:34:
”Det är inte kronofogden som avgör hur mycket pensionsmyndigheten ska dra av i skatt, utan för att undvika restskatt så bör du ta kontakt med pensionsmyndigheten och be dem göra en plusjämkning. För vidare diskussion kring ämnet så är du välkommen att boka tid hos en handläggare, för att du förhoppningsvis få svar på samtliga dina frågor.”

Enligt uppgifter från Pensionsmyndigheten och från Skatteverket är förfarandet inte förenligt med gällande regler, vilket framgår av mail sända av dem den 19 december 2012 10:09:54 och den 2 januari 2013 08:59 och som ingår i bifogad mailkonversation (Bilaga 1). Av mailkonversationen (Bilaga 1) framgår även en del av den skriftliga delen av våra ansträngningar att från representant för Kronofogdemyndigheten erhålla en juridisk motivering (som även vi förstod innebörden av) till Tingsrättens beslut.

Vi fick senare tips om att vi kunde kontakta JO för att om möjligt få hjälp med att få Kronofogdemyndigheten att skriftligt redovisa sina grunder för handläggningen (Bilaga 2). Då framkom det att Kronofogdemyndighetens yttrande i ärenden inte korresponderade med deras tidigare muntliga samt skriftligt redovisade informationer till oss, vilket framgår av bifogad mailkonversation (Bilaga 3).


Vårt yttrande rörande Kronofogdemyndighetens yttrande till Malmö Tingsrätt daterat 2012-00-00.

Utmätningsbeslutet i sin helhet är inte överklagat. I det fall Kronofogdemyndigheten i sitt yttrande till Tingsrätten redovisat samma uppgifter som de tidigare redovisat muntligt till oss hade det framgått att vi överklagat Kronofogdemyndighetens underlag för förbehållsbeloppsberäkningen. Kronofogdemyndigheten har på en inkomst av 9328 kronor beräknar skatteavdraget från utmätningsbeloppet till 1528 kronor, vilket innebär att resterande skatt måste erläggas från förbehållsbeloppet. Detta är inte möjligt om vi som inflyttade till Skåne ska kunna leva på en någotsånär acceptabel ekonomisk levnadsstandard.

Skatten på en biinkomst kan schablonberäknas till minst gällande skattesats som uppgår till mer än 30 skattekronor. I Kronofogdemyndighetens yttrande har det inte angivits några summor som underlag för redovisning av skatteberäkning, vilket är ett totalt negligerande av de fakta som utgjorde grund för överklagandet. Dessutom har Kronofogdemyndigheten till oss redovisat uppgifter som kraftigt avviker från de uppgifterna som redovisats i Kronofogdemyndighetens yttrande till Tingsrätten.

Citat från Kronofogdemyndighetens yttrande och vi vill speciellt framhålla att det enligt 7 kapitlet i 5 § utsökningsbalken inte anges att skatt på kända inkomster, som ingår i myndigheten beräkningar av förbehållsbeloppet, ska ingå i det normalbelopp som inte får tas i anspråk genom utmätning:
”Enligt 7 kapitlet 5 § utsökningsbalken bestäms den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) med ledning av normalbelopp som skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. Normalbeloppen fastställs varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Av Kronofogdemyndighetens allmänna råd, föreskrifter och information om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. framgår att till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov.”

?
Yrkande:

Vi yrkar att Kronofogdemyndigheten vid beräkning av förbehållsbelopp ska basera den schabloniserade och preliminära skatteberäkningen på de sammanlagda kända inkomsterna med skatteuttag i enlighet med av Skatteverket fastställda skattetabeller. Detta uppfyller 7 kapitlet i 5 § utsökningsbalken samt gällande EU-direktiv om att representant för stat inom EU inte får ingå bindande avtal med representant för annan stat inom EU i det fall avtalet negativt särbehandlar person med medborgarskap i stat som är medlem i EU.

aaa                                               bbb

Bilagor:   
1   Kopia av mailkonversation med myndigheter.
2   Kopia av anmälan till JO.
3   Kopia av den mailkonversation med Kronofogdemyndighet som utgjorde underlag till att de slutligen redovisade sitt underlag för myndighetens handläggning i ärenden.

ANSÖKAN OM RESNING
Landskrona 2013-10-30

Högsta förvaltningsdomstolen
Box 2293
103 17 Stockholm


Sökande:
aaa
bbb   
Telefonnummer dagtid ccc   Mail: ccc

Uppgifter om de domar som ansökan avser:
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG   Avdelning 5
Mål nr 00-1999 och 00-1999   Med domar daterade 1999-00-00
Mål nr 00-1999 och 00-1999   Med domar daterade 1999-00-00


Skäl för ansökan:

Från det vi erhöll domarna har vi försökt att få juridisk grund till Kammarrätten i Göteborgs domar daterade 1999-00-00.Länsrätten i Blekinge har i sin dom daterad 1995-00-00 i mål nummer Ö 000-95 redovisat att de bedömt att det arbete som bedrivits i en verksamhet inte utgör eller ingår i förvärvskälla och Kammarrätten i Göteborg, har i det fall reella omständigheter beaktas, bedömt att samma verksamhet med mer än 1000 arbetstimmar per år (aktiv näringsverksamhet om verksamheten ingår i eller utgörande förvärvskälla) ska redovisas att ingå i näringsfastighet, vilken alltid utgör eller ingår i förvärvskälla.

På grund av vi inte förstod de juridiska grunderna till Kammarrätten i Göteborgs beslut kontaktade vi Lokala Skattemyndigheten i Landskrona för att försöka få en grundläggande juridisk motivering till deras samt domstols handläggning av ärenden. Skattemyndighetens handläggare xxxx har på en direkt förfrågan i minnesanteckning daterad 1999-00-00 enbart hänvisat till och redovisat följande: ”Jag meddelade att jag inte kunde lämna andra upplysningar än de som tidigare lämnats till honom och att skattemyndighetens inställning framgått av de yttranden som myndigheten avgivit i samband med hans överklaganden av åsatta taxeringar.” Eftersom Skattemyndighetens handläggare inte bifogade kopior av de redovisade yttrandena till minnesanteckning daterad 1999-00-00 och Kammarrätten inte hade översänt Skattemyndighetens yttranden till oss för yttrande lyckades vi aldrig erhålla en juridisk motivering till handläggningen. Jurister som vi kontaktade uppgav att de inte förstod motiveringen till besluten men de var inte villiga att åtaga sig det juridiska uppdraget då våra ekonomiska förutsättningar allvarligt skadats av detta ärende samt det klargörande ärendet som handlades av Boverket med beslut 1996-00-00. Vi hade då fortfarande lite förtroende för politikernas ”mantra” om att Sverige är en rättsstat med ett rättssäkert samhälle och att svenska myndigheter beaktar gällande lagstiftning vid handläggning av ärenden och därför ansåg vi inte att vi hade det erforderliga underlaget för att överklaga Kammarrätten i Göteborgs domar men vi kände oss totalt rättslösa och förtroendet för politikernas ”mantra” naggades i kanten

Vi fick för ett tag sedan ett beslut från Kronofogdemyndighet som vi inte förstod. Vi fick då ett tips om att vi kunde kontakta JO för att om möjligt få hjälp med juridisk motivering till besluten. Eftersom vi inte erhållit juridisk motivering till dessa ärenden inkluderade vi även dessa i anmälan till JO och kan nu konstatera att vid lokala myndigheters handläggning av vissa ärenden, för vissa grupper i samhället, så är det uppenbarligen så att det är andra kriterier än lagstiftning som väger tyngst. Vi har nu förhoppning om att våra tidigare preferenser för ett rättssamhälle kan återupprättas. Skattemyndighetens svar på det frågor som ställts i anmälan till JO framgår av bilaga.

Yttrande rörande Skattemyndigheten kommentarer till JO-anmälan.

Vi är väl medvetna om att det inte ingår Skattemyndighetens åtaganden att bedöma de rättsliga grunderna för Länsrättens i Blekinge läns dom 1995-00-00 rörande kontant arbetsmarknadsstöd. Det ingår dock i Skattemyndighetens åtaganden att bedöma de skatterättsliga samt bokföringsmässiga reglerna rörande den verksamhet med fastighetsrenovering som bedrevs under berörda taxeringsår. Skattelagstiftningen bygger på gällande bokföringsregler och det finns inga bokföringsregler där delar av en verkssamhet ska redovisas att inte ingå i eller att utgöra förvärvskälla och att andra delar av samma verksamhet på oredovisade grunder ska redovisas att ingå i eller att utgöra förvärvskälla. Länsrätten i Blekinge har i dom daterad 1995-00-00 redovisat i sina domskäl att de grundat sitt beslut på att det arbete som utfördes i verksamheten inte utgör eller ingår i förvärvskälla. Länsrättens dom vann laga kraft före handläggningen av ärenden vid Kammarrätten och Skattemyndigheten har handlagt samt varit väl informerade om att verksamhet med fastighetsrenovering pågick under berörda taxeringsår.

Yrkande:

Vi yrkar att den totala verksamheten med renoveringen av fastigheten bedöms i enlighet med gällande bokföringsregler och redovisas samma bokföringsobjekt samt att det beaktas att Länsrätten i Blekinge i dom daterad 1995-00-00 (vilken vunnit laga kraft då dessa ärenden handlades av Kammarrätten i Göteborg) redovisat i sina domskäl att de grundat sitt beslut på att det arbete som utfördes i verksamheten inte utgör eller ingår i förvärvskälla. Detta innebär att de räntekostnader som erlagts under berörda taxeringsår blir avdragsgilla i de personliga deklarationerna.

aaa                                               bbbb

Bilagor:   
1   Kopia av skattemyndighetens brev daterat 1999-00-00.
2   Kopia av anmälan till JO.
3   Kopia av den mailkonversation med Skattemyndigheten.

Eftersom vi inte gavs möjlighet att erhålla det kompletta juridiska underlaget för Kammarrätten i Göteborgs beslut kunde besluten inte överklagas på ett relevant faktaunderlag. Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut daterade 2013-11-25 även meddelat att de avslår våra resningsansökningar med följande motivering:
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Det har inte framkommit att sådana skäl föreligger.

Av skälen för våra resningsansökningar framgår att de baserats på att vi inte beretts tillfälle att yttra oss över Skattemyndighetens yttrande i ärenden samt att Skattemyndighet inte på ett tillfredsställande sätt redovisat basal juridisk information om det underlag som låg till grund för Kammarrätten i Göteborgs beslut. I svensk myndighets åtaganden ingår även att vara enskilda personer behjälpliga då de avser att överklaga myndighetens beslut till högre instans.

Skattemyndigheten har redovisat att de grundat sin bedömning på att fastigheten under berörda taxeringsår ska redovisas som hyreshusfastighet, vilken alltid utgör eller ingår i förvärvskälla. Trots att Svenska staten undertecknat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har våra mänskliga rättigheter kränkts då vi, trots att lång tid förflutit och efter ett stort antal försök, således inte lyckats få fullständiga svar på vår grundläggande frågor. Har Skattemyndigheten bortsett från att fastigheten under berörda taxeringsår genomgick en grundläggande renovering eller har Länsrätten i Blekinge Län i sin beslutsmotivering, med hänvisning till gällande skattelagstiftning och bara för att provocera oss, redovisat att de baserat sitt beslut på att verksamheten med renoveringen av fastigheten av dem bedömts att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla? Länsrätten i Blekinge Läns dom hade vunnit laga kraft då domen redovisades för och ärendena handlades av Kammarrätten i Göteborg. Redovisning krävs då båda alternativen på skatterättsliga grunder aldrig kan gälla samtidigt eftersom det strider mot gällande bokföringsregler, vilka alltid utgör den primära grunden för all skattelagstiftning.

Under berörda taxeringsår arbetades det mer än 1000 arbetstimmar per år med renoveringen av fastigheten och i enlighet med för Skattemyndigheten fastställda anvisningar finns det uppdelning på passiv respektive aktiv näringsverksamhet. Verksamhet som ingår i eller utgör förvärvskälla med 1000 arbetstimmar per år rubriceras enligt deras anvisningar alltid som aktiv näringsverksamhet. Någon ytterligare information om yrkesmässigt bedriven näringsverksamhet redovisas inte i deras generella anvisningar och grunden för lokala Skattemyndighetens ställningstagande har aldrig redovisats i dessa ärenden.

Jag känner mig som en rättshaverist men är det jag eller det juridiska systemet som havererat. Jag har inte lyckats få svar på min enkla fråga och därför är detta sänt till JO.


Anmälare:
xxx


Anmälan riktas mot:
Högsta förvaltningsdomstolen. Mål nummer xxx med beslut daterade 2013-00-00.


Beskrivning av ärendet:
Grunderna för ärendet har tidigare behandlats av JO enligt diarienummer xxx med beslut daterat 2013-00-00. Vi är tacksamma för att vi på grundval av det ärendet kunde erhålla redovisning om att Skatteverket inte ansåg att de behövde beakta den rättsliga bedömningen som låg till grund för Länsrätten i Blekinge län dom 1995-00-00 rörande konstant arbetsmarknadsstöd. På grundval av de uppgifterna yrkades resning i Högsta förvaltningsdomstolen som i beslut daterade 2013-00-00 avslog ansökningarna om resning.

Högsta förvaltningsdomstolen har därmed inte medverkat till att vi, med hänvisning till gällande regler, fått svar på vår grundläggande enkla fråga där lagstiftning enligt vår bedömning är helt otvetydig:
På vilka rättsliga grunder kan en Svensk domstol redovisa att de, med hänvisning till skatterättsliga regler, grundat sitt beslut på att det arbete som utfördes i en verksamhet inte bedömdes att utgöra eller ingå i förvärvskälla. Efter det att domstolens beslut vunnit laga kraft har annan Svensk domstol, på samma basala skatterättsliga grunder, bedömt att fastigheten, där tidigare nämnda verksamheten bedrevs under berörda taxeringsår, ska redovisas i enlighet med bokföringsregler för hyreshusfastighet, vilken alltid utgör eller ingår i förvärvskälla.


Myndigheten har på följande grunder agerat felaktigt:
Högsta förvaltningsdomstolens har uppenbarligen inte bedömt det som rättegångsfel att inte vi, som parter i målen, bereddes tillfälle att yttra oss över Skatteverkets yttrande innan Kammarrätten i Göteborg utfärdade domar daterade 1999-00-00. Högsta förvaltningsdomstolens agerande i ärenden har medfört att vi, som inflyttade till Landskrona som ligger i nordvästra delen av Skåne och trots att lång tid förflutit samt efter ett stort antal olika försök, inte lyckats att från någon ansvarig myndighet få ett skriftligt svar på vår grundläggande fråga.


Beskrivning av bakomliggande händelser.
Vi flyttade till Landskrona på grund av att xxx arbetsuppgifter överförts hit och sedan friställdes han från fast anställning på grund av arbetsbrist. På grund av redovisad handläggning kunde xxx, som nyinflyttad, inte bygga upp ett lokalt nätverk samt ta del av samhällets ekonomiska stöd för att kunna bygga upp en konstruktiv tillvaro på en ny bostadsort.

I det här fallet arbetade xxx mer än 1000 arbetstimmar per år i fastigheten. I det fall fastigheten utgjorde eller ingick i förvärvskälla skulle verksamheten, och därmed händelser tillhörande renoveringsarbetet av fastigheten, alltså redovisas i enlighet med gällande bokföringsregler för aktivt bedriven näringsverksamhet. Ansökan om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) grundades på att det eventuellt kunde bedömas att han under berörda taxeringsår arbetade i en verksamhet, som i enlighet med Skatteverkets normer, skulle redovisas på grundval av gällande bokföringsregler för aktivt bedriven näringsverksamhet.

I det fall Sveriges konstitutionella skydd för den enskildes grundläggande fri- och rättigheter baseras på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kan vår enkla fråga besvaras med beaktande av nedanstående punkter samt med hänvisning till gällande lagstiftning. Har vi gjort en felbedömning förutsätter vi att det, med hänvisning till gällande lagrum, kan redovisas skriftligt på vilka sätt vi felbedömt lagtexten.


Grunderna för vår enkla frågeställning baserats på att följande punkter beaktas.
Det måste åligga myndigheter att känna till och informera oss om lagarna och redovisa svar på frågor samt redovisa fakta i det fall vi gjort en felbedömning. Det kan inte vara förenligt med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter att de helt bortser från de uppgifter vi anser vara väsentliga för ärendets avgörande.

Det åligger Svensk myndighet att redovisa de juridiska grunderna för sitt beslut så att motparten inser vad som utgör juridisk grund för myndighetens beslut.
Bokföringsreglerna, vilka utgör grund för all skattelagstiftning, är helt klara då det gäller redovisning av verksamet som utgör eller ingår i förvärvskälla. Bokföringsreglerna är lika klara då det gäller en verksamhet som inte utgör eller ingår i förvärvskälla. Det strider helt mot gällande bokföringsregler att delar av en verksamhet ska redovisas att ingå i eller utgöra förvärvskälla och att andra delar av samma verksamhet ska redovisas i annan verksamhet, vilken inte utgör eller ingår i förvärvskälla.
Av gällande skatteregler framgår att näringsverksamsamhet rubriceras som aktiv eller passiv näringsverksamhet. En verksamhet med mer än 1000 arbetstimmar per år rubriceras som aktivt bedriven näringsverksamhet.
Det finns inga bokföringsregler för att arbetstid och/eller andra aktiviteter som direkt ingår i en verksamhet ska redovisas i en annan verksamhets bokföringsmässiga redovisning.
I det fall Länsrätten i Blekinge län redovisat sina grunder för sitt beslut enbart för att missleda oss motser vi en skriftlig bekräftelse på att grunderna för Svensk lagstiftning, i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, baseras på att det är acceptabelt att domstol diktar ihop en motivering till sitt beslut bara för att det passar in i den lokalpolitiska agendan samt för att missleda part i målet.
I det fall Skatteverket negligerat att verksamheten genomförts eller bortsett från andra väsentliga fakta, som ligger till grund för Länsrätten i Blekinge läns dom, motser vi en skriftlig bekräftelse på att grunderna för Svensk lagstiftning, i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, baseras på att det är acceptabelt att myndighet helt enkelt bortser från fakta som är av avgörande betydelse för ärendets handläggning bara för att de reella omständigheterna och/eller fakta inte passar in i den lokalpolitiska agendan.


Övrigt:
I det fall vi inte kan få ett skriftligt och entydigt svar på den primära frågan, och där ovanstående punkter beaktats, är det uppenbarligen andra kriterier än Sveriges konstitutionella skydd för den enskildes grundläggande fri- och rättigheter baserade på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som ligger till grund för handläggningen.

Av nedanstående redovisning framgår att det uppenbarligen är mer regel än undantag att lokala myndigheter på ett iögonfallande sätt frångår av Sveriges Riksdag fastställda regler, och därmed inte beaktar alla människors lika värde, då de handlägger ärenden för vissa individer. De tvivelaktiga ärendena har även handlagts utan invändningar av högre instans.

I det fall andra kriterier gäller, och vi inte kan få svar på vår enkla fråga, är det vår förhoppning att JO informerar sin huvudman om de reella förhållandena. För formens skull framhålls att ett av Riksdagspartierna inte till fullo anses respektera de mänskliga rättigheterna och därför bemöts de negativt av flera av de andra Riksdagspartierna. Det parti som inte anses att i tillräcklig omfattning beakta alla människors lika värde har en stark förankring på orten. Partiet kan eventuellt vara missbedömt då de på ett pragmatiskt och ett reellt sätt i Svensk lagstiftning vill implementera de gällande lokala rutinerna. Synbarligen innebär detta att Sveriges konstitutionella skydd för den enskildes grundläggande fri- och rättigheter baserade på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter separeras med att alla människors lika värde delas upp på människor och individer eller liknande. Kanske paritet då kan få upprättelse för att vissa av partiets ståndpunkter inte till fullo anses respektabla av samtliga andra Riksdagspartier.

Bilagda filer:
001 Högsta förvaltningsdomstolens beslut i nu berörda ärenden.
002 Kammarrätten i Göteborgs beslut daterade 1999-00-00 där det framgår att domstolen bedömt, utan redovisning av bedriven verksamhet med mer än 1000 arbetstimmar per år, fastigheten som hyreshusfastighet.
003 Länsrätten i Blekinge läns dom i mål Ö 95 daterat 1995-00-00 där det framgår att de grundat sitt beslut på att arbetet i den verksamhet som ligger till grund för ansökan bedömts att inte utgöra eller ingå i förvärvskälla.
004 I ärende med diarienummer xxx med beslut daterat 2013-00-00 har JO tidigare hjälpt till med underlaget. Ansökan om domvilla grundas på att myndighet muntligt redovisat en grund för sitt beslut och skriftligt redovisat en annan grund för beslutet. Då beslutet överklagades till Tingsrätt redovisades en tredje version till Tingsrätten som grund för myndighetens beslut. Tingsrätten följde sedan upp ärendet med att inte försöka inhämta vårt yttrande rörande utfärdande myndighets redovisning till Tingsrätten. Utfärdande myndighet har i ärende även bortsett från att Sverige sedan många år är fullvärdig medlem i EU. Ärendet är ännu inte avgjort.
005 Boverkets redovisning i ärende xxx daterad 1996-00-00, med kompletterande sammanfattning, där högsta instans till slut beaktade alla människors lika värde och omprövade tidigare instansers beslut.

Med vänlig hälsning
xxx

JO har i beslut daterat 2014-01-31 redovisat att jag som enskild person inte kan få svar på en enkel fråga om vad som utgör underlag för domstolars handläggning samt beslut i ärende.

Mot bakgrund av myndigheter muntliga redovisning av grundera för besluten har jag full förståelse för att jag som inflyttad till orten inte kan få skriftlig bekräftelse av deras muntliga redovisning av grunderna för handläggningen.

Jag gör en sammanställning för att om möjligt se om detta fortfarande generellt är en ickefråga på till exempel samma sätt som judefrågan var en ickefråga i början av 1930-talet. Ur ett historiskt perspektiv är det förvånande att idag ställs frågan: ”Varför var det ingen som sade något?”

Jag har under en längre tid försökt få svar på den här frågan: ”På vilka rättsliga grunder kan en Svensk domstol redovisa att de, med hänvisning till skatterättsliga regler, grundat sitt beslut på att det arbete som utfördes i en verksamhet inte bedömdes att utgöra eller ingå i förvärvskälla. Efter det att domstolens beslut vunnit laga kraft har annan Svensk domstol, på samma basala skatterättsliga grunder, bedömt att fastigheten, där tidigare nämnda verksamheten bedrevs under berörda taxeringsår, ska redovisas i enlighet med bokföringsregler för hyreshusfastighet, vilken alltid utgör eller ingår i förvärvskälla.” För att försöka få svar på frågan är JO anmälan inlämnad. JO anmälan har inte medfört någon åtgärd från JO:s sida.

Skatteverket redovisar bara att de bortser från fakta som inte passar in i den lokalpolitiska agendan och ingen har hänvisat till gällande svensk lagstiftning. Då jag nyligen läste på Högsta Domstolens hemsida fick jag svar på min fråga: ”Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen kan inte, som vissa andra länders högsta domstolar, ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift. Däremot kan landets båda högsta domstolar – liksom andra domstolar och myndigheter – vid prövningen av ett mål låta bli att tillämpa en bestämmelse som domstolen anser strider mot grundlagen eller annan överordnad lag.” Texten innebär enligt min bedömning att svenska myndigheter har laglig rätt att bortse från fakta som inte passar in i den lokalpolitiska agendan. http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?PHPSESSID=iegdhlcgmr560k03i47lcfdrb4&topic=7569.0


004 I ärende med diarienummer 43245–2013 med beslut daterat 2013-10-18 har JO tidigare hjälpt till med underlaget. Ansökan om domvilla grundas på att myndighet muntligt redovisat en grund för sitt beslut och skriftligt redovisat en annan grund för beslutet. Då beslutet överklagades till Tingsrätt redovisades en tredje version till Tingsrätten som grund för myndighetens beslut. Tingsrätten följde sedan upp ärendet med att inte försöka inhämta vårt yttrande rörande utfärdande myndighets redovisning till Tingsrätten. Utfärdande myndighet har i ärende även bortsett från att Sverige sedan många år är fullvärdig medlem i EU. Ärendet är ännu inte avgjort.
http://stefan-p.se/handlingar/004%20Domvilla%20Kronofogdemyndighet.pdf.

005 Boverkets redovisning i ärende B3101-2678/95 daterad 1996-06-18, med kompletterande sammanfattning, där högsta instans till slut beaktade alla människors lika värde och omprövade tidigare instansers beslut.
http://stefan-p.se/handlingar/005%20Boverkets%20utredning%20daterad%201996-06-18.pdf. Beakta sedan att Skatteverket vidhöll att värdeåret, vilket även utgör underlag för schablonmässig fastighetsvärdering, skulle kvarstå med 1929 som värdeår.

Finns det någon tillstymmelse för rättssäkerhet för enskild individ?

Samma underlag kan utgöra helt motstridiga beslut beroende målsättningen med handläggningen.
Domstolar kan fatta beslut på underlag som inte redovisats för mig som part i mål.

Högsta Domstolen

PROTOKOLL
vid föredragning
DAG FÖR BESLUT
2014-05-2I
Stockholm

Högsta domstolen fattar följande
BESLUT
Xxxxs klagan över domvilla, som får anses grunda sig på 59 kap. 1 §första stycket 4 rättegångsbalken, har inkommit efter den tid som föreskrivs i 59 kap. 2 §andra stycket rättegångsbalken. Högsta domstolen avvisar därför hennes klagan över domvilla.

Svensk domstol är en Sovjetstat.
Här finns INGEN rättssäkerhet för enskilda.

Från: Stefan
Till: "susanne.eberstein@riksdagen. se"
Ärende: Rättsäkerhet för personer med "fel" bakgrund.
Datum: den 21 juni 201415:17:00


Hej Susanne Eberstein

Jag har lyssnat på SVT Forums upptagning från "Svea hovrätt 400 år" och där är det många förhållanden som redovisas där och som jag inte förstår.

Det grundläggande för en fungerande rättsstat måste väl vara att det finns reell lagstiftning om att myndigheter även för oss med "fel" bakgrund skriftligt och tydligt måste redovisa vad som utgör grund för deras handläggning. Innan domare fattar beslut i ärende skall det dessutom finnas konkret lagstiftning på att underlaget för handläggingen redovisas till samtliga parter innan de fattar beslut i ärende.

Fanns sådan reell och fungerande lagstiftning skulle det även innebära att vi med "fel" bakgrund erhöll redovisning av vad som beaktats vid myndigheters och domstolars handläggning av ärenden. Det skulle innebära att vi på sakliga grunder skulle ha möjlighet att överklaga myndigheters och domstolars beslut i de fall vi anser att besluten inte följer den lagstiftande maktens intentioner med den konkreta lagstiftning som ligger till grund för handläggningen. En sådan verkningsfull lagstiftning skulle även innebära ett motiv för oss med "fel" bakgrund att rösta i allmänna val då till och med vi skulle kunna känna oss inkluderade i det Svenska samhället och därmed kunna beakta de demokratiska normer som kan utgöra grund för planering av vår tillvaro.

http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?PHPSESSID=p7r5hdfu6i9nv4j0fkbcnk9c92&topic=6940.0

Hälsningar
Stefan


Länk till "Svea hovrätt 400 år" (Del 1 av 3): http://www.svtplay.se/klipp/2134369/svea-hovratt-400-ar-del-1-domarnas-makt

I tal i Almedalen har bland annat främlingsfientlighet vid ett flertal tillfällen nämnts med negativa termer. Sverige har även undertecknat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Enligt min tolkning är det bärande punkter i deklarationen om mänskliga rättigheter att alla människors ska behandlas lika och att domstolar skall beakta alla parters synpunkter innan de opartiskt och på grundval av gällande lagstiftning fattar beslut i ärende.

Enligt domar i svenska domstolar ska en finsk kvinnlig medborgare bosatt i Sverige och med delar av sin pension utbetald från finsk utbetalare leva på en lägsta godtagbara ekonomiska standard som motsvarar cirka 75 % av den lägsta godtagbara ekonomiska standarden för en person som får hela sin pension utbetald av svenska utbetalare.

Grunderna för domarna baseras på att svensk myndighet muntligt redovisat en grund för handläggningen och skriftligt redovisade de en helt annan grund för handläggningen. Då beslutet överklagades redovisade myndigheten en tredje variant till domstolen. Domstolarna ansåg inte att vi som parter i målet behövde informeras om myndighetens inlaga i målet.

Förvaltningslag (1986:223) 4 § ”Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.” Hur kan myndigheter till oss med ”fel” bakgrund lämna upplysningar och råd för överklagande? Vid tillämpning av nuvarande regler bortprioriterar representanter för lokala myndigheter att till personer med ”fel” bakgrund redovisa underlaget för myndighetens beslut. I det fall underlaget för myndighetens beslut redovisas i domstolens beslutsmotivering bedöms det att redovisningen enbart redovisats för att missleda.

Domstolarnas handläggning är avslutad och behöver inte diskuteras ytterligare. Men bygger tillämpningen av svensk lagstiftning på att bland annat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kan negligeras då svensk domstol handlägger ärenden som rör personer med ”fel” bakgrund? Om så är fallet, och inget parti i Sveriges lagstiftande församling är villiga att driva frågan, vad utgör då incitament för oss med ”fel” bakgrund att rösta i allmänna val?

e-post ”Kontakta Beatrice Ask” via Regeringskansliets hemsida.





"Sverige ska vara ett tryggt land för alla oavsett vem man är eller var man bor. Brottsbekämpningen ska ske ur ett medborgarperspektiv. Civilrätten ska vara tydlig och förutsebar. Människor ska känna att rättsväsendet finns till för dem, att lagar är rimliga och relevanta och att rättsväsendet fungerar effektivt och rättssäkert."



”Mänskliga rättigheter i Sverige

Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen och på all statlig och kommunal verksamhet. Även andra aktörer bidrar till arbetet med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige.”



Hur stämmer ovanstående citat överens med att representant för Svensk myndighet inte behöver redovisa de juridiska grunderna för sitt beslut?

Hur stämmer ovanstående citat överens med att representant för Svensk domstol kan handlägga ärenden på grundval av yttrande från berörd myndighet utan att informera samtliga andra berörda parter om innehållet i yttrandet? För formens skull framhålls att det på sakliga grunder inte går att överklaga ett beslut om man som part i målet inte blivit informerad om vilka fakta som behandlats och som vad ligger till grund för domstolens beslut.

Hur stämmer ovanstående citat överens med att representanter för Svensk myndighet kan redovisa helt missledande fakta som grund för sin handläggning?

Hur stämmer ovanstående citat överens med att representant för Svensk myndighet helt kan bortse från relevanta fakta och/eller bedöma att domstol i sin beslutsmotivering redovisat fakta enbart för att missleda?

Tack på förhand för svaren på frågorna.

Med vänlig hälsning
Stefan



http://xxxxx /Sammanstallning.rar
http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6940.0

Hej Stefan

Tack för ditt mejl till justitieminister Beatrice Ask. Jag har blivit ombedd att svara.

Rent allmänt gäller följande. Den svenska förvaltningen är uppbyggd med självständiga myndigheter. Om man är missnöjd med ett beslut kan man i många fall överklaga beslutet till en domstol. Möjligheten till domstolsprövning är en garant för enskildas rättssäkerhet.

Det är Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän som utövar tillsyn över att myndigheterna följer lagar och regler i sin myndighetsutövning. Mer information finner du på följande webbsidor:

http://www.jo.se/
http://www.jk.se/
http://www.domstol.se/Tvist/Missnojd-med-dom-eller-handlaggning/

Tack för att du tog dig tid att skriva till oss.

Med vänliga hälsningar

Cecilia Kindahl
Kommunikationsenheten
Justitiedepartementet

Med hänvisning till frågeställningarna, och som jag tolkar svaret, baseras svensk lagstiftning bland annat på att myndigheter har rättighet att till domstol översända information som inte redovisas till alla parter i mål. Det innebär i praktiken att ett överklagande av ett domstolsbeslut baseras på parallell och av varandra oberoende faktainformation från myndigheten och från den som överklagar beslutet. Domstolen går normalt på myndighetens linje och det innebär att vi med "fel" bakgrund i realiteten är helt rättslösa.

Det är snart val och ställ frågor till partiernas representanter om varför ska vi som är rättslösa ska rösta i allmänna val då ingen anser att våra rättigheter behöver beaktas?

Hej Cecilia

Tack för att jag återigen fått ett uttömmande svar på frågor som inte är ställda och inte heller är relevanta i sammanhanget.

Vad som är mycket förvånande är följande citat: ”Möjligheten till domstolsprövning är en garant för enskildas rättssäkerhet.” Jag är ytterst förvånad till denna inställning då grunderna för frågorna baseras bland annat på att JO, Högsta Domstolen, samt Högsta Förvaltningsdomstolen redovisar att relevant faktaunderlag för handläggningen, varken av myndigheter eller av domstolar varken före eller efter beslut i ärenden, behöver redovisas för samtliga parter i målen, vilket kraftigt stridet mot grundläggande principer redovisade i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. För formens skull framhålls återigen att ett sakligt överklagande av ett beslut endast kan grundas på bemötande av myndigheter redovisat underlag för handläggningen.

Jag är helt medveten om att ni inte får uttala er i särskilda mål och därför gäller den basala frågan om den svenska tolkningen av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter innebär att domstolar och myndigheter har rättighet att prioritera den lokaldemokratiska agendan framför lagstiftning då det gäller personer som har ”fel” bakgrund i enlighet med den individselekterande lokaldemokratiska agendan?

I det fall lagstiftning har högsta prioritet så kan mina frågor lätt besvaras på generell basis, med eventuella förklaringar, samt med hänvisning till gällande lagstiftning. I annat fall är det bara att konstatera att det är den individselekterande lokaldemokratiska agendan som väger tyngst då FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter tillämpas i praktiken av Svenska myndigheter.

I det fall det är den individselekterande lokaldemokratiska agendan som väger tyngst förutsätter jag att det inför kommande val redovisas relevanta fakta så att det är motiverat även för oss med ”fel” bakgrund är att rösta på ett politiskt parti med politiskt tillsatta tjänster i det kommande valet i september.

Tack på förhand för svaren på frågorna.


Med vänlig hälsning
Stefan

http://www.lag-avtal.se/tidningen/article3829268.ece

Det börjar ju bli mer tydligt att vi inte är jämlika inför domstolarna. Hoppas att fler vågar säga i från.

En mycket intressant artikel. Förvisso på engelska.

Intressant är att Lagarde pratar om "reseta" markanden åtminstone för nationer. Men vi i Sverige som inte kan "likvideras" och starta om, blir ju lite som en nation med evighetsskulder.
----http://ellenbrown.com/2014/08/12/cry-for-argentina-fiscal-mismanagement-or-pillage/
Sovereign debt (or national) in particular needs periodic “resets,” because unlike for individuals and corporations, there is no legal mechanism for countries to go bankrupt. Individuals and corporations have assets that can be liquidated by a bankruptcy court and distributed equitably to creditors.-------
Människor utan tillgångar kan heller inte säljas!

Fler röster höjs för att det måste bli någon form av omstart, därför att gapet på de utlånade pengarna växer så mycket att INGEN kan betala tillbaka. Det handlar om medvetande göra incitamenten
http://michael-hudson.com/about/ mp3 lite om boken "Beyond the bubble" http://www.xepodcast.com/extraenvironmentalist/067-bubbleandbeyond.mp3 enjoy!

En teori är ju att det kommer en omstart oavsett, men Sverige är ju de starka ägarintressena/familjerna alltid de som styr, lite unikt i världen. Det kommer bli intressant hur de löser detta  :-), oavsett historiskt.

Någon måste förlora, vem har något kvar? Vad ska bankerna leva av då? Även om de gör all-time-high, minskar efterfrågan/tillväxt, sparande/ivesteringar ökar färre kan/vill betala skatt. Det är ju de 20% av befolkningen som står för 80% av skatterna. Vem ska då betala för läkare, läkemedel, skolor mm om ingen kan/vill konsumera, möbler, bilar, friskvård, hantverk mm?

Boken heter "The Bubble and beyond" och inget annat.

Vilken ekonom i Sverige vågar sticka ut?

Här finns möjlighet att lyfta frågorna. Obs! Förmulera väl  >:D, så svaren inte blir njae, med 500.000 pers i ryggen borde frågorna väcka uppmärksamhet. Då är de som hamnat hos KF inräknade, inte de som är på obestånd och klarat sig hittills.

Såg apropå ohälsa pga av ekonomiska anledningar, tror jag var uppemåt 50% av självmorden bland män i USA var relaterat till ekonomiska problem. Ska föröka hitta tillbaka till fakta. Finns liknande siffror för Sverige?

Har angjort frågan till Folkpartiet, Moderaterna Socialdemokraterna har ej återkommit om svar på min fråga gällande svar 33 "sammanfattning". Trots att detta är en valfråga.

Återkommer mer information när den kommer.

Förvaltningslag (1986:223)

Myndigheternas serviceskyldighet

4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.



Parters rätt att få del av uppgifter

16 § En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).


17 § Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett

    1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga,
    2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
    3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller
    4. om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434).



Svenska myndigheters och handläggares tolkning av bland annat ovanstående utdrag ur förvaltningslagen innebär uppenbarligen att handläggare och representanter för domstolar har rättighet att lämna missledande information. Då part i mål har ”fel” bakgrund kan det dessutom bortses från kravet om att underrätta för part i mål om handlingar som inkommit till domstolen från annan part i målet. Detta trots att representant för Sveriges Riksdag undertecknat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Mail till de politiska partierna.


Hej.

Representanter för Sveriges Riksdag har undertecknat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. En majoritet av Sveriges lagstiftande politiker har till Svenska folket redovisat att deklarationen är en viktig bärande grund för deras arbete inom Sveriges Riksdag.

Viktiga principer som utgör grund för FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är bland annat alla människors lika värde samt att domstolar och myndigheter ska vara opartiska och att ingen ska dömas ohörd.

Bakgrund:
Svensk domstol har i beslut rörande kontant arbetsmarknadsstöd i sin beslutsmotivering redovisat att de avslagit begäran om kontant arbetsmarknadsstöd med motiveringen att de, med hänvisning till gällande skattelagstiftning, bedömt att det arbete som utförts inte kan hänföras till rörelse som utgör eller ingår i förvärvskälla.

Efter det att domen vunnit laga kraft har annan Svensk domstol bedömt att det objekt där verksamheten bedrivits ska hänföras till hyreshus, vilken alltid utgör eller ingår i förvärvskälla. Domstolen har i målet utnyttjat sin rättighet enligt Förvaltningslag (1986:223) att till person med ”fel” bakgrund, som är part i målet, inte redovisa samtliga handlingar som tillförts ärendet av annan part i målet.

Efter det att domen redovisats, och vid en direkt förfrågan till dåvarande Skatteförvaltningen om underlaget för handläggningen, har de utnyttjat sin rättighet enligt Förvaltningslag (1986:223) att inte vara person med ”fel” bakgrund behjälplig vid överklagande av domstols beslut. Dåvarande Skatteförvaltningen har i brev endast hänvisat till uppgifter de redovisat i inlaga till domstolen. Eftersom domstolen bedömt att innehållet i inlagan ska vara hemligt och att de därför bedömt att innehållet inte behöver redovisas till part med ”fel” bakgrund. Handläggningen innebär alltså att Skatteförvaltningen och domstolen utnyttjat sina lagliga rättigheter enligt Förvaltningslag (1986:223) att för part med ”fel” bakgrund hemlighålla de uppgifter som utgjorde grunder för deras hanläggning. I det här fallet innebär det att de båda domarna, grundade på samma reella omständigheter, men har diametralt motsatta konsekvenser för den enskilde och de båda domarna utgör de sämsta ekonomiska alternativen för personen med ”fel” bakgrund.


Kronofogden har på en biinkomst på 9328 kronor per månad bedömt att ett skatteuttag på 1328 kronor ska täcka skatt i enlighet med skattetabell för en kommunalskatt på 32 kronor. I realiteten innebär det att cirka 1500 kronor per månad måste avsättas från det belopp som utgör förbehållsbeloppet för att täcka den restskatt som kommer att uppstå då skatteuttaget inte täcker den reella skatten. Även här har Kronofogdemyndighet och domstol utnyttjat sina rättigheter enligt Förvaltningslag (1986:223) att till person med ”fel” bakgrund inte redovisa uppgifter vad som utgör grund för deras handläggning.

För formens skull framhålls att det på sakliga grunder inte går att överklaga ett beslut då myndigheter och domstolar brukar sina rättigheter enligt Förvaltningslag (1986:223) att för personer med ”fel” bakgrund hemlighålla underlaget för handläggningen.

Högsta Domstolen och Högsta Förvaltningsdomstolen har fastställ att inga grava rättegångsfel har begåtts.


Från er som representerar Sveriges lagstiftande församling önskar jag svar på följande generella frågor:
Finns det fastställt i Svensk lagstiftning vilka grupper i samhället som är exkluderade från samhället eller är det lokala organ som får fälla avgörandet?

Finns det fastställt i Svensk lagstiftning vilka grupper i Sverige som ska ha en lägsta ekonomiskt godtagbara levnadsstandard som, i det här fallet, motsvarar cirka 75 % av den lägsta ekonomiskt godtagbara levnadsstandarden som fastställts för en Svensk som har arbetat i Sverige i hela sitt liv eller är det lokala organ som får fälla avgörandet?

Överensstämmer handläggningen med er tolkning av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? I det fall ni är kvar i Sveriges Riksdag efter valet och om handläggningen inte uppfyller era kriterier för bedömning av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kommer ni då att vara drivande för en förändring?





För formens skull vill jag framhålla att det enligt min uppfattning är mycket förvånande att representanter för flera politiska partier i Sveriges Riksdag istället för att uppdatera den Svenska lagen så är de mycket negativa till hur annat politiskt parti i Svenska Riksdagen agerar. Detta på grund av att de klagande partierna uppger att de anser att det är fel att i Svensk lagstiftning öppet och ärligt redovisa att vissa personer på grund av sin bakgrund får särbehandlas negativt av Svenska myndigheter och/eller av domstolar.


Tack på förhand för er redovisade syn på frågorna. Enligt min uppfattning år det av stor vikt att er inställning redovisas innan valet nu i september.


Hälsningar
Stefan Pettersson

Mer bakgrundinformation finns på:
http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6940.0 och http://fattiga-riddare.se/forum/index.php?topic=6969.0


http://xxxxx/Sammanstallning.rar

Hej Stefan,
 
Tack för att du har hört av dig med ditt ärende till oss.
 
Centerpartiet anser att dagens förvaltningslag är bra och har inte förslag på att förändra den.
 
Vänligen
 
 
Niklas
 
Centerpartiets riksdagskansli
Mynttorget 2, 100 12 Stockholm|www.centerpartiet.se
08-786 40 00| info@centerpartiet.se
 
Centerpartiet är det långsiktiga alternativet i svensk politik.
Vi strävar efter ett hållbart Sverige där människor får bestämma mer själva.

Även representanter för Folkpartiet har delvis svarat på mitt mail till de olika partierna. Hela mailet går att ladda ner från http://stefan-p.se/handlingar/FN_s_deklaration_om_manskliga_rattigheter.pdf (http://stefan-p.se/handlingar/FN_s_deklaration_om_manskliga_rattigheter.pdf)

Av mailkonversationen framgår även att de har gett ett uttömmande svar på en fråga som inte är ställd men de har inte haft intresse av att besvara de frågor som är ställda.


Utdrag ur mailkonversation:

Hej Stefan

Vad är det i Förvaltningslagen du skulle vilja ändra? Ange gärna paragraf, nuvarande formulering och vilken formulering som du skulle vilja se?

Svar till Folkpartiet.

Jag har hela tiden framhållit vikten av att myndigheter, inklusive domstolar, för samtliga parter alltid måste redovisa vad som utgör grund för handläggningen innan de fattar beslut i ärende.

Vad som framgår av bland annat handlingarna från JO, Högsta Förvaltningsdomstolen och
Högsta förvaltningsdomstolen innebär nedanstående paragrafer att det enbart är "krav" då det passar dem. I realiteten innebär detta att för oss med "fel" bakgrund behöver redovisning inte ske och därför är vi i praktiken helt rättslösa.

Utdrag ur förvaltningslagen:

Myndigheternas serviceskyldighet
4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.

Parters rätt att få del av uppgifter
16 § En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434).

17 § Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett

1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas.

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:434).

I detalj vet jag inte vad som ligger till grund för att vi inte före beslut erhållit underlaget för handläggningen i redovisade ärenden. Jag kan bara konstatera fakta och i "Bakgrund" finns de uppgifter jag kan redovisa. Min bedömning grunder sig även på att Landskronas Kommuns handläggare redovisade helt felaktiga uppgifter och att nästa instans handlade, utan kommentarer, ärendet rörande statligt räntebidrag på de felaktiga uppgifterna. Många kallar ett sådant bemötande främlingsfientlighet och jag med flera har försökt få upp denna fråga på agendan före valet. Min förhoppning är att det inte bara frågor som överenskommits med massmedia som kommer upp i slutdebatterna innan valet.


Av redovisade beslut från Högsta domstolen, Högsta Förvaltningsdomstolen samt JO framgår att ovanstående text är förenlig med Svensk lagstiftning då varken myndigheter eller domstolar redovisar för samtliga parter vad som utgör grund för deras handläggning. Trots detta uppger representanter ofta att Svensk lagstiftning i sin helhet är förenlig med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Det går att dra en enda slutsats av detta. Tolkningen av Svensk lagstiftning innebär att det är den lokaldemokratiska agendan som väger tyngst. Detta leder till att vi med ”fel” bakgrund därför inte kan erhålla en skriftlig redovisning om vad som utgör juridisk grund för handläggning i ärenden. Utifrån att enskilda handläggare får bedöma vad som är värt att kommuniceras blir den Svenska lagstiftningen så subjektiv att representanter för Sveriges lagstiftande församling inte har kompetensen att kommentera gällande lagstiftning. Tros detta hänvisas ofta till rättssäkerhet för enskild individ sam att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter utgör grundläggande bas för all Svensk lagstiftning.

Enligt min uppfattning är det mycket förvånande att representanter för massmedia helt negligerar att redovisa för allmänheten att Svensk lagstiftning så uppenbart strider mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.