Fattiga Riddares forum

Hej alla, jag är ny här. Jag har i natt reflekterat över livet. Både jag och min sambo fick sparken samtidigt och befinner oss nu i en ekonomisk kris. Inkasso och kronofogden kommer dagligen i brevlådan och vi har bestämt oss för att hålla mitt namn "rent". I natt har jag belutat att jag ska göra allt för att få oss på fötter igen. Till att börja med ska jag ha ett jobb.Jag har sökt jobb hela tiden sedan jag fick sparken dagen innan julafton utan resultat. Men jobb har jag en känsla av att jag får snart. Det är steg ett. Nästa steg är att komma på rätsida med alla mina fasta utgifter, som t.ex hyran, el och tele.

Sedan ska jag säga upp allt onödigt och be om avbetalningsplan från inkassobolagen. Kreditkort ska klippas och jag ska vända på varenda krona. Det låter så lätt när man sitter här och skriver. Jag är van vid ett lite lyxigare liv, äta ute nån gång i veckan och taxiresor. Kommer bli svårt att klara uppgiften att reducera matkostnaden till kanske runt 50-70 kronor om dagen för 2 pers. Mer makaroner och ketchup antar jag.

Jag är en ung kille, nybörjare i vuxenlivet. Jag och min sambo drog på oss den ena dumma skulden efter andra. Varför? För vi har båda underbara men tyvärr dumma föräldrar som inte har berättat och alla "falluckor" i samhället. Självklart inte enbart deras fel, men det är viktigt att berätta för sina barn om sådant här. Men jag får lära mig detta på det svåra sättet. Skulderna vi har är nog för många en skrattretande summa på ca 200 000. Jag ska göra allt jag kan för att komma på fötter igen,kanske inte bli skuldfri som alla pratar om men få kontroll över mina utgifter. Jag har även funderat på  att starta en blogg, där folk,däribland ni kan läsa om hur jag ska gå till väga.

Haha, tänkte skriva "jag ska fatta mig kort" här men det är nog lite försent. Iallafall Jag vet att många här är i en liknande situation och många kanske klarat sig ur en sådan här situation så jag BER ER om alla tänkbara goda, realistiska tips. jag vill bara tillägga att jag vet att detta inlägg innehåller stora grammatiska fel, men jag har bara klottrat ner mina tankar efter hand som de kommit.

Och till alla er med ekonomiska problem, jag hoppas innerligt att allt löser sig.

Tråkig sits du har hamnat i, men du verkar ha insett allvaret och är beredd att göra något åt det.

Det första du bör göra är att du och din sambo - i alla fall på pappret - flyttar ifrån varandra. Kronofogden har bevisbördan när det gäller påstående om att ni är sammanboende.
Detta är av avgörande betydelse när kronofogden skall göra beräkning av förbehållsbelopp, ni kan förlora stora summor om ni är sammanboende.

Om du/ni genom KFM har utmätning på era inkomster är det ingen ide att försöka att göra upp med borgenärerna.
Ej heller är det någon ide att försöka betala skulderna vid KFM först då andra borgenärer ligger och lurpassar på att du blir "ren" vid KFM så de kan skicka sina krav!
Detta är en djungel och fallgroparne är många!

Naturligtvis skall saker som hyra och andra kostnader som är förenat med boendet ha första prioritet.
Därefter skall du försöka komma överens med borgenärerna som har sina krav liggande vid KFM samtidigt som du försöker komma överens med de borgenärer som ännu inte har skickat sina krav till KFM.

För att det skall vara någon idé med att ingå några avtal måste de borgenärer som har ärenden vid fogden återkalla dessa och du skall inte frivilligt betala ett enda öre innan detta är gjort då du i så fall kaster pengarne i sjön.
I annat fall blir det meningslöst och du kommer att gå omkull om inte annat så av hopplöshet då utmätningen kommer att pågå i al evighet.

Räkna då ut hur mycket du realistisk kan betala varje månad på varje skuld och var noga i dina borgenärskontakter med att upplysa om vad du har erbjudit andra.
Lite beroende av hur gamla skulderna är kan kanske ett ackord komma på tal?

Var försiktig (unvik)! med att låna pengar för att sanera skulderna, jag tror mer på försök att i första hand komma överens med borgenärerna även om det kan bli några magra år ;)

//lillstark

Det är kanon att du har fattat detta.

Ta vara på lillstark goda råd. :-)

Ta beslutet att 100 % dedikerad dig till att bli skuldfri. Gör det till din
hobby, för dagbok, ta extra jobb, sälj saker m.m. Detta är prio ett.
Ta beslutet.

Idag har jag och frugan en buffert (inte spar/fondkonto, utan en
s.k. katastrofbuffert) som gör att även om vi båda
förlorar arbetet så klarar vi oss tills vi hittar nya. Det har dock
inte alltid varit så kan jag säga.

Jag har massa kompisar som faktiskt inte vill ta sig orken att spara
till denna buffert (eller spara alls). I min stad Stockholm ser man ofta
sitt boende värde som en garanti. Eftersom de minst kan tjäna X kr på
hus/lägenheten, så bränner de alla sina pengar på lyx tills nästa löning
och köper saker på kredit istället för att spara. Skiter det sig, så kan jag
ju alltid sälja lägenheten. Gör man det när det skiter sig? Oftast inte, man vill
bo kvar till vilket pris som helst.. och helst lånar man sig ur krisen.
Detta gäller inte alla, men fler än man tror.

Men du som är ung är mina tips dessa:
* Låna aldrig mer pengar!!! Gör du det valet nu, kommer du verkligen må bättre
hela dit liv. Det är det bästa beslut jag tagit.
 * Klipp kreditkorten. För mig är det som att köpa en Stålmannen dräkt på affären
och tro att man kan flyga. Det är en illusion att du har mer pengar än du har.
* Ha en buffert, så vad än händer så är du och din familj säker. Jag vet inte hur
många jag känner som har haft höga löner som plötsligt äter makaroner med ketchup
i väntan på A-kassan efter arbetslöshet. Har de verkligen inte sparat en krona.
Låt inte framtiden styra dig, det är du som är ansvarig.
* Gör upp en skriven budget. Va stenhårt, improviserar du en gång, så tappar budgeten
all makt för framtiden.

Lycka till

Håller med båda föregående talare!
Efter deras inlägg finns det inte så mycket mer att tillägga. :)

Kör hårt Tobbe! 8)

Jag tackar för alla fina tips. Bara en tanke slog mig, låt oss säga att i en perfekt fantasivärld att swedbank skulle ringa mig imorgon och erbjuda ett lån att lösa allt annat med, då skulle jag väll ändå ta det? Jag tänkte mest på det där att aldrig mer ta lån. Jag har dock beslutat mig inte ta lån på en bra tid framöver, och de kån jag kommer ta då är "bra" lån, t.ex bolån. För att spara en-två  miljoner till lägenhet har jag dock inte karaktär att göra. Jag ska dock klippa alla kreditkort förutom swedbank, då jag måste ha en säkerhet att betala mina fasta utgifter med om allt skulle "skita" sig.
Jo du, jag har en bra känsla för det här, det rör ju sig inte om miljonskulder direkt. Har inte tagit mig i kragen och räknat ut vår gemensamma skuld men skulle gissa på runt 300.000, varav ca:40.000 är hos KF, dock i min sambos namn.

Tack för alla tips och det känns skönt att ha er att prata med, några som är i samma sits som mig.

PS.Vafan ska KF ta ut så höga avgifter för?

Se nu till att ni inte har samma bostadsadess, du får i så fall vara med att betala din sambos skulder hos KFM.

//lillstark

Även om jag bara är CO skriven? Det kan väll ändå inte stämma?

I så fall räknas du enl. KFM som inneboende och din sambo får ta detta upp i deklarationen! Detta kan jag garantera dig för att KFM kommer att se till!
Har själv tvistat om detta och fick ta till radikala juridiska knep för att få rätt.
Som jag har påpekat på andra ställen i debatten bygger Utsökningsbalken på presumtion. Det är därför din uppgift att bevisa KFM har fel, KFM behöver under åberopande av presumtion inte bevisa någonting.

Vad du bör göra är att skaffa en adress där du kan visa du betalar en hyra, oavsett om du gör detta eller ej.
Kan du ej visa du betalar en hyra får du enl. KFM´s regler inte tillgodoräkna dig pengar för detta.
Jag vet att du inte har ärenden vid KFM men inkassobolagen tillämper i regeln samma regler som KFM när det gäller förbehållsbelopp och det är väl inkassobolagen du vill komma överens med?

Som det kanske framgår så är det ett fyrkantigt regelverk deltagarne på detta forum kämper emot så en ändring - som inte skapar absurda situationer - kan komma till stånd.

//lillstark

Jag vill inte alls säga att du har fel, men jag ringde till kronofogden tidigare idag. Jag var självklart "anonym" och frågade om min skatteåterbäring kommer bli lidande pga av att min sambo har skulder hos dem. Han skrattade bara och sa att det har ingen betydelse om ni sambo eller gifta, att jag aldrig blir skyldig att betala för min sambos skulder. Och att dom inte skulle röra min återbäring. Så avslutade han med "-Gör nått kul för pengarna du". Så nu är jag kluven på vad som gäller, jag antar att folket i kundtjänsten inte har en djupgående utbildning i det juridiska kring skulder. Ja, vad säger du lillstark, ska jag undersöka det närmare eller ta kundtjänstsnubbens ord?

Din skatteåterbäring blir inte lidande på grund av din sambos skulder.
Så länge du inte själv har skulder hos KFM är det ingen fara.

Vad jag menar är att om ni är sammanboende räknas din och din sambos inkomster samman när din sambos förbehållsbelopp skall bestämmas.
All rim och reson säger att ni till hushållet bidrar med ungefär 50 % var och en.

Sådan fungerar det inte i utmätningssammanhang.
Om din lön med en viss procentuell del är högre än din sambos antagas du betala den högre procentuella delen av de gemensamma kostnader såsom hyra, el, tele m.m. vilket betyder att det blir möjligt för KFM att dra en större summa från din sambos inkomst.

Även om lägenhet/hus står på din sambo kan du i utmätningssammanhang få betala långt den största delen av de gemensamma kostnader vid den procentuella beräkningsmetod som KFM användar.
Har du betalningsuppgörelser med borgenärerna kan din ekonomiska börda, vad angår det gemensamma hushållet, bli så betungande att det inte är möjligt att överhålla dessa avtal.
Kronofogden strunter i om du har uppgörelser, dessa tages det inte hänsyn till vid beräkning av den gemensamma hushållsinkomsten.

Kronofogden brukar påstå att det inte är du som blir lidande då det inte är du som har utmätning.
Att du i praktiken får försörja din sambo vägrar denna myndighet ta till sig.
Därför förespråker jag att ni - i alla fall officiellt - bor var för sig.

Långt de flesta som arbetar inom KFM är inte jurister.
Jag har vid ett flertal tillfällen begärt att få prata med en jurist då det är meningslöst att prata med en handläggare som endast kan lite om utvalda delar och därför gissar sig till svaren!

//lillstark

Jag gör som så här, om min sambos lön börjar bli utmätt och det påverkas av min lön, skriver jag mig hos mamma igen. Vo får se hur det går.

Helt klart en bra lösning

Lycka till

//lillstark