Jag är inte sjukskriven så lätt är det inte att bli sjukskriven och för det andra ville jag inte bli det då mitt ex skulle kunna få utmätta pengar som skattebetalarna skulle få stå för, iallafall då jag hade hög lön.
Jag har iallafall den turen ännu, att jag får jobba lite hur jag vill för min arbetsgivare, han vet om min sjukdomsbild med trasig rygg som gör att jag äter voltaren och det höjer mitt redan höga blodtryck. För att ens kunna gå till tandläkaren eller köpa nya glasögon så måste min rygg slita ont för dom extratimmar jag jobbar.
När jag skriver det här inser jag att skusan förmodligen aldrig kommer godkänna min skuldsanering, därför måste jag pina upp min arbetstid till åtminstone deltid för att överhuvudtaget få en chans till i livet. Det kommer inte finnas överskott till utmätning iallafall, inte om dom uppgifter/uträkningar jag fyller i hos kronofogden stämmer.
Nu har iallafall kommunen svarat och vill veta om skulderna är gamla och om det kommer nya skulder, jag uppfattar iallafall det som att skulderna ska vara gamla och att det inte ska tillkomma några nya skulder för att jag ens ska få komma på ett möte.
Inte för att jag tror att jag kommer få skuldsanering för mitt ex är världens bästa på att få folk att tro på henne, säger hon att jag äger ett oljebolag och diamantgruva så tror alla statligt anställda på henne, iallafall att jag äger någonting av det.

Så en sak har jag iallafall lärt mig, ljug så mycket du kan mot myndigheterna för dom skalar av 50% av det du säger, då blir det synd om sådana som mig som försökte säga sanningen.
Hon fick ca 75% i bodelningen och nu kämpar hon för att få ytterligare 10% trots att vi var gifta och inte hade något äktenskapsförord.
Jag äger inte ens ett enda fotografi på mina barn när dom är i åldern omyndiga, trots att vi tog 3 kopior av alla fotografier, som bodelningsmannen sa, det som inte finns kan man inte dela på och hon fick 4 år på sig att plocka undan det hon inte ville dela med sig av, såsom Hästar, Hästsläp, företaget som värderades till 4 miljoner då jag skulle få det på min lott tog hon själv för 0kr, samt kontanter och matsilver mm mm... Hela historien är så sjuk att jag aldrig berättar den för någon.
Min kropp är dock på upphällningen men jag har det trots allt bra, jag går aldrig och fryser och jag är aldrig hungrig men halkar jag ett steg längre ner på avgrundstrappan medverkar jag nog i nästa säsong av 48 dagar på gatan fast det kommer aldrig ske, för då klipper jag hellre av livsådern.
Ljuga är en konst som man aldrig ska ta ifrån människan, ärlighet varar längst är en LÖGN, det har jag bittert fått erfara.
Jag har den här tråden som minnesanteckningar.