Sidor: [1]   Gå ned
  Skriv ut  
Författare Ämne: Delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 § UB  (läst 5527 gånger)
0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« skrivet: Maj 07, 2008, 13:53:37 »

http://www.kronofogden.se/download/18.3d26852213302b621f780008856/13_08_IND_Stallningstagande.pdf


Uppdaterad av KFM 2011-09-23!
Loggat
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« Svara #1 skrivet: Juli 01, 2008, 10:07:07 »

Obs! Nedanstående är den gamla versionen sedan 2008. Låter den dock stå krav vid eventuellt behov av jämförelse!

Citat
Nr 13/08/IND — Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 § UBDnr 808-11986-08/121                                  2008-06-17
Vid delgivning genom spikning i samband med avhysning ska följande rutin tillämpas
 

 
Sven Kihlgren
Processägare

__________________________________________________
Rättslig promemoria om delgivning genom s.k. spikning i samband med avhysning

 


1          Sammanfattning
 
KFM kan delge fysisk person ansökan om avhysning och/eller förordnande enligt 16:7 UB genom spikning med stöd av 16:2 2 st UB.
 
Förutsättningarna för att delge genom spikning är att personen är bosatt i Sverige. Vidare ska KFM ha försökt delge på vanligt sätt men misslyckats därför att den sökte varit oanträffbar. Surrogatdelgivning ska inte heller ha varit möjlig att genomföra. Slutligen, KFM har inte trots utredning funnit någon uppgift om var den sökte kan uppehålla sig.
 
Svaranden ska alltid delges och i vissa fall ska även tredje man delges.
 
Vid avhysning från annat än bostad finns möjligheten för KFM att förordna att egendom kan säljas eller förstöras. Innan förordnande meddelas ska egendomens ägare beredas tillfälle att yttra sig. Även denna delgivning delges på samma sätt som ansökan om avhysning. KFM kan besluta att samtidigt delge bägge dessa underrättelser.
 
När det gäller vem som kan ta fram underlaget till spikning, besluta om spikning respektive verkställa spikningsbeslutet (delge) avgörs detta av KFM:s beslutsordning som anger vilken befogenhet personalen har. Behörighet att utföra detta är enligt delgivningslagen kronofogde eller exekutiv tjänsteman hos KFM.
 
Delgivningen — spikningen - är genomförd när underrättelsen har lämnats i den eftersöktes brevlåda eller fäst på dörren. Dagen när detta sker är delgivningsdatum.
 
Beslut om spikning ska dokumenteras i INIT. Av skälen till beslutet ska det framgå vilka utrednings-åtgärder som vidtagits. En särskild mall har tagits fram som tjänar som checklista och dokumentation till spikningen.
 


2         Bakgrund, frågeställning och syfte
 
Processägaren har lämnat i uppdrag att formulera ett PÄST samt andra åtgärder som ansvarig anser nödvändiga för att skapa enhetlig och korrekt tillämpning av regeln om delgivning i 16 kap. 2 §2 stutsöknings-balken, dvs. förutsättningarna för att genomföra en spikning i de fall det inte kan klarläggas var svaranden uppehåller sig.
 

3         Gällande rätt m.m.
 
3.1         Utsökningsbalken (UB)
  

16: 2 § UB
Innan avhysning sker skall svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det ej kunnat klarläggas var han uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han ej har beretts tillfälle att yttra sig.

I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (1970:428). Har den sökte känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 12 § delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han uppehåller sig, får kungörelse-delgivning användas. Myndigheten kan i sådant fall i stället besluta att handlingen skall i slutet kuvert lämnas i den söktes hemvist eller, om detta ej kan ske, fästas på dörren till hans bostad. Är svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom med posten under hans utländska adress.

16:7 § UB

Skall avhysning ske från annat än bostad och underlåter svaranden att ta hand om egendomen och kan ej heller lämpligt förvaringsutrymme anskaffas, får Kronofogde-myndigheten förordna att egendomen skall säljas. Kan egendomen antagas sakna försäljningsvärde, får i stället förordnas att den skall förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

Innan förordnande enligt första stycket meddelas skall svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne beredas tillfälle att yttra sig. Härvid tillämpas 2 §.

Försäljning äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock ej.

16:8 § UB

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av hans rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När anledning föreligger skall Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

Anstånd som sägs i 4 § får meddelas, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

 


3.2           Utsökningsförordningen (UF)
 

5 § UF
Underrättelser enligt 16 kap. 8 § första stycket utsöknings-balken skall delges, om frågans beskaffenhet kräver det.

 


3.3         Delgivningslagen (1970:428) (DL)
 

12 § DL

Har enskild person som sökes för delgivning känt hemvist inom riket och träffas han ej där, får handlingen lämnas till vuxen medlem av det hushåll, som han tillhör. Träffas ej heller sådan person, får handlingen lämnas till den söktes hyresvärd, om denne bor i samma hus, eller till annan som i hyresvärdens ställe har tillsyn över huset och bor där. Driver den sökte rörelse med fast kontor och träffas han ej där under vanlig arbetstid, får handlingen lämnas på kontoret till någon som är anställd där.

Om en enskild person söks för delgivning på sin arbetsplats men inte träffas där under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till den söktes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på den söktes arbetsplats.

Har handling lämnats på sätt som anges i första eller andra stycket skall meddelande härom sändas med posten till den sökte under hans vanliga adress. Lag (1990:1410).

 


4            Kronofogdemyndighetens bedömning
 


4.1            Inledning
 
I allmänhet tillämpas vid delgivning vad som föreskrivs i DL. Här behandlas primärt hur delgivningsformen spikning ska utföras.
Med spikning avses i detta dokument både brevlåde-delgivning och "spikning". Brevlådedelgivning innebär att handlingen läggs ned i den söktes brev-låda/-brevinkast. "Spikning" innebär att handlingen fästs på den söktes dörr 1).
 
Delgivning genom spikning behandlas i 16:22 st UB som även hänvisar till 12 § DL.
 
Ansökan om avhysning ska delges och delgivning kan ske genom spikning. Svaranden ska alltid delges och i vissa fall även tredje man, anledningen till detta är att de ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan innan avhysning sker, jfr 16:2 och 16:8 UB.
 
Delgivning ska också ske vid avhysning från annat än bostad när svaranden eller tredje man underlåter att ta hand om sin egendom och något lämpligt förvaringsutrymme inte har kunnat ordnas. KFM kan förordna om i dessa fall att egendomen ska säljas eller förstöras. Innan förordnande meddelas ska svaranden eller tredje man beredas tillfälle att yttra sig. Det är handlingen där svaranden/tredje man uppmanas att yttra sig över vad KFM står i begrepp att göra som ska delges, 16:72 st UB.
 
När det gäller underrättelse om tidpunkt för avhysning behöver denna underrättelse inte delges. Om svaranden är delgiven ansökan får KFM underrätta honom om tidpunkten i lösbrev.

 


4.2           Utredning
 
Fortsättningsvis används om den som ska delges uttrycket den sökte. Med den sökte avses fysisk person som uppträder som svaranden eller tredje man när delgivning (spikning) ska ske enligt 16:22 st UB. När KFM beslutar sig för att delge genom spikning är det viktigt att det framgår av dokumentationen att skälen till KFM:s beslut täcker rekvisiten att,
 
den sökte har känt hemvist i Sverige men har inte kunnat påträffas
surrogatdelgivning har inte varit möjlig att genomföra
det inte kan klarläggas var den sökte uppehåller sig
Spikning enligt 16:2 UB är en lättnad i förhållande till 15 § DL. Där föreskrivs att spikning kan användas "om det finns anledning antaga att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan". Något liknande krav finns inte i 16:2 UB.
 
Det är möjligt för KFM att redan vid sitt första besök hos den sökte delge genom spikning. Detta under förutsättning att skälen för beslutet om spikning täcker de tre punkterna ovan, se även checklistan.
 
När det gäller vem som kan ta fram underlaget till spikning, besluta om spikning respektive verkställa spikningsbeslutet (delge) avgörs detta av KFM:s beslutsordning, den anger personalens befogenhet. Behörighet att delge är kronofogde eller exekutiv tjänsteman hos KFM, 24 § DL.

 
Överväger KFM att anlita annan personal erinras om innehållet i 24 § DL. En närmare redogörelse om vilka andra personer som kan komma ifråga vid delgivning genom spikning finns i "styrsignal för delgivning genom s.k. spikning" som meddelats av SUPRO 2).

 
4.2.1   Den sökte har känt hemvist i Sverige men har inte kunnat påträffas
 
Med hemvist avses där den eftersökte stadigvarande är bosatt, om han är mantalsskriven där eller inte saknar självständig betydelse 3).

Det normala är att den sökte har endast en bostadsadress. Framkommer det att den sökte har flera bostadsadresser ska samtliga undersökas och ingå i underlaget för spikning.

Får KFM inte kontakt med den eftersökte på adressen vid delgivningsförsöket föreligger ett av tre skäl till spikning. Det räcker med att KFM konstaterar detta vid ett besök, den sökte anträffades inte.

 
4.2.2   Surrogatdelgivning har inte varit möjlig att genomföra
 
Av lagtexten till 16:2 UB med hänvisning till 12 § DL framgår att den sökte är en enskild (fysisk) person och vilka personer som KFM kan lämna handlingen till när den sökte inte anträffats. Finner KFM ändock att surrogatdelgivning inte är möjlig att genomföra före-ligger ett av tre skäl för spikning. Hur en surrogat-delgivning ska genomföras framgår av kap 17.3 surrogat-delgivning i boken Utmätning (tidigare Utsökning & indrivning). I inledningen till kap 17 i Utmätning, som finns på intranätet, finns en länk till domstolsverkets handbok om delgivning som förklarar förfarandet närmare.
 
Ett viktigt undantag vid surrogatdelgivning är att hyresvärden som motpart inte kan medverka och ta emot handlingen, 18 § DL.

 

4.2.3     Det inte kan klarläggas var den sökte uppehåller sig
 
Om KFM:s utredning visar att den sökte saknar arbetsgivare föreligger skäl för spikning om de andra rekvisiten är uppfyllda.
 
Finns det däremot uppgift om att den sökte har en eller flera arbetsgivare ska KFM söka kontakt med aktuella arbetsgivare. Pågår löneexekution ska den eftersökte sökas hos arbetsgivaren. Får KFM inte kontakt med den eftersökte hos arbetsgivaren föreligger skäl till spikning.
 
Det räcker med att KFM konstaterar detta vid ett besök, den sökte anträffades inte vid besöket. Om Surrogatdelgivning med arbetsgivaren jfr p 4.2.2.
 
I och med att KFM gjort eftersökning efter såväl arbetsgivar- som bostadsadresser och inte anträffat den sökte betraktas det som att det inte har kunnat klarläggas var den sökte uppehåller sig.

 


4.3              Delgivningen är genomförd
 
Uppfylls de tre rekvisiten, enligt 4.2.1-3, kan KFM fatta beslut om att delgivning ska ske genom spikning.
 
Spikning sker genom att underrättelsen ansökan om avhysning läggs i ett slutet kuvert. Detta kuvert läggs i den eftersöktes brevlåda/brevinkast, och om inte detta är möjligt fästs på dörren.
 
Har det vid utredningen framkommit att den sökte kan ha flera adresser ska underrättelse lämnas på samtliga adresser. Den formella spikningen ska ske där den sökte har sitt hemvist, d v s på den adress som utredningen visar är den söktes stadigvarande bostad, jmf p 4.2.1.
 
När det gäller tredje man som exempelvis ingår i svarandens familj är det i regel tillräckligt att svaranden delges, denne får i sin tur informera sin familj 4). Har KFM anledning anta att svaranden inte informerar sin familj eller att det kan finnas inneboende bör en underrättelse utan kuvert om att avhysning är förestående även lämnas tillsammans med det slutna kuvertet, d v s i brevlådan eller fästas på dörren.
 
Delgivningen — spikningen - är genomförd när underrättelsen har lämnats i den söktes brevlåda eller fäst på dörren till bostaden. Ska avhysning ske från annat än bostad ska spikning göras på motsvarande sätt även där. Dagen när detta sker är datumet när delgivning har skett.
 
Det måste av dokumentationen, beslutet och skälen, framgå när och var respektive händelse företagits. Det ska också framgå när spikningen gjordes. Givetvis ska det också framgå vem som svarat för utredning, beslut och verkställighet av spikningen.
 
Den framtagna mallen fungerar både som checklista och dokumentation. Dokumentation ska noteras (kopieras) in i INIT som beslut under "annan verkställighet".
 
Noter

1. LU 1980/81:23 s.38
2. Dokid MNLD-6M4KQU.
3. NJA 1988 s.89
4. JO 1996/97 s.122

 

 
Bilaga
Checklista med beslut

________________________________________________________


Beslut
Med stöd av 16 kap 2 §2 stutsökningsbalken beslutar Kronofogde-myndigheten att delgivning genom spikning (av ansökan om avhysning/förordnande enligt 16:7 UB) ska ske med (Namn Namn (personnummer) adress, 12345 adress), underrättelsen får läggas i ett slutet kuvert i brevlåda eller fästas på dörren till bostaden.

 

___________________________
Datum och förrättningsman

 

Underrättelsen har lagts i brevlådan/fästs på dörren till bostaden: (adress/er, datum och förrättningsman)
  
SKÄL
Kronofogdemyndigheten har inte kunnat klarlägga var (Namn Namn) uppehåller sig och han har eftersökts utan att anträffas på adress/erna, arbgiv:... (ange adress, arbgiv, datum och tid)

 
Surrogatdelgivning (ej med hyresvärd)

__      Surrogatdelgivning har inte kunnat ske.

 

    Arbetsgivare, företagsledande person eller personalchef
 
Namn: (Ange namn och/eller saknas resp medverkar ej)

 

    Vuxen medlem av hushållet
 
Namn: (Ange namn och/eller saknas resp medverkar ej)

 

 

____________________
Datum och förrättningsman

 
Registerkontroll

Följande register/handlingar ska kontrollerats för att efterforska annan adress och arbetsgivare (anteckna aktuella adresser/arbetsgivare efter kolonen)

1.    Basregistret
      - Offentliga basuppgifter:
      - Visa adresser och firmanamn:

2.    Skatteregistret
      - Kontrolluppgifter (adress till arbetsgivare):
      - Basuppgifter:

3.    INIT
      - Handläggarnoteringar:
      - Personuppgifter:

4.    Bilregistret
      - Adress:

5.    Bolagsverket
      - Adress till företag eller arbetsgivare:

6.    SUPRO
      - Granskning av utslag (XSP 6c):
      - Svarandens adresser (XSP 10j):
      - Svarandens adresser i SPAR (XSP 10p):

7.    REX
      - Åtgärdsbild (MRG ANM angående retur från adress):

8.    Övrigt    
      - eniro.se eller hitta.se (telefonnummer):
                

____________________________________________________
Registerkontroll har gjorts av

 
____________________________________________
Datum och förrättningsman

Loggat
Sidor: [1]   Gå upp
  Skriv ut  
 
Gå till: