Hemska jobb det finns!
Skulle vilja höra hela Admins historia där om polispådraget. :/ Tänkte att OM de kommer och jävlas med mig så ringer jag polisen för ingen ska kunna tvinga mig till något...
Breven fick jag men mötte dem dock inte personligen, skönt att slippa det. Skriver man på erkänner och accepterar man också alla dryga räntor så varför vara så oklok? Jo, troligen pga den hotfulla situationen.
Har man aldrig sagt nej på skarpen förr så är det väl dags om sådana typer dyker upp. NEJ. NEJ. NEJ. Man kan öva framför badrumsspegeln... man behöver inte alltid vara så artig och väluppfostrad jämt. Så stå på dig anyday_now.
Noll tolerans. Inget tjafs, då ger du andra sidan energi.
Funkar nog även på inkasso gissar jag.
Tja, det har jag berättat om i "Zeltz-tråden" sedan tidigare!
Detta hände 2007. En delgivare från Svensk Delgivningsservice sökte min tjej för delgivning och jag bad honom flyga och fara så långt det bara gick.
(eller, nja, så elak var jag inte inledningsvis, utan jag upplyste honom lugnt och stilla att hon inte kommer att skriva på någonting)
Efter några dagar så såg mina barn en skum bil åka fram och tillbaka utanför huset och jag gick ut för att kolla vad det var.
Ute på gården blir jag påhoppad av Magnus Kintzelt, ägaren av Zeltz Delgivningsbyrå, som med våld tog tag i mig. Jag lyckades slita mig loss, men blev då puttad rakt in i en av mina bilar varpå jag skadade axeln och armen.
Kintzelt hade till detta delgivningsförsök blivit inhyrd av Svensk Delgivningsservice, då dom inte ansåg att deras "vanliga" delgivare hade möjligheter att kunna delge min tjej. (otroligt inkompetens inom det företaget....
)
Kintzelt, som gjort sig känd för sina egna "metoder" var alltså ypperlig att hyra in....
Hur som helst så tog jag mig in i huset igen, låste dörren, och ringde polisen.
Under samtalet med Polisen så använde dessa delgivare ett vasst föremål (kniv eller liknande) och rispade stora märken i ytterdörren.
Dessutom försökte man bända upp fönstret till min dotters rum (som var vidöppet) men avbröt sina försök då dom insåg att polisen var på väg.
Dom stack iväg i sin bil, men möttes av polisen som stoppade dem.
Polisen tog delgivarna tillbaka till vår gård och konfronterade dem med mig.
Delgivaren från Svensk Delgivningsservice, Carl Engström, var inte speciellt tuff just då, men Magnus Kintzelt var destå "coolare". Han uttryckte mitt i ansiktet på poliserna att han var förordnad stämningsman och hade rätt till tvångsdelgivning.
Jag påpekade för polisen att det var föregivande av allmän ställning att påstå sig vara myndighetsperson när man inte är det.
Jag gjorde på plats en anmälan om detta, vilken jag antar rann ut i sanden för jag har inte hört nåt mer om det.
På kvällen, direkt efter denna händelse, så fick jag tag på ägaren till Svensk Delgivningsservice, som visserligen insåg att dom nu satt pyrt till genom att låta Kintzelt härja på som han gjorde, men skrattade samtidigt gott och tyckte att det var lite fränt med action! (öhh!!
)
Kontentan av detta: Svensk Delgivningsservice är i mina ögon riktigt oseriösa. Inte bara att deras delgivare Engström misskötte sig, utan även att ägaren, som är ytterst ansvarig för att verksamheten sköts, tyckte att det var roligt och fränt!
Den inhyrde, Magnus Kintzelt, visade sig också från sin rätta sida, men vi Ume-bor känner till honom tillräckligt redan, så det var inte något nytt!
Hela delgivningsuppdraget, som uppdragsgivaren fick pröjsa drygt 10.000kr för, underkändes sedan, så det fanns liksom många förlorare i denna härva!
