Sidor: [1]   Gå ned
  Skriv ut  
Författare Ämne: Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott  (läst 5535 gånger)
0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« skrivet: Oktober 08, 2008, 11:46:33 »

http://www.kronofogden.se/download/18.3d26852213302b621f780008866/22_08_IND_Hemelektronisk.pdf


Citat
Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Dnr 801-17934-08/1152                               2008-09-29
  
  
Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår av efterföljande rättsliga promemoria. Gränsen för vad som ska anses vara försvarligt överskott fastställs till 600 kr.
 

Sven Kihlgren
Processägare
 

__________________________________________________
Rättslig promemoria
 


Sammanfattning
  
Beneficium
En vanlig fråga vid bostadsförrättningar är i vilken utsträckning beneficiereglerna skyddar hemelektroniska produkter från utmätning. Ett sådant skydd förutsätter att egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel. Värdet måste dessutom vara begränsat.
 
Den allmänna standardutvecklingen i samhället och lägre priser har fört med sig att allt fler produkter av det här slaget omfattas av skyddet. Att en TV-apparat och en ljudanläggning med begränsat värde ska undantas från utmätning har stått klart sedan länge. Kronofogdemyndigheten (KFM) anser att en enkel dvd-spelare och videobandspelare ska behandlas på samma sätt. Beneficieskydd kommer däremot inte ifråga för s.k. hemmabiosystem.
 
Även en enkel dator bör i allmänhet anses beneficieskyddad och det finns inte längre skäl för att begränsa det skyddet till barnfamiljer. Är en basdator — bärbar eller stationär — med tangentbord, skärm och skrivare något eller några år gammal bör värdet normalt kunna anses begränsat.
 
Matberedare, hushållsmixer och mikrovågsugn är exempel på kökselektronisk utrustning som ska undantas när de är av normal standard. Mer exklusiv sådan utrustning faller i allmänhet utanför beneficieskyddet.    
 


Försvarligt överskott
Görs bedömningen att egendomen inte är beneficieskyddad ska i nästa steg
prövning ske av om egendomen är möjlig att utmäta. Utmätning får endast ske om åtgärden ger ett överskott som gör den försvarlig. Av förarbetsuttalanden framgår att när den frågan bedöms ska hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. KFM:s arbetsinsats och olägenheterna för gäldenären.
 
Med hänsyn framförallt till KFM:s arbetsinsats, där kostnaderna slutligen belastar gäldenären, ska utmätning av hemelektroniska produkter i normalfallet ske först om åtgärden kan antas ge ett överskott på i storleksordningen 600 kr.
 
Vid samtidig utmätning av flera objekt reduceras normalt hanteringskostnaden för varje enskilt objekt. Det motiverar ett lägre gränsvärde när man ser på varje objekt för sig. Med hänsyn till den arbetsinsats som åtgärden ändå föranleder ska utmätning dock inte ske om det beräknade överskottet för ett enskilt objekt understiger i storleksordningen 200 kr.  
 
Samlingar av likartade objekt ska vid värderingen emellertid bedömas som en enhet, eftersom de kan antas ge ett högre värde om de säljs tillsammans.

  


1. Bakgrund och frågeställning
 
En allt vanligare fråga vid bostadsförrättningar är i vilken utsträckning beneficiereglerna skyddar hemelektroniska produkter från utmätning. Reglerna om vad gäldenären ska få behålla som sitt beneficium kom till för mer än 25 år sedan. De ger ingen närmare vägledning när det gäller utsträckningen av skyddet idag. Rättspraxis ger inte heller tillräcklig klarhet.    
 
Att frågan blivit frekvent hänger samman med den allmänna standardutvecklingen i samhället och den förändrade prisbilden när det gäller hemelektronik. Numera är det möjligt att köpa relativt avancerade datorer och ljudanläggningar för runt 3 000 - 5 000 kr. Produkter av det här slaget finns i de flesta hem och påträffas ofta vid förrättningar.
 
De låga priserna väcker ytterligare en fråga när utmätning övervägs. Utmätning får bara ske om det belopp som beräknas flyta in ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Vid exekutiva försäljningar inbringar enklare dvd-spelare och liknande utrustning ibland inte ens ett par hundra kronor. Det finns indrivningsteam som avstår från utmätning av sådan egendom med hänvisning till att överskottet i sådana fall inte uppfyller kravet på att vara försvarligt. Är den bedömningen riktig?
 
Om svaret på den senast ställda frågan är ja finns det — med tanke på intresset av enhetlighet — anledning att överväga ett nedre gränsvärde för det överskott som utmätningen ska ge.  
 


2. Gällande rätt m.m.
  
2.1 Beneficium
 
Den beneficieregel som är aktuell när det gäller hemelektroniska produkter finns i 5 kap. 1 § p. 2 utsökningsbalken (UB). Där anges att möbler, husgeråd och annan utrustning undantas från utmätning i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel. Regeln är utformad för att tillämpningen fortlöpande ska kunna anpassas efter de ändringar som en fortsatt standardökning och utveckling i övrigt kan medföra.1
 
Enligt 5 kap. 2 § UB ska skälig hänsyn tas även till vad gäldenärens familj brukar eller behöver när det bestäms vilken egendom som ska tas undan från utmätning. Om gäldenären eller någon som hör till hans familj är handikappad eller allvarligt sjuk ska även det beaktas.      
  
Avgörande vid bedömningen är vad som får anses nödvändigt för ett hem i allmänhet. En viss standardisering i bedömningen bör eftersträvas. Hänsyn får dock tas även till lokala förhållanden och särskilda personliga omständigheter.2 I doktrinen har angetts att beneficiereglerna inte endast ska ge gäldenären och hans familj ett rent nödtorftigt uppehälle utan åsyftar ett mera långtgående skydd.3
 
Redan på 1980-talet uttalades det i rättspraxis att en TV fick betraktas som normal utrustning för ett hem. I rättsfallet NJA 1983 s. 642 ansåg Högsta domstolen att en färg-TV kunde anses vara nödvändig för en familj med flera minderåriga barn och den undantogs från utmätning eftersom den hade ett begränsat värde. TV:n hade värderats till 1 800 kr. Detta motsvarar i dagens penningvärde cirka 3 800 kr. I rättsfallet NJA 1985 s. 494 fastställde Högsta domstolen hovrättens beslut, i vilket hovrätten uttalade att "en TV-apparat numera betraktas som normal utrustning för ett hem. Särskilt i familjer med barn torde den ofta fylla en viktig social funktion". Hovrätten beaktade också att TV:n hade ett begränsat värde, 1 600 kr, cirka 3 000 kr i dagens penningvärde.
  
Numera anses en TV i allmänhet omfattas av beneficiet även om det inte finns barn i familjen. Men utmätningsfriheten begränsas till mindre dyrbara objekt.4
 
I ett hovrättsavgörande år 1988 undantogs en stereoanläggning från utmätning hos en gäldenär som var gift och hade tre tonårsbarn (RH 1988:59). Anläggningen var värderad till 1 900 kr
 
Det enda avgörande om elektroniska produkter för hemmabruk som publicerats därefter är ett hovrättsavgörande från år 2006 (RH 2006:46). Där konstaterades att även en dator med tillbehör numera får betraktas som normal utrustning i ett hem. Med hänsyn till detta, till att gäldenären hade barn i skolåldern och till datorns begränsade värde (3 000 kr) ansågs den vara utmätningsfri. I skälen pekade hovrätten på den sociala funktion som en dator fyller genom att den, särskilt av ungdomar, används för kontakt med andra människor via Internet. Den praktiska funktion som en dator fyller genom att den t.ex. underlättar sökande av information och utförande av olika ärenden togs också upp. Beneficieskyddet gäller dock inte sådan egendom som anvisats till utmätning av gäldenären. Detta dock under förutsättning att utmätningen inte går emot vad som är påkallat av hänsyn till gäldenären eller hans familjs behov enligt 5 kap 15 § UB.
 


2.2 Försvarligt överskott
 
Av 4 kap. 3 § första stycket UB följer att utmätning endast ska ske om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig.
 
Som utvecklas nedan i avsnitt 3, aktualiseras frågan om försvarligt överskott först när det står klart att egendomen inte är beneficieskyddad. Förarbetena ger följande vägledning för tillämpningen:5
 
I princip kan utmätning ske så snart någonting utöver de efter utmätningen uppkommande kostnaderna kan beräknas bli betalt. Däremot behöver varken de redan uppkomna kostnaderna eller resten av fordringsbeloppen beräknas bli fullt betalda. Avgörande är i stället att så mycket därav blir betalt att utmätningen framstår som försvarlig. Därvid bör hänsyn tas både till myndighetens arbetsinsats och till olägenheterna för gäldenären. Utmätning av överskjutande skatt är en billig åtgärd som inte orsakar någon värdeförstöring. Sådan utmätning bör därför alltid göras oavsett vilka belopp det gäller. Det kan förhålla sig annorlunda med utmätningar av egendom som kräver större arbetsinsatser i form av transport, förvaring, värdering, annonsering etc. eller som innebär ett stort ingrepp ur gäldenärens synvinkel.
 
I doktrinen har uttalats att bedömningen, när flera objekt — t.ex. två tavlor — utmäts samtidigt, ska avse det sammanlagda belopp som kan beräknas flyta in.6
 
Det finns inga publicerade avgöranden som berör bestämmelserna om försvarligt överskott.
 
Överskott på skattekonto utmäts även om beloppet är mycket litet. Uttalanden i förarbetena ger, som nyss framgått, uttryckligt stöd för detta. Åtgärden är billig och orsakar ingen värdeförstöring för gäldenären. Det är oklart hur förarbetsuttalandet om KFM:s arbetsinsats ska tolkas, eftersom lagtexten inte ger stöd för att KFM:s arbetsinsats ska beaktas. Förarbetsuttalandet bör därför tolkas så, att arbetsinsatsen ska beaktas om den för med sig kostnader som ska tas ut i målet.
 


3. Kronofogdemyndighetens bedömning
 
3.1 Allmänt om prövningen  
  
När egendom påträffas i gäldenärens bostad, måste KFM pröva om egendomen är undantagen från utmätning enligt 5 kap. 1 § punkt 2 eller enligt 4 kap. 3 § första stycket UB i nu nämnd ordning.
  
Den första prövningen gäller frågan om egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel. Allmänt gäller att varje enskild person ska vara tillförsäkrad skälig levnadsnivå. Denna nivå förändras med den allmänna standardutvecklingen i samhället och har stigit sedan beneficiebestämmelsen tillkom. Beneficieprövningen i detta avseende ska alltså utgå från vad som numera normalt kan anses ingå i ett hem av enklare eller normal beskaffenhet. I bedömningen ska också vägas in övriga familjens och särskilt barnens behov samt behov på grund av sjukdom.
 
Har påträffad egendom bedömts vara nödvändig måste i nästa steg prövas om egendomen har sådant begränsat värde, att den kan undantas från utmätning. I 5 kap. 1 § punkt 2 UB sägs i och för sig ingenting om begränsat värde. Att dyrbar utrustning i hemmet inte kan undantas från utmätning följer dock av Högsta domstolens ovan angivna avgöranden från 1980-talet och indirekt av 5 kap. 4 § UB. Av nämnda bestämmelse följer att, om egendom som bl.a. avses i 5 kap. 1 § punkt 2 UB har sådant värde att den inte kan undantas från utmätning, får utmätning ske med förbehåll om att gäldenären ska få ut ett belopp för att skaffa sig en billigare ersättning.
  
Först om KFM gjort bedömningen att beneficiebestämmelsen inte utgör hinder mot utmätning, ska myndigheten bedöma om en försäljning kan ge ett försvarligt överskott. Det begränsade värdet för nödvändig utrustning i ett hem kan i regel vara avsevärt högre än det överskott vid försäljning som gör utmätningen försvarlig. Som framgår av följande avsnitt förhåller det sig så bl.a. när det gäller hemelektronik.
 


3.2 Beneficium
 
Det är viktigt att framhålla att all beneficieprövning ska ske utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Lagstiftaren har medvetet valt att ge KFM ganska vida ramar för att göra en sådan prövning möjlig.7  För att tillämpningen ska bli enhetlig krävs dock en gemensam syn i frågan om vilken egendom som typiskt sett omfattas av skyddet.    
Rättsutvecklingen i praxis gör att TV-apparat och ljudanläggning numera får betraktas som normal utrustning för ett hem. Det bör gälla även om det inte finns barn i familjen. De ska därför undantas från utmätning. Men det förutsätter att egendomen har ett begränsat värde.

Det går inte att ange någon exakt gräns för vad som är begränsat värde. Kostnaden för nyinköp av en standardmodell kan ge viss ledning. En enklare s.k. platt-TV som är använd under något eller några år bör i allmänhet anses vara beneficieskyddad. I dagsläget går det att köpa sådana apparater för runt 3 000 till 6 000 kr. När det gäller enklare ljudanläggningar ligger det normala nypriset omkring 2 000 kr.  

Dvd-spelare och videobandspelare utgör numera normala komplement till en TV. Det finns inte anledning att behandla dessa annorlunda vid beneficieprövningen. Inköpspriset är väsentligt lägre här. Enkla spelare av det här slaget går att få för under 1 000 kr. Beneficieskydd kommer däremot inte i fråga för s.k. hemmabiosystem.    

Även en dator bör i allmänhet undantas från utmätning. Det finns inte anledning att begränsa beneficieskyddet till barnfamiljer. Det praktiska behov som finns av en dator både för att ta emot eller skicka post och att utföra ärenden —  t.ex. lämna sin självdeklaration, begära föräldrapenning och sköta bankärenden — motiverar normalt ett sådant skydd också för en ensamstående gäldenär.    

En basdator — bärbar eller stationär — med tangentbord, skärm och skrivare kostar för närvarande mellan 4 000 och 6 000 kr. Är en sådan dator något eller några år gammal bör värdet normalt kunna anses begränsat. Dator med kraftig processor och avancerat grafikkort är dyrare och torde så gott som undantagslöst falla utanför beneficiet.

Dvd-skivor med musik, film eller spel som är nödvändiga för att kunna dra nytta av en beneficieskyddad anläggning ska också tas undan från utmätning. Hur många och vilka skivor som ska omfattas av skyddet måste avgöras efter en närmare prövning av förhållandena i det enskilda fallet.  

Även i ett normalt hem finns numera avancerad och relativt värdefull kökselektronik.  Matberedare, hushållsmixer,  kaffekokare, mikrovågsugn och liknande köksutrustning  får enligt vår tids värdering anses vara nödvändiga för ett hem och dess skötsel och ska således undantas från utmätning. Detta förutsätter dock att utrustningen är av normal standard. Mer exklusiv utrustning faller normalt utanför beneficiet.

 


3.3 Försvarligt överskott
 
Utmätning får bara ske om åtgärden ger ett överskott som gör den försvarlig. I den bedömningen ska hänsyn tas både till KFM:s arbetsinsats och till olägenheterna för gäldenären. Med KFM:s arbetsinsats ska, som ovan nämnts, förstås sådan arbetsinsats som medför kostnader som ska tas ut i målet.
Som framgått tidigare brukar t.ex. utmätning av överskott på skattekonto ske även om beloppet är mycket litet. Det beror på att åtgärden är billig och inte medför någon värdeförstöring för gäldenären.
 
Utmätning av hemelektroniska produkter kan däremot orsaka en viss värdeförstöring. Storleken av denna är dock begränsad. När det gäller egendom av det här slaget skiljer sig inte priserna vid en exekutiv försäljning särskilt mycket, om ens något, från det vanliga värdet på en andrahandsmarknad. KFM:s arbetsinsats är dock väsentligt större än vid utmätning av ett kontoöverskott. Förfarandet innefattar omhändertagande, transport och försäljning av egendomen. När det gäller dator bör även vägas in kostnader för att "rensa" hårddisken från oönskad programvara/överläggande av personligt material på CD-skivor.
 
Med hänsyn till den arbetsinsats som krävs av KFM och olägenheterna för gäldenären bör utmätning av hemelektroniska produkter i normalfallet ske först om åtgärden beräknas ge ett överskott på i storleksordningen 600 kr. Det kan i detta sammanhang noteras att gränsvärdet för att löneutmätning ska få äga rum är att beräknat disponibelt belopp minst uppgår till 200 kr per månad. Olägenheten för gäldenären är normalt sett betydligt större vid sakutmätning än löneutmätning, varför vi stannat för föreslaget gränsvärde.
 
Vid samtidig utmätning av flera objekt reduceras normalt kostnaden för transport och annan hantering av varje enskilt objekt. Det motiverar ett lägre gränsvärde när man ser på varje objekt för sig. Med hänsyn till den arbetsinsats som åtgärden ändå föranleder ska utmätning dock inte ske om det beräknade överskottet för ett enskilt objekt understiger ca. 200 kr. Samlingar av likartade objekt ska vid värderingen bedömas som en enhet, eftersom de kan antas ge ett högre värde om de säljs tillsammans.

[1] Prop. 1980/81:8 s. 502
[2] Prop. 1968:130 s. 78, 87 ff. och108 f .
[3] Gregow, Utsökningsrätt, tredje upplagan, s. 117
[4] Gregow s. 117
[5] Prop. 1993/94:50 s.294 f .
[6] Gregow, Utsökningsrätt, tredje upplagan, s. 103
[7] Prop. 1968:130 s. 109
Loggat
Sidor: [1]   Gå upp
  Skriv ut  
 
Gå till: