Sidor: [1]   Gå ned
  Skriv ut  
Författare Ämne: Omprövning av skuldsaneringsbeslut  (läst 5837 gånger)
0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« skrivet: Mars 17, 2009, 12:20:00 »

Citat
Nr 03/09/SKUSAN - Omprövning av skuldsaneringsbeslut

Dnr 801 4916-09/121                          2009-03-04
Vid bedömningen av ärenden angående omprövning av skuldsanering ska Kronofogdemyndigheten följa det som framgår av nedanstående promemoria.
 
Ställningstagandet fastställdes den 3 mars 2009.
 
Detta ställningstagande ersätter tidigare gällande styrsignal avseende omprövning av skuldsaneringsbeslut daterad den 1 november 2006.
 
(Dnr 806 35994-08/1152 i samband med remissförfarandet innan promemorian fastställdes)

 
Anna-Carin Gustafsson Åström      
Processägare
              
                                                         Susan Höglund Westermark
                                                         Verksjurist, föredragande

 

_______________________________________________________
 
PM - Omprövning av skuldsaneringsbeslut
 


1                Sammanfattning
Enligt Kronofogdemyndighetens bedömning bör omprövning av skuldsaneringsbeslut i princip ske om gäldenären försummat att betala enligt betalningsplanen under minst fyra månader. Vidare bör omprövning som huvudregel ske om det finns en oförutsedd händelse och gäldenärens betalningsutrymme ökat med minst 4 000 - 5 000 kronor per månad. Ändring bör även normalt ske om gäldenärens betalningsutrymme försämrats med minst 500 kronor per månad efter avdrag för buffert. Även i detta fall måste försämringen ha orsakats av en oförutsedd händelse. Omprövningsbeslutet ska alltid föregås av en totalbedömning av samtliga omständigheter i ärendet.

 


2                 Bakgrund och frågeställning
Inför nya skuldsaneringslagen som trädde i kraft  den 1 januari 2007 gjorde Kronofogdemyndigheten en genomgång av ca 300 hovrätts- och tingsrättsbeslut, för att få en uppfattning om vad som gällde i normalfallet i omprövningsärenden. Utifrån de rättskällor som föreligger på området och den  praktiska erfarenhet som Kronofogdemyndigheten har fått av att handlägga omprövningsärenden, har myndigheten funnit anledning att revidera gällande styrdokument. Det gäller väsentlighetsrekvisitet, särskilt vid väsentliga förbättringar av gäldenärens ekonomiska förhållanden.
 
För enhetlig och förutsägbar rättstillämpning är det av stor vikt att stöd och riktlinjer utarbetas, varför följande frågor ska besvaras:
 
1. Under vilka förutsättningar ska Kronofogdemyndigheten ändra ett skuldsaneringsbeslut?
 
2. Under vilka förutsättningar ska Kronofogdemyndigheten upphäva ett skuldsaneringsbeslut?

 


3                 Gällande rätt m.m.
 
3.1               Omprövning av skuldsaneringsbeslut efter                     ansökan från borgenär ( 24 § 1 stycket 1-3                     punkten SkusanL) — illojala förfaranden
 
Med anledning av vissa illojala förfaranden från gäldenärens sida kan omprövning ske med stöd av 24 § 1 stycket 1-3 punkten SkusanL. Rättsföljden är, förutom att ansökan kan avvisas eller ogillas, att skuldsaneringsbeslutet kan upphävas.
 
Omprövning på dessa grunder hör till undantagen. För att nämna några fall där skuldsaneringsbeslutet har upphävts med detta lagstöd;
 

en gäldenär har under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten uppgivit en bruttoinkomst som var väsentligt lägre än den verkliga inkomsten
en annan gäldenär har under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten uppgivit en hyra för egen lägenhet, men var egentligen inneboende hos sin bror
i en ansökan om skuldsanering hade ett skadestånd på 80 000 kronor på grund av brott inte upptagits och skulden hade inte heller anmälts av borgenären. Skuldsaneringsbeslutet upphävdes med hänvisning till att gäldenären medvetet lämnat oriktiga uppgifter.
  
3.2               Omprövning av skuldsaneringsbeslut efter                     ansökan från borgenär (24 § 1 stycket 4 punkten                     SkusanL) — bristande uppfyllelse av                     betalningsplanen

Om gäldenären inte följer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, kan borgenären ansöka om omprövning av skuldsaneringsbeslutet med detta lagstöd. Rättsföljden är, förutom att ansökan kan avvisas eller ogillas, att skuldsaneringsbeslutet kan upphävas eller ändras. I samband med ändring av skuldsaneringsbeslut kan Kronofogdemyndigheten förlänga betalplanens löptid med stöd av 26 § SkusanL.
 
I förarbetena till skuldsaneringslagen (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s.57 foch s.83 f ) framgår att 24 § 1 stycket 4 punkten ska ta sikte på det fallet att gäldenären medvetet underlåter att följa betalningsplanen. Tanken är inte att varje litet avsteg bör medföra att skuldsaneringen ändras eller upphävs. Hänsyn bör tas till anledningen till betalningsdröjsmålet. Enstaka, kortvariga betalningsdröjsmål bör inte medföra att skuldsaneringen upphävs. Ju mer ursäktligt dröjsmålet är desto svagare är skälen för att genom omprövning upphäva skuldsaneringen.
 
Av samma förarbeten (prop. s 83) framgår att en ändring kan bli aktuell t.ex. om gäldenären varit sjuk eller inte förstått och insett att han eller hon själv på egen hand borde ha ansökt omprövning utan i stället missat att betala enligt betalningsplanen. I en sådan situation kan Kronofogdemyndigheten, i stället för att upphäva skuldsaneringen, fatta ett omprövningsbeslut som går ut på att gäldenären ska betala ett justerat belopp. Det kan då också finnas anledning att överväga en förlängning av betalningsplanens löptid. Ovanstående överensstämmer med skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte.
 
Om gäldenären i sitt yttrande över borgenärens ansökan uppger att den ekonomiska situationen har försämrats och begär att betalningsbeloppet ska anpassas till det, bör det även vara möjligt att besluta om en ändring som innebär att gäldenärens betalningsskyldighet justeras nedåt  (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 58.)
 
Skuldsaneringsbeslut har upphävts om gäldenären underlåter att följa betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa. I normalfallet krävs att betalningsförsummelsen ska ha pågått fem till nio månader. Men inte så sällan har upphävanden skett där gäldenären försummat att betala under kortare tid, såsom tre månader. Det verkar vara av underordnad betydelse hur stort beloppet är som skulle ha betalats eller antalet borgenärer som berörts av gäldenärens betalningsförsummelse. Det kan alltså räcka med att endast en fordringsägare inte får vad den ska ha under några månader enligt betalningsplanen och att beloppet i sig är lågt.
 
Domstolarna tar hänsyn till anledningen till betalningsdröjsmålet. Exempel på situationer som gör betalningsdröjsmål ursäktliga är när gäldenären har drabbats av sjukdom eller har genomgått en skilsmässa och därmed har drabbats av ökade omkostnader.
 
I ett fall var gäldenären efter med sex månaders betalning om totalt 12 000 kronor. Under ärendet handläggning i domstolen betalade gäldenären ikapp. Han angav separation och därmed uppkomna kostnadsökningar som orsak till hans tillfälliga betalningssvårigheter. Domstolen ansåg att avvikelsen från betalningsplanen var ringa.
 
Ytterligare ett fall  är en gäldenär som inte hade skött sina betalningar under sju månader totalt 3 900 kronor. Då orsaken inte berodde på ovilja utan på ökade utgifter för familjen genom ett barns sjukdom och handikapp ogillades ansökan om upphävande. Gäldenären hade efter skuldsaneringsbeslutet flyttat till ett annat nordiskt land. Han trodde att de månatliga överföringarna av pengar fungerade, vilket de inte hade gjort. I samband med handläggningen i domstolen hade han betalat sin resterande del direkt till borgenärerna samt ordnat så att transaktionerna skulle fungera i fortsättningen.

Det ska emellertid förtydligas att det inte är avgörande om gäldenären har betalat ikapp när man bedömer om omprövningsbegäran ska bifallas eller inte. Det är en totalbedömning av samtliga omständigheter som ska göras.

 
3.3               Omprövning av skuldsaneringsbeslut efter                     ansökan från borgenär (24 § 1 stycket 5 punkten                     SkusanL) — förbättrade ekonomiska                     förhållanden

Om gäldenärens ekonomiska förhållanden förbättrats väsentligt efter beslutet om skuldsanering kan borgenären ansöka om omprövning och få beslutet antingen upphävt eller ändrat. Den förbättrade ekonomin måste i så fall bero på omständigheter som inte kunnat förutses vid skuldsaneringsbeslutet. Vid ändring av skuldsaneringsbeslutet kan Kronofogdemyndigheten förlänga skuldsaneringsplanens löptid med stöd av 26 § skuldsaneringslagen.
 
Av stadgandet framgår uttryckligen att förbättringen av gäldenärens ekonomiska förhållanden ska bero på omständigheter som inte kunnat förutses vid skuldsaneringsbeslutet. Av förarbetena (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s.83 f) framgår att genom detta tillägg klargörs tydligare, att om en framtida inkomstförändring redan har kunnat vägas in i skuldsaneringsbeslutet, så ska förändringens infriande inte leda till en ändring.
 

Fortsättning följer i nästa inlägg här under!
Loggat
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« Svara #1 skrivet: Mars 17, 2009, 12:20:42 »

Citat
Med väsentlig förbättring åsyftas en förbättring av extraordinär karaktär, t.ex. en betydande inkomstökning, en större tipsvinst eller ett större arv. Normala lönepåslag kan däremot aldrig anses ha en sådan karaktär. Trots skuldsaneringsinstitutets definitiva och rehabiliterande karaktär skulle det i de fall där en väsentlig förbättring skett kunna anses stötande om skuldsaneringen inte kunde omprövas. I kommentaren till 2006 års skuldsaneringslag framgår emellertid att  nämnda förarbetsuttalanden inte fått full genomslag i rättstillämpningen och att ändring i underrättspraxis har skett till nackdel för gäldenären med stöd av denna punkt utan att det varit frågan om extraordinära förbättringar av gäldenärens ekonomi (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 60; se även prop. 1993/94:123 Skuldsaneringslag s. 172 och Skuldsaneringslagen, En kommentar till 2006 års lag, Hellners, Trygve/Mellqvist, Mikael, s. 242-243).
 
Sedan Kronofogdemyndigheten fick ansvar för hanteringen av omprövningsärenden i januari 2007, beslutades inom skuldsaneringsprocessen att en förbättring av gäldenärens betalningsförmåga om 2 000 kronor skulle anses  som en väsentlig ekonomisk förbättring. Det har därefter blivit tydligt att detta inte anses motsvara lagstiftarens intentioner om vad en väsentligt ekonomisk förbättring är. Lagstiftaren poängterar att en förändring till det bättre ska betraktas som väsentlig om gäldenären erhållit en betydande inkomstökning eller att han fått en större tipsvinst eller ett större arv. Vid prövningen hos myndigheten har det visat sig att det inte behövs några större förändringar för att nå upp till det satta beloppet om 2 000 kronor. Det kan räcka med en förändring i form av ett politiskt beslut såsom exempelvis sänkta inkomstskatteregler. Det kan också röra sig om förändringar i bidragssystemen eller så kan det vara en kombination av dessa. Vid prövningarna har det ofta funnits en oförutsedd händelse, som i sig inte givit en ökning som motsvarar en väsentlig ekonomisk förbättring. Denna oförutsedda händelse tillsammans med några års normala löneökningar har emellertid medfört att man kommit upp till beloppet om 2 000 kronor.
 
Vid rättstillämpningen har uttrycket "väsentlig förbättring" ansetts innebära att de ekonomiska förbättringarna är bestående.
 
Kronofogdemyndigheten kan konstatera att en ökning av betalningsutrymmet som motsvarar omkring 5 000 kronor och mer har av överinstanserna ansetts vara en väsentlig ekonomisk förbättring och medfört en ändring av beslutet (NJA 2005 s. 303, Hovrätten för Västra Sverige, målnr ÖÄ 2976-07 och målnr ÖÄ 4783-04). Däremot har olika tingsrätter under 2008 inte ansett att väsentlighetskravet är uppfyllt när ökningarna av betalningsförmågan legat i spannet 3 500-3 800 kr per månad. När omprövning skett till följd av väsentligt förbättring har det inte heller gjorts någon skillnad mellan skuldsaneringsbeslut med betalningsplan och 0-beslut utan domstolarna har tittat på den faktiska förbättringen.

Med hänsyn till ovanstående kan konstateras att den tidigare nivån om 2 000 kronor per månad som Kronofogdemyndigheten tillämpat som väsentlig ekonomisk förbättring får anses vara för lågt satt. Därtill har underinstansernas avgöranden visat på en generösare tillämpning av väsentlighetskriteriet än vad som kan utläsas av förarbetena. Det här förhållandet har också framförts i doktrinen. Kommentarer kring detta finns även i insolvensutredningens delbetänkande SOU 2008:82, Vägen tillbaka för överskuldsatta, s. 141. Där nämner man bl.a att det finns tecken i rättstillämpningen som tyder på att även objektivt sett måttliga förbättringar i en gäldenärs ekonomiska förhållanden ibland leder till omprövning. En väsentlig förbättring torde därför i princip kräva en ökning av betalningsutrymmet om minst  4 000-5 000  kronor per månad.  Detta stämmer bättre överens med  vad lagstiftaren har åsyftat med väsentlig ekonomisk förbättring. Omprövningsinstitutet  har en extraordinär karaktär. Skuldsaneringsbeslutet ska var en definitiv lösning som inte ska ändras annat än i undantagsfall.

Vanliga exempel på "väsentlig förbättring" är

högre lön i samband med ny anställning
deltid som övergått i heltid
lön med permanent jourtillägg och bonustillägg
regelbunden övertid
   
3.4                 Omprövning av skuldsaneringsbeslut efter                       ansökan från gäldenär (25 § SkusanL) —                       ändrade ekonomiska förhållanden —                       synnerliga skäl

Paragrafen reglerar gäldenärens möjlighet att ansöka om omprövning av sitt skuldsaneringsbeslut, om gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen förändrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet, eller om det finns synnerliga skäl. Rättsföljden är, förutom att ansökan kan avvisas eller ogillas, endast att Kronofogdemyndigheten kan ändra beslutet. Vid ändring av skuldsaneringsbeslutet kan Kronofogdemyndigheten förlänga skuldsaneringsplanens löptid med stöd av 26 § skuldsaneringslagen.
 
Av förarbetena (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 84) framgår att 25 § SkusanL möjliggör en ändring av beslutet inte bara i händelse av att gäldenären har fått det ekonomiskt sämre utan också när gäldenären fått det ekonomiskt bättre. Genom att i tid ansöka om ändring på grund av ändrad ekonomi kan gäldenären undvika risken för att betalningstiden förlängs. Detta kan annars ske när en borgenär i ett senare skede får kännedom om den förbättrade ekonomiska situationen och begär omprövning.
 
Ändring av skuldsaneringsbeslut enligt 1994 års skuldsaneringslag utgick bara ifrån de fall gäldenärens ekonomiska situation på grund av nya, oförutsedda omständigheter försämrats så mycket att det inte är realistiskt att kräva att gäldenären fullföljer den ursprungliga betalningsplanen. De oförutsedda omständigheterna bör vara av "inte obetydligt slag". Det bör vara omständigheter som på ett avgörande sätt påverkar gäldenärens förmåga att på längre sikt fullfölja sina åligganden enligt skuldsaneringsbeslutet.
 
Vid rättstillämpningen har uttrycket "väsentlig förändring" ansetts innebära att de ekonomiska förändringarna är bestående.
 
Omständigheter som enligt praxis har ansetts vara "ej förutsebara":

skilsmässa
uppsägning och påföljande arbetslöshet med A-kasseersättning eller försörjningsstöd som följd.
heltid som övergått i deltid på grund av arbetsbrist.
markant hyreshöjning
sjukdom med sjukskrivning som följd förändrade sjukdomsförhållanden. Sjukpenning som övergått till sjukersättning tidigare än väntat.
sjukdom som lett till avsevärt högre sjuk- och tandvårdskostnader.
oförutsedda utgifter för sjukvård och rehabilitering med arbetslöshet som följd.
gäldenärens make drabbats av allvarlig sjukdom med ökade kostnader som följd.
maka/make avlidit
prognos — lägre pensionsinkomster blivit sammanboende med person utan inkomster
utbetalning från försäkringar upphört
förändringar i hushållsgemenskapen, då gäldenärens make på grund av sjukdom flyttat till äldreboende.
 
Paragrafen är tillämplig inte bara vid oförutsedda omständigheter utan också om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses omständigheter av extraordinärt slag. Det framgår inte av förarbetena vad som avses. Det är inte vanligt att domstolarna hänvisar till denna grund för omprövning. I de få fall där frågan prövats har synnerliga skäl ansetts föreligga då gäldenären på grund av dotterns handikapp och sjukdom gått ner i arbetstid för att kunna vara ett stöd för dottern i hennes utveckling.  Synnerliga skäl har även ansetts föreligga då gäldenären tvingats flytta till ett dyrare boende av medicinska skäl och då Försäkringskassan fastställt ett lägre bostadstillägg än det som angetts i skuldsaneringsbeslutet. Därtill finns ett rättsfall från hovrätten där synnerliga skäl använts för att rätta till ett fel där Kronofogdemyndigheten underlåtit att ta hänsyn till att en gäldenär blev ålderspensionär under femårsperioden och ej beaktat de ekonomiska försämringar som måste ha varit förutsägbara för myndigheten. Det var även uppenbart att  gäldenären med hänsyn till sin nya ekonomi ej skulle kunna betala enligt den felaktiga betalningsplanen.
 
Det går inte att ange direkta gränser för vad som beloppsmässigt anses som försämrade ekonomiska förhållanden, för att sänkning av gäldenärens betalningsutrymme ska vara möjlig. I ett flertal beslut har ansökan om omprövning beviljats när betalningsutrymmet försämrats med minst 500 kronor per månad. I några fall har det krävts en större försämring för att betalningsplanen ska ha ändrats genom omprövning.
 
När det gäller väsentlig förbättring är en ökning av betalningsutrymmet om 2 000 kronor per månad, av samma skäl som redogjorts för under 3.3, för lågt satt. Utifrån vad som framförts där torde en väsentlig förbättring i princip kräva en ökning av betalningsutrymmet med minst 4 000 — 5 000 kronor per månad även om det är gäldenären som ansöker om omprövning. 
 
3.5               Förlängning av skuldsaneringsperioden enligt                     26 § SkusanL

Med stöd av 26§ SkusanL kan Kronofogdemyndigheten förlänga betalningsperiodens löptid till som längst sju år. Tanken är emellertid inte att betalningstiden slentrianmässigt ska förlängas med det antal månader som gäldenären har betalat ett "för lågt" belopp. När man prövar om en förlängning ska ske bör betalnings-planen utformas så att merparten av den ekonomiska förbättringen slutligen kommer borgenärerna till del. Det finns dock en yttersta gräns för längden på betalningsplanen och därmed möjligheterna att förlänga denna. Betalningsplanen får sammantaget aldrig överstiga sju år. Det skulle inte vara förenligt med lagens rehabiliterande syfte och skuldsaneringsinstitutets definitiva karaktär (prop. 2005/06:124, Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande, s. 60).   

 


4                  Kronofogdemyndighetens bedömning
Skuldsaneringsbeslut är av extraordinär karaktär, dvs. det ska vara en slutgiltig lösning av gäldenärens betalningsproblem och rehabiliterande för gäldenären. Trots skuldsaneringsinstitutets definitiva och rehabiliterande karaktär skulle det emellertid kunna anses stötande om skuldsaneringen inte kunde omprövas i vissa fall.
 
Med hänsyn till lagens omprövningsregler, förarbeten och praxis ska  omprövningarna i större omfattning än tidigare leda till ändring av skuldsaneringsbesluten i stället för upphävanden. Dessutom finns det möjlighet till förlängning av betalningsperiodens löptid, men den möjligheten ska även i fortsättningen användas med viss återhållsamhet.

Om Kronofogdemyndigheten vid en bedömning av ärendet kommer fram till att  gäldenären gjort sig skyldig till illojalt förfarande ska skuldsaneringsbeslutet upphävas. Omprövning på dessa grunder hör till undantagen.
 
En betalningsförsummelse som pågått minst fyra månader ska i normalfallet inte anses som ringa. Omprövningen måste dock innefatta en helhetsbedömning av ärendet avseende utformningen av betalningsplanen och framför allt orsaken till gäldenärens betalningsförsummelse. Exempelvis kan betalningsförsummelsen vara ursäktlig om gäldenären på grund av sjukdom inte har fullföljt betalningsplanen.  Den  omständigheten att gäldenären har betalat ikapp kan ha betydelse för om ansökan om omprövning ska bifallas eller inte.
 
Som huvudregel bör  ansökan om omprövning beviljas och justering av betalningsbeloppet ske om gäldenärens ändrade ekonomiska förhållanden har medfört en förbättring av betalningsutrymmet med minst 4 000 - 5 000  kronor per månad. Kronofogdemyndigheten ser inte skäl att göra någon skillnad i detta avseende mellan beslut med betalplan och beslut utan betalplan.
 
Efter ansökan från gäldenär bör en  försämring av betalningsförmågan med minst 500 kronor per månad, vara en sådan ekonomisk försämring att ansökan om omprövning normalt bör bifallas och betalningsutrymmet justeras. 
 
Med stöd av förarbetena anser Kronofogdemyndigheten att möjligheten till förlängning inte ska utnyttjas slentrianmässigt. Utgångspunkten vid prövning om förlängning av betalningsplanen ska ske är att merparten av den ekonomiska förbättringen kommer borgenärerna till godo. Det finns även en annan situation då förlängning av betalningsplanen kan ske och det är när gäldenären inte följt betalningsplanen. Förutom upphävande av skuldsaneringsbeslutet, kan en ändring ske i form höjning av det månatliga beloppet, men även förlängning av betalningsperiodens löptid.     
 
 
http://www.kronofogden.se/rattsinformation/rikskronofogdensochprocessagarnasstallningstagande/309skusan.4.58a1634211f85df4dce800010668.html
Loggat
roggan
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 517


« Svara #2 skrivet: Mars 17, 2009, 16:47:13 »

Hmmm...detta låter ju bra för den som har skuldsanering...men min fundering är...kan detta gälla löneutmätning....dvs ...om man fått läneförhöjning är det då rimligt att Krf...tar ett nytt beslut om löneutmätning då de kanske anser att inkomsten ökat...kan man då hävda att löneförhöjningen inte utgör  "En väsentlig ekonomisk förbättring " .
Loggat

Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli dum.
Gadreel
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 821


Hemsida
« Svara #3 skrivet: Maj 06, 2009, 19:23:43 »

...kan man då hävda att löneförhöjningen inte utgör  "En väsentlig ekonomisk förbättring " .
Nej, det kan man inte. Det är skillnad på löneutmätning och avbetalningar i ett skuldsaneringsbeslut. Löneutmätningsreglerna i utsökningsbalken är bara vägledande vid skuldsaneringsbeslut, men vid löneutmätning är de så klart bindande.
Loggat
Sidor: [1]   Gå upp
  Skriv ut  
 
Gå till: