Sidor: [1]   Gå ned
  Skriv ut  
Författare Ämne: Beneficium vid utmätning av bankmedel  (läst 4578 gånger)
0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« skrivet: Juli 01, 2008, 10:10:53 »

http://kronofogden.se/rattsinformation/rikskronofogdensochprocessagarnasstallningstagande/1508ind.4.121b82f011a74172e5880006406.html

Citat
Nr 15/08/IND - Beneficium vid utmätning av bankmedel när det saknas uppgifter om gäldenärens behovDnr 801-678-08/121                                  2008-06-18
Kronofogdemyndigheten ska förbehålla gäldenären ett uppskattat belopp för löpande levnadsomkostnader under en månad. Beloppet ska beräknas enligt samma principer som vid löneutmätning. Om utmätning sker mellan den 18:e och den sista dagen i månaden ska beloppet även omfatta förbehåll för verklig eller schablonmässigt uppskattad boendekostnad. Under annan tid i månaden antas boendekostnaden vara betald.
 
Kronofogdemyndigheten ska förfara på sätt som framgår av den rättsliga promemorian som följer nedan.

 

 
Sven Kihlgren
Processägare

__________________________________________________
 

Rättslig promemoria

 


1          Sammanfattning
 
Dokumentet behandlar endast det fall att banktillgodohavande påträffas och det saknas en fullständig utredning om gäldenärens behov av beneficium.
 
I sådant fall ska Kronofogdemyndigheten (KFM) förbehålla gäldenären ett uppskattat belopp för löpande levnadsomkostnader under en månad. Beloppet ska beräknas enligt samma principer som vid löneutmätning. Om utmätning sker mellan den 18:e och den sista dagen i månaden ska beloppet även omfatta förbehåll för verklig eller schablonmässigt uppskattad boendekostnad. Under annan tid i månaden antas boendekostnaden vara betald.
 


2          Bakgrund, frågeställning och syfte
 
Inom KFM har det utkristalliserats i huvudsak tre olika handläggningsmodeller när det gäller bedömningen av gäldenärens behov av löpande underhåll vid utmätning av tillgodohavanden på konton, när det faktiska behovet inte är känt.
 
Modell 1. KFM undanskiftar ett schablonmässigt belopp motsvarande en månads underhåll för gäldenären enligt de principer som gäller beräkning av förbehållsbelopp vid löneutmätning.
 
Modell 2. KFM utmäter hela tillgodohavandet på kontot och överlåter åt gäldenären att i efterhand visa vilket underhållsbehov som finns, vilket då kan föranleda rättelse av utmätningen, helt eller delvis. KFM gör alltså inte någon sannolikhetsbedömning av beneficiebehovet, utan lägger bevisbördan helt på gäldenären.
 
Modell 3. Beroende på när i månaden utmätning sker undanskiftar KFM olika stora belopp för gäldenärens underhåll; sker utmätningen i närmare anslutning till nästa ersättnings-/lönetillfälle, vanligtvis kring 18:e, 25:e eller 27:e i månaden, undanskiftas ett mindre belopp än i början av månaden.
 
Vid tillämpning av Modell 1 och 3 bedöms även boendekostnaderna på olika sätt. Vissa handläggare förbehåller regelmässigt en schablonhyra medan andra endast förbehåller sådan hyra i anslutning till normal hyresbetalningstid.
 
Det kan inte anses godtagbart att tillämpningen skiljer sig åt på beskrivet sätt, utan frågan måste få en enhetlig lösning inom KFM.
 

3          Rättsregler m.m.
 
Vid utmätning av banktillgodohavanden har KFM att beakta vad som föreskrivs om beneficium i 5 kap. 1 § p. 7 UB. Av bestämmelsen framgår att från utmätning ska undantas så mycket av behållningen på kontot som skäligen behövs för gäldenärens försörjning fram till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock inte utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. Även om nästa inkomst beräknas inflyta först om cirka 6 månader har det i rättspraxis vid utmätning av behållning på ett postgirokonto inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att undanta underhåll för längre tid än en månad, RIC 13/01. Är gäldenärens beneficiebehov känt och det föreligger uppgifter om när och till vilket belopp nästa inkomst kan väntas flyta in, vållar bestämmelsen inte några tillämpningssvårigheter, utan KFM utnyttjar då tillgängliga uppgifter så långt som möjligt.
 
Av 5 kap. 14 § UB framgår vidare att det i första hand är gäldenären som ska visa sitt behov av beneficium. Det är dock vanligt att gäldenären inte självmant lämnar några sådana uppgifter till KFM. Av bestämmelsen följer också att KFM ex officio ska utreda vad som bör undantas från utmätning. KFM ska förfara efter vad som är känt eller kan utrönas utan omgång. Det kan då enligt kommentaren till UB (KUB:en 3:e uppl. s. 233) inte begäras att KFM innan utmätning ska göra någon grundligare utredning av gäldenärens behov av aktuellt tillgodohavande, utan KFM måste av praktiska skäl kunna handla utifrån vad som framstår som sannolikt; när så är påkallat kan KFM kontakta gäldenären eller annan/tredje man via telefon.
 


4          Kronofogdemyndighetens bedömning
I 5 kap. 1 § p. 7 UB används begreppet banktillgodohavande, vilket omfattar alla typer av konton, både transaktionskonton och konton för mer långsiktigt sparande, s.k. kapital/sparkonton. Om gäldenären har flera bankkonton, ska KFM vid sin beneficiebedömning utgå från behållningen på samtliga konton oavsett om de är transaktionskonton eller kapital/sparkonton. Har gäldenären ett transaktionskonto ska dock i första hand beneficiet lämnas kvar på detta. Om behållningen på transaktionskontot inte är tillräcklig ska resten av beneficiet lämnas på kapital/sparkontot.
 

KFM:s utredning

Utifrån vad som redogjorts för under avsnitt 3 om tillämpliga bestämmelser vid utmätning av banktillgodohavanden får det anses åvila KFM att åtminstone göra en översiktlig utredning av gäldenärens beneficiebehov i samband med utmätning av tillgodohavande på bankkonto, såvida inte behovet utan omgång kan utredas fullt ut. Om KFM har kännedom om när gäldenären får nästa inkomst och underhållsbehovet fram till dess, ska han således förbehållas det faktiska beloppet som beneficium.
 
Kontroll ska alltid ske av dokumentation i INIT/gäldenärsjournal för att utröna om det finns uppgifter sedan tidigare utvisande dels gäldenärens kontoförhållanden med aktuell och eventuellt andra banker, dels gäldenärens löpande intäkter och utgifter och när dessa inflyter respektive ska betalas samt dels om utmätning av bankmedel tidigare skett för gäldenären. Det är inte helt ovanligt att behållningen på ett bankkonto kan komma att utmätas med en viss regelbundenhet allteftersom nya skulder tillkommer.
 
Pågår löneutmätning ska fastställt förbehållsbelopp normalt undanskiftas från utmätning.
 
Framgår det att gäldenären är gift eller sammanboende och det saknas uppgifter om den andra partens ekonomiska förhållanden, bör parterna presumeras betala hälften var av sina gemensamma levnadsomkostnader. Underhållsbehovet för löntagare och enskilda näringsidkare ska bedömas lika. Det ska inte heller göra någon skillnad om gäldenären är bosatt i Sverige eller utomlands.
 
I regel saknas anledning för KFM att underrätta gäldenären eller annan om förestående utmätning av ett banktillgodohavande.

 

Löpande underhållsbehov

När utredning saknas om gäldenärens underhållsbehov måste skyddsbestämmelsen i 5 kap. 1 § p. 7 UB tillämpas i förening med KFM:s befogenhet enligt 5 kap. 14 § UB att förfara efter vad som är känt. Det är allmänt känt att fysiska personer behöver medel för sitt uppehälle. I avsaknad av utredning om gäldenärens behov får det anses följa av nämnda befogenhet att KFM får göra en uppskattning av skyddsbehovet. Om detta görs på en rimlig nivå, tillvaratas skyddsbehovet utan att borgenärsintresset oskäligt träds för när.
 
Frågan är hur KFM ska göra en sådan uppskattning eller med andra ord, vilken av de tre ovan angivna handläggningsmodellerna bör tillämpas.
 
Det kan direkt konstateras att Modell 2 lämnar gäldenären helt utan beneficieskydd,  varför denna modell inte kan komma i fråga.
 
Modell 3 kan tyckas ligga nära ordalydelsen av 5 kap. 1 § p. 7 UB. Den har dock tillämpats så att beneficieskyddet har klippts av vid nästa inkomsttillfälle. Detta är inte förenligt med bestämmelsens lydelse:

" ..till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad."
 Om det är så att den väntade inkomsten inte täcker gäldenärens behov under den månad som normalt kan komma i fråga, blir följden av bestämmelsen att så mycket av banktillgodohavandet ska förbehållas, så att gäldenärens behov täcks, inte bara till inkomsttillfället, utan under månadsperioden. Uppgifterna om när och med vilket belopp inkomsten är att vänta kan rimligtvis inte uppskattas, utan måste vara kända. Svagheten med modellen är att så normalt inte är fallet. Modellen har vidare den svagheten att gäldenärens löpande utgifter ofta inte är matematiskt delbara i kalenderdagar på grund av att alla utgifter inte är månadsbundna; en del är istället bundna till kvartal, halvår eller år. Dessutom kan utgifter som i sig är månadsbundna sällan delas upp per dag, utom vad gäller matkostnader.
 
Modell 1 utgår från gäldenärens behov av underhåll, beräknat enligt principerna för löneutmätning. Nivån är alltså lågt räknad och endast något över vad som är skälig levnadsnivå. Modellen löser problemet med att bedöma om nästa inkomst räcker för att täcka gäldenärens underhållsbehov genom att behovet räknas för den månad som är den normala maximigränsen enligt bestämmelsen. I och med att beräkningsperioden blir längre, finns det större utsikter än med Modell 3 att icke månatliga kostnader kan täckas av förbehållet.
 
Expertgruppen förordar Modell 1. Således ska beneficieprövningen, i fall där utredning om gäldenärens behov saknas, göras så att gäldenären vid utmätning av banktillgodohavande förbehålls medel för sitt löpande underhåll under en månad enligt de principer som gäller beräkning av förbehållsbelopp vid löneutmätning.

 
Särskilt om boendekostnad

På samma sätt som vid löneutmätning ska vid beneficieprövning av bankmedel gäldenärens boendekostnad beaktas. Om kostnaden inte är känd tillämpas en schablonhyra. När så sker saknar det betydelse vilken boendeform gäldenären egentligen har, dvs. om han bor i hyreslägenhet, bostadsrätt eller villa.
 
I vanliga fall förfaller hyra till betalning den sista dagen i månaden och lön eller annan ersättning utbetalas normalt den 18:e, 25:e eller 27:e. När schablonbelopp tillämpas, kan KFM utgå från att boendekostnaden betalas mellan den 18:e och sista dagen i månaden. Sker utmätning under denna tid bör således gäldenären förbehållas beräknat hyresbelopp. Om utmätning sker under annan tid i månaden, kan KFM utgå från att boendekostnaden redan är betald.

 
Sparande till särskilda ändamål

Det har framkommit att det är ganska vanligt att gäldenärer med pågående löneutmätning av sitt förbehåll sparar, dvs. låter medel innestå under längre tid på kontot, för att senare kunna betala en större utgift, t.ex. en större tandläkarbehandling. Samma förhållande uppstår när gäldenären har utgifter som inte förfaller månadsvis och han vill förvissa sig om att han har täckning för dessa per respektive förfallodag, t.ex. sophanteringskostnader, VA-kostnader, prenumerationer och bil-/hemförsäkringar. Om gäldenären påvisar behov av sparande eller om detta redan framgår av befintlig dokumentation bör detta normalt beaktas av KFM i samband med beneficieprövningen. Detta gäller dock endast i de fall behoven är av den art att de normalt beaktas vid fastställande av förbehållsbelopp.
 
Med vald modell enligt ovan uppstår normalt även ett utrymme för visst sparande på bankkontot. I andra fall får det anses vara upp till gäldenären att påvisa förhållandet för KFM, som får göra en bedömning av det aktuella behovet och därefter eventuellt vidta rättelse av utmätningen. Har KFM i samband med fastställande av förbehållet medgivit gäldenären att spara till en större tandläkarbehandling (KFM M 2007:1 s. 9) bör detta inte bara framgå av förbehållsberäkningen, utan även av en särskild handläggarnotering i INIT.
 
Om gäldenären vid pågående löneutmätning sparat av sitt förbehållsbelopp  till ren rekreation, t.ex. utlandsresa,  ger 5 kap. 1 § p. 7 UB inte utrymme för att undanta sådant belopp från utmätning.

Loggat
Sidor: [1]   Gå upp
  Skriv ut  
 
Gå till: