Ansvar för skulder

[Callemaja]

I mina kontakter med många skuldsatta så kommer många gånger åsikten att skulder "uppstår av sig självt" upp.

Jag påstår att skulder inte uppkommer av sig självt, det finns alltid avtal om belopp o eventuell ränta i botten och jag har aldrig stött på en skuld som egentligen inte existerar.

Sedan kan ju omständigheter göra att en skuld blir till bekymmer, som tex vid arbetslöshet eller vid sjukdom.
Men det är ju en annan sak. Som gäldenär ansvarar man alltid för skulden hur ens situation än ser ut.
Det finns inget utrymme för borgenärer att ta hänsyn till gäldenärens livssituation, säger man.

Många skyller på bank/fastighetskrisen i början på 90-talet och vill inte ta ansvar för de skulder de avtalat om katastrofen slår till.
Jag kan ha en förståelse för att skulderna då blir övermäktiga och påverkar sammanhållningen inom familjer och den personliga hälsan både fysiskt och psykiskt.

Många varnar för en ny sprucken fastighetsbubbla med nya evighetsgäldenärer som följd, men jag tror att om bubblan spricker så kommer den inte att få samma konsekvenser som förra gången eftersom bankerna vid utlåningen är noga med att inte låna ut mer än att det finns utrymme för räntehöjning och andra levnadsomkostnader.

Är det någon som har andra erfarenheter?

[Jens Di Pulvers]

Bra skrivet Callemaja

Jag tror att det är först när man erkänner att man är ansvarig för den egna situationen, som man kan börja göra något åt den. Det går inte skylla på arbetslöshet, släktingar, fastighetskris osv, dessa är faktorer som man visste (borde räkna med) om när man ansökte om lånet/krediten. I vissa fall är det väldigt olycklig förhållande som sjukdom, dödsfall och liknade som gör att ekonomin fallerar, men hur som helst så är det nämligen sitt eget ansvar att spara för dessa tider, eller i alla fall planera sin ekonomi att den har någon form av backup.

Jag är fortfarande förvånad över en del av mina vänner, som precis som mig har en bra inkomst. Men ändå så fort det blir en skada på bilen, eller ett tandläkarbesök, omedelbart sätter sig i skuld. Det verkar som de lever lönecheck till lönecheck och försöker verkligen bränna varje krona på konsumtion. Det finns ingen tänk om buffert för oväntade händelser. När något händer den 23: e, typ kylskåpet pajar, så köper det på kredit. Dessa personer har 0 kr i sparande. Dock så finns det en hel del modern elektronik i deras hem.

Jag tror man i många fall måste (likt mig) nå botten en gång för att tänka om. Jag lärde mig detta den hårda vägen att det är mitt ansvar. Tro mig, jag har inte alltid varit ansvarfull, jag har äventyrat och krashat min ekonomi rejält och förlorar allt jag ägde.

De personer som kämpar emot enorma skuldberg är hjältar. Det är inte enkelt och ibland nästan omöjligt. Detta forum hoppas jag kan vara en inspiration och inte en klagomur, för att orka kämpa sig tillbaka.


 

[Callemaja]

Bra inlägg, Jens!

Även jag ser med fasa på "slöseriet" som många ägnar sig åt. Inte en krona sparar de även om de har två normala löner i hushållet och mycket väl skulle kunna ha en sund ekonomi.

Frågan är ju också hur mycket buffert man ska ha. Jag tycker att man borde klara sig några månader på en lön så att ekonomin kan anpassa sig efter den nya situationen.

Det här är inte lätt och jag vill inte komma med några pekpinnar, men man ser vilka som vid en situation till det sämre kommer att bli kunder hos fogden.

Det kanske vore på sin plats att ha en avdelning för "lyxfällan"? Vanlig rådgivning eller tips om ekonomin innan det går åt helvete......

[Jens Di Pulvers]

Exakt Callemaja.

En avdelning för "lyxfällan" kanske inte är så dumt.

Det verkar som många unga människor hamnar lätt i denna lyxfälla, speciellt när det är så enkelt att låna pengar. Idag så behöver man inte ens gå till en bank, man kan SMS-låna in ett par tusen när pengarna tar slut i baren på en kväll. Det börjar lite oskyldigt med ett lån för kanske köpa en platt teve (en sån där som alla måste ha, annars dör man), sen fortsätter det bara. Har man vant sig med att vara skuldsatt, så blir det till sist "a way of living". Man använder kreditkortet för att täcka upp den sista veckan på månaden så många gånger att man tror att det är en del av lönen. 

Detta beteende kan vara en början till en ekonomisk krasch.

Problem har man verkligen när man börjar betala skulder med skulder. Man ser plötsligt att skulderna matchar eller överstiger inkomsten. Då bakar man in alla små lån/kreditskulder till ett enda stort lån. Helt plötsligt är man glad för att vara på fötter igen, men beteendet är kvar, man fortsätter med kreditkortet och helt plötsligt så är man i fällan igen. Man helt enkelt måste ta ett ännu större lån.

Bankerna vill att man skall låna. Det är därför bankkorten är så trista och kreditkorten ser så balla ut många fall. Det skall vara status att köpa saker på kredit. Jag fick ett samtal från min bank, där personen som ringde försökte ge mig ett kreditkort med 100.000 kronor i gräns. Hon fick det att låta som jag var speciellt utvald och att jag skulle vara glad att få detta unika erbjudande. Hon blev faktiskt helt paff när jag tackad nej, trots avgiftsfria kortet. I USA får man ca 2-3 erbjudande om kreditkort varje vecka (var hos min frus mamma i Florida nyligen, så detta påstående är sant) och det är inga krav alls att få ett. Jag tror till och med att det är grönt om du har anmärkningar i vissa fall och Jag tror vi i Sverige är på väg åt det hållet också.

På mitt arbete är jag nog den enda som inte har ett kreditkort. Vi är trots allt ca 400 anställda i Sverige. Jag har inte frågat alla (men nästan), men kan konstatera att det är nog faktum. Oavsett om du är receptionist eller VD så har du ett ballt kreditkort och du köper på det konstant. Det ser man på våra utekvällar. Ofta ser man att de använder sitt bankkort på de första ölen/vin sen vill de inte spendera sina egna pengar utan köper de sista på kredit. För det känns inget att köpa på kredit, men det känns rejält när man tar från sitt eget konto. Man lurar sig själv helt enkelt.

Hur som helst är detta ett intressant ämne. Jag brinner verkligen för att få folk att sluta med detta vansinniga beteende.

[Callemaja]

Det är ju det här vansinniga betendet som du säger som ger mat åt inkassobolagen.

Det borde läggas mer resurser på att informera innan det går åt skogen. Det är nästan viktigare än att ändra preskriptionsregler eller hur fogden arbetar. (Det är viktigt det med så länge vi inte lärt oss hantera den egna ekonomin.)

[Admin]

Jens Di Pulvers!

Jag tog mig friheten att kopiera ditt välformulerade inlägg till den nya avdelningen som vi kallar just "Lyxfällan".

/Admin

[Jakobsson]

Det är sent och man skulle egentligen sova men...

Befinner mig i en ganska jobbig situation men efter att ha läst tidigare inlägg så känns det inte så hemskt ändå. Lite som att man ser ljuset i slutet på tunneln. Det finns ett liv efter detta oxå och det får bli en dyr läxa.

När och om man kommer ur den taskiga situationen som man faktiskt själv har satt sig i så lär man nog vara MYCKET försiktig i fortsättningen.

[Leo]

Skulder uppstår inte av sig självt?
Det är mycket snack om lyxfällor osv numer.
Få skuldsatta jag stött på har levt i någon slags lyxkonsumtion.

Själv blev jag skönstaxerad för 50000:- när jag inte hade fast adress, flyttade runt i olika förhållanden. Skatteverket kunde inte tro man kunde leva på så lite pengar som jag gjorde...

Nu är mitt problem låg inkomst och utgifter (lägenhet, har barn osv) det finns inget utrymme att betala.
Det mest tragiska är, att ju mer jag försöker jaga timmar, desto mer förfaller räkningar från CSN, som lagras längst bak i kön.

Och skulderna bara stiger.

"Man kan inte skylla på...."
-Nej det kanske man inte kan men vad spelar det för roll? Det finns massr av skuldsatta och evighetsgeldenärer. Först när samhället inser hur mycket pengar de faktiskt kostar i sjukskrivningar osv kanske det kommer hända något.

[Callemaja]

Leo. Skulder uppstår inte av sig självt. Det är alltid någon som accepterar ett avtal av något slag.
Lyxkonsumtion behöver det alls inte vara frågan om. Den springande punkten är nog snarare att man borde avstått...........

Att du blev skönstaxerad, kan det bero på att du inte deklarerat? Du har flyttat omkring och då försvinner brev väldigt lätt. Nu kan man komma in med en deklaration i efterhand eftersom man har fem år på sig att göra detta.
Gör det och du slipper en hel del bekymmer.

Samma sak med CSN. Ansök om betalningsbefrielse eftersom du har både låg inkomst och försörjningsplikt.
Det får du och då slipper du problem med fogden även där.

Jag vill inte vara elak, men ta tag i ditt liv och börja agera, gnäll inte. Det finns mycket att göra och om du håller dig kvar här så kommer du att lära dig en hel del.