Sidor: [1]   Gå ned
  Skriv ut  
Författare Ämne: Fördelning vid utbetalningshinder samt fördelningsdag....  (läst 4064 gånger)
0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Admin
Administrator
Hero Member
*****
Offline Offline

Antal inlägg: 3977



« skrivet: December 03, 2008, 22:50:39 »

http://www.kronofogden.se/rattsinformation/rikskronofogdensochprocessagarnasstallningstagande/232008ind.4.6d02084411db6e252fe800066.html

Citat
NR 23/2008/IND - Fördelning vid utbetalningshinder samt fördelningsdag vid utmätning av kontanta medel

Dnr 801 678-08/121                      2008-10-16

Kronofogdemyndigheten ska fördela och kreditera influtna medel även om det finns hinder mot att utbetala dem enligt 13 kap 14 § utsökningsbalken.
 
Kronofogdemyndigheten ska använda inbetalningsdagen som fördelningsdag/beräkningsdag för räntans storlek då kontanta medel, eller därmed jämförbart, utmäts. När nämnda medel, som idag står på räntebärande konto, ska utbetalas ska fortsättningsvis den ursprungliga inbetalningsdagen användas som beräkningsdag.

 

Sven Kihlgren
Processägare


RÄTTSLIG PM
 
Fördelning vid utbetalningshinder samt fördelningsdag vid utmätning av kontanta medel


1  Sammanfattning
Kronofogdemyndigheten (KFM) ska fördela och kreditera influtna medel även om det finns hinder mot att utbetala dem (se p 3.5 vilka utbetalningshinder som åsyftas).

KFM ska använda inbetalningsdagen som fördelningsdag/beräkningsdag för räntans storlek då kontanta medel, eller därmed jämförbart, utmäts.


2  Bakgrund, frågeställning och syfte
Det är två frågeställningar avseende medelshantering som behandlas i detta dokument:

1.  Ska inkomna medel fördelas och krediteras trots att det finns hinder mot att utbetala dem?
2.  Vilken dag som gäller som fördelningsdag/ beräkningsdag vid utmätning av kontanta medel eller därmed jämförbart (t.ex. medel innestående på bankkonto eller plusgiro) och fördelnings-protokoll inte har upprättats?

Frågeställningarna har identifierats av arbetsgruppen för medelshantering. Arbetsgruppen efterlyser ett ställningstagande avseende frågorna eftersom de inte hanteras på ett enhetligt sätt av de olika medelshanteringsteamen. Något förslag till ståndpunkt har arbetsgruppen inte lämnat.


3  Gällande rätt m.m.   

3.1  Allmänt
Är två eller flera borgenärer berättigade till betalning ska influtna medel fördelas (13 kap. 4 § UB). När endast en borgenär är berättigad till betalning sker ingen fördelning utan medlen utbetalas till denne.
Fördelningen av medel ska dokumenteras i ett beslut, som i de flesta fall ska skickas till borgenärerna (jfr 13 kap. 11 § UF). Om man bortser från försäljningssituationerna (t.ex. bostadsrätter, lösöreauktioner) upprättas det inte inom KFM skriftliga fördelningsbeslut i någon större omfattning.

När beslut har fattats om hur medel ska fördelas är nästa steg att kreditera (minska) de/n aktuella skulden/erna med tilldelat belopp. I normalfallet krediteras ränta och kostnader före kapitalskulden.
 


3.2  Tidpunkt för redovisning av influtna medel
I 13 kap. 1 § UB anges att influtna medel ska redovisas så snart som möjligt. Enligt huvudregeln ska medlen redovisas inom två veckor från det att medlen kom in till KFM om inte hinder möter eller särskilda skäl föreligger (13 kap. 3 § 1 meningen UF).[1] Bestämmelsen gäller även delbelopp, med vissa undantag (13 kap. 3 § 2 meningen UF). Undantag gäller även för specialobjekten skepp, luftfartyg, intecknade reservdelar och fast egendom. Vidare gäller undantag för allmänna mål, löneutmätning och underhållsbidrag.

I många fall kan emellertid utbetalning inte ske förrän viss tid efter fördelningen. Borgenär som får vänta på betalning har rätt till den ränta som erhålls på de medel som reserverats för borgenären och som fortfarande innestår hos KFM.[2] Om borgenären inte är nöjd med den ränta som erhålls hos KFM kan han, så snart medel reserverats för honom, mot ställande av säkerhet, lyfta medlen och placera dem någon annanstans.

Dessa principer gäller även när det inte ska hållas fördelnings-sammanträde eller när det endast finns en borgenär. Likaså när belopp avsätts pga. tvist om bättre rätt till medlen (13:7-8 § §, 13:14 § p 5 UB).
Om dröjsmålet med utbetalning beror på borgenären, t.ex. för att denne inte inger löpande skuldebrev, ska ränteberäkningen på hans fordran dock upphöra (13 kap. 17 — 18 § § UB).
 


3.3  Tidpunkt för beräkning av skuldens storlek
En fordran (kapital, eventuell dröjsmålsränta och kostnader) ska tas upp med det belopp den uppgår till på fördelningssammanträdesdagen alternativt fördelningsdagen (13 kap. 6 § UB). Bestämmelsen reglerar bl.a. sista dag för med vilket belopp ett fordringsanspråk slutligt eller reservationsvis ska tas upp med. Principen tillämpas även om det endast finns en borgenär. I det fallet anses KFM:s beslut om utbetalning till borgenären som fördelningsdag.[3] I de fall det föreligger hinder mot utbetalning pga att exekutionstiteln inte vunnit laga kraft har KFM har bedömt (se ställningstagande nr 21/2008/IND) att det är inbetalningsdagen som ska vara styrande för beräkning av skuldens storlek ränta på borgenärens fordran, oavsett om gäldenären har en eller flera skulder. Samma princip gäller även i andra fall där det föreligger hinder mot utbetalning.

Bestämmelsen i 13 kap. 6 § UB tar sikte på att en och samma fördelningsdag tillämpas för alla sakägare i ett mål. Sker t.ex. kompletterande fördelning eller s.k. sekundärfördelning (13:8 UB) är det den ursprungliga fördelningsdagen som är utgångspunkt för fordringens beräkning och hur upplupen ränta på influtna medel ska fördelas.
 


3.4  Med vilket belopp ska fordringarna krediteras?
Till betalning av fordringsanspråken ska användas influtna medel och den ränta som erhålls hos KFM fram t.o.m. det datum (fördelningsdag, betalningsdag etc.) då borgenären (i förekommande fall mot säkerhet) har rätt att lyfta medlen. Ränta som uppstår på influtet belopp som reserverats viss borgenär efter denna tidpunkt, ska däremot inte användas till betalning av skulden.

Borgenär som väljer att lyfta medel mot säkerhet kan placera dem på annat håll. Om borgenären väljer detta har KFM krediterat skuldbeloppet och utbetalat pengarna. Även i de fall det inte ska utgå någon dröjsmålsränta på fordringsanspråket eller där skulden blir fullbetald, ska den ränta som uppstår efter det att medel kan lyftas mot ställande av säkerhet tilldelas den enskilde borgenären.[4]


3.5  Hinder mot utbetalning
I vissa situationer kan medel inte utbetalas till borgenären om inte denne ställer säkerhet. Enligt 13 kap. 14 § UB får pengar inte betalas ut om:

1.  "utmätning har skett med stöd av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och exekutionstiteln ej har vunnit laga kraft eller utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat,

2.   utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad med särskild förmånsrätt i egendomen och den tid som anges i 8 kap. 6 § första stycket ej har gått till ända,

3.   rätten till medlen är beroende av ett överklagande av utmätningen eller den utmätta egendomens försäljning eller av talan som avses i 4 kap. 20--22 eller 26 §,

4.   fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har vunnit laga kraft,

5.   i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad. Lag (1994:1038)."

Observera att en överklagan av fördelningen inte hindrar att belopp som inte berörs av överklagandet betalas ut (13 kap. 16 § UB).


4  Kronofogdemyndighetens bedömning
Att medel under vissa förhållanden inte kan utbetalas innebär inte hinder mot att influtna medel fördelas till viss borgenär. Tvärtom är KFM skyldig att inom två veckor från det att medlen kom in till myndigheten besluta om hur medlen ska redovisas, dvs. disponeras, (13 kap. 1 § jfr 13 kap. 1 och 3 § § UF).[5] Detta för att kunna ta ställning till om medlen t.ex. ska utbetalas omgående eller göras räntebärande. Ett fördelningsbeslut (skriftligt eller inte) som innebär att medel reserveras viss borgenär, men pga. av att utmätningen överklagats, ska göras räntebärande, kan således fattas trots att faktisk utbetalning inte kan ske.[6]

En annan sak som talar för att inkomma medel ska fördelas och krediteras är att gäldenären inte kan påverka om borgenären ställer säkerhet eller inte. Det synes inte vara lagstiftarens mening att ställandet av säkerhet ska avgöra om gäldenären har betalt med befriande verkan, vilket medför att ränteberäkningen på fordran ska upphöra.

KFM krediterar fordran utifrån hur stort beloppet var på fördelningsdagen eller motsvarande. Det är alltså den dagen som är styrande för beräkningar av ränta, dröjsmålsavgifter och liknande. Att utbetalning inte kan ske förrän viss tid efter det att KFM beslutat om hur medlen ska disponeras påverkar inte tidpunkten. Om så vore fallet skulle det innebära att det görs skillnad mellan borgenärernas rätt till utdömd ränta på fordran i de fall där beloppet ska fördelas mellan flera borgenärer i förhållande till när det endast finns en borgenär, vilket inte kan vara rimligt. 
Följaktligen ska utmätta medel fördelas och krediteras snarast i samband med att de inflyter till KFM. I praktiken innebär det att den dag de utmätta medlen finns bokförda på KFM:s Plus- eller Bankgiro blir styrande för vilken dag som ränta ska beräknas till och med. Det är sällsynt att KFM får in utmätta medel på annat sätt. Om KFM mot förmodan skulle få in de utmätta medlen kontant är det den dag KFM mottar medlen som blir beräkningsdag för räntan eller motsvarande.

[1] Prop. 1980/81:8 s. 678, KUB 3:e uppl. 1999 s. 552, Torkel Gregow, Utsökningsrätt 3:e uppl. 1996 s. 243.
[2] Prop. 1980/81:8 s. 679, KUB s. 553.
[3] Prop.1980/81:8 s. 680 och s.685 f . KUB s.558 f , Utsökningsrätt s. 242.
[4] Prop. 1980/81:8 s. 680, KUB s. 553, Utsökningsrätt s.242 f . JO beslut 2002-04-15, dnr 3828-2001.
[5] Prop.1980/81:8 s. 699.
[6] Utsökningsrätt s. 243, 245 och246 f .

Skriv ut
Lyssna
 

Sidan uppdaterades: 2008-11-28
Loggat
Sidor: [1]   Gå upp
  Skriv ut  
 
Gå till: