34 § Betalningsplanens längd ska vara fem år, om det inte finns beaktansvärda skäl att bestämma en kortare tid.
Det finns inga tillägg eller klausuler vare sig i den paragrafen eller i någon annan paragraf att kortare betalningstid faller om ekonomin väsentligt förbättras efter sista betalningen.
Här har du absolut fel!
I skuldsaneringslagen 48 § står det:
Omprövning av ett beslut om skuldsanering
48 § På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av skuldsaneringen får beslutet om skuldsanering upphävas eller,
i fall som avses i 6 och 7, ändras beträffande det som har bestämts i en fråga som avses i 29 § 2–6[/glow], om
1. gäldenären har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,
2. gäldenären har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning,
3. gäldenären i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på skuldsaneringsfrågans avgörande,
4. gäldenären i sin ansökan om skuldsanering eller annars under ärendets handläggning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter till men för borgenären,
5. gäldenären har lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift som omfattas av skuldsaneringen eller inte har lämnat uppgifter trots att han eller hon är uppgiftsskyldig och detta har medfört att ett beslut blivit felaktigt eller inte fattats,
6. gäldenären inte följer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, eller
7. gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet.Här står det alltså klart att man kan ändra det som är beviljad enligt skuldsaneringslagen 29 § 2 til 6 om det som står i stycke 7 ovanstående infrias, alltså om ekonomin väsentligt förbättras.
Ser man då vad som står i 29 § då är det:
29 § I beslutet om skuldsanering ska det bestämmas
1. vilka fordringar som ska omfattas av skuldsaneringen (30-32 §§),
2. en betalningsplan som anger
a) det belopp som gäldenären ska betala (33 §),
b) planens längd och när den löper ut (34 §), och
c) när och hur gäldenären ska betala (38 §),
3. vilken avgift som Kronofogdemyndigheten ska ta ut (35 §),
4. vilket belopp som ska fördelas mellan borgenärerna (36 §) och hur stor procentandel av varje fordran som ska bli betald,
5. vad som ska gälla för fordringarna (37 §), och
6. när och hur borgenärerna ska få betalt (41 §).
Betalplanen kan alltså förlängas om ekonomin förbättras och en borgenär begär omprövning.